Hoppa till innehållet
Hem

Dinoflagellater – egenskaper, ekologi och betydelse

Översikt av dinoflagellater: biologiska drag, livscykler, utbredning, ekologiska roller, påverkan på människor samt kort om taxonomi och forskning.

Författare: Skapad: Uppdaterad:

Översikt

Dinoflagellater är en heterogen grupp encelliga protister som ofta bär två flageller och förekommer i marina och sötvattensmiljöer. Gruppen innehåller både fotosyntetiska och icke-fotosyntetiska former; ungefär hälften kan utföra fotosyntes medan andra är heterotrofa och lever som rovdjur eller parasiter. Många arter lever fritt i plankton, andra är symbionter i ryggradslösa djur eller parasiter på olika värdar. Antalet beskri vna arter uppskattas i dag till drygt två tusen, varav över 1 500 är frilevande marina dinoflagellater.

Bildgalleri

10 Bilder
Ceratium furca
simple.wikipedia.org · CC BY-SA 3.0

Kännetecken och morfologi

Dinoflagellater har typiskt två flageller placerade i fåra: en längsgående och en tvärgående, vilket ger dem en karakteristisk snurrande rörelse. Vissa arter är beklädda med plåtar av kitin (theka), andra saknar sådana hårda strukturer. Fotosyntetiska former har kloroplaster som kan härstamma från olika evolutionära händelser, vilket gör deras pigmentuppsättningar och fotosyntetiska förmågor varierande. Många arter kan bilda vilostadier eller cystor som överlever ogynnsamma förhållanden.

Utbredning och ekologi

De flesta dinoflagellater förekommer i havet men flera lever i sötvatten. Deras lokala förekomst styrs av faktorer som temperatur, salthalt, näringstillgång och ljus. Dinoflagellater spelar centrala roller i marina födokedjor, både som primärproducenter och som konsumenter av andra mikroorganismer. Vissa arter bildar symbioser med koralldjur och bidrar med fotosyntetiska näringsämnen till sina värdar, vilket är viktigt för korallrevets produktivitet.

Livscykel, reproduktion och beteenden

Livscykler hos dinoflagellater kan vara komplexa och omfatta både sexuella och asexuella stadier. Många arter förökar sig genom binär fission, men könlig reproduktion förekommer också och kan ge upphov till vilstadier. Några arter visar bioluminescens och kan lysa upp vattenmassor när de störs, medan andra kan producera toxiner som påverkar fisk, fåglar och människor.

Betydelse för människor

Dinoflagellater har både positiva och negativa effekter. De fotosyntetiska arterna bidrar till primärproduktionen i haven, medan symbiotiska former är avgörande för korallernas överlevnad. Samtidigt är vissa arter ansvariga för skadliga algblomningar (s.k. "red tides") som kan producera gifter och leda till fiskdöd, ekonomiska förluster i fiske och risker för mänsklig hälsa via skaldjur. Forskning på toxiner, bioluminescens och symbiosrelationer ger insikter i ekologi, kemi och klimatpåverkan.

Taxonomi och forskningsläge

Taxonomin för dinoflagellater har reviderats många gånger: författare har placerat dem på olika taxonomiska nivåer (klass, fylum med mera) beroende på nya morfologiska och molekylära data. Släktskapsförhållanden studeras aktivt med hjälp av DNA-analys, vilket har avslöjat stora evolutionära skillnader inom gruppen och samband till andra eukaryoter. Fortsatt forskning fokuserar på biologisk mångfald, ekologiska funktioner, toxinbildning och hur klimatförändringar påverkar utbredning och blomningar.

Relaterade länkar

Biologi

Zooxanthellae

Vissa dinoflagellater är zooxanthellae: endosymbionter av marina eukaryoter och djur som t.ex. antozoiska koraller. Dessa revbyggande koraller är till stor del beroende av dem. Andra organismer som kan vara värdar för zooxanteller är maneter, musslor, foraminifera, havssnäckor, dvs. nakensnäckor, samt ciliater och radiolarier.

Röda tidvatten

Dinoflagellater är ansvariga för "röda tidvatten" som kan förgifta fisk. De blommar ibland i koncentrationer på mer än en miljon celler per milliliter. Vissa arter producerar neurotoxiner, som i sådana mängder dödar fiskar och ackumuleras i filtrerande organismer som skaldjur, som i sin tur kan överföra dem till människor som äter dem. Fenomenet kallas för en röd flodvåg, efter den färg som blomningen ger vattnet. Alla dinoflagellatblomningar är inte farliga. Blåaktigt flimmer som syns i havsvattnet på natten kommer ofta från blomningar av bioluminescerande dinoflagellater, som avger korta ljusblixtar när de störs.

Klassificering

Även om dinoflagellaternas kärnor klassificeras som eukaryoter, saknar de vissa viktiga egenskaper hos eukaryota kärnor. Dodge kallade dinoflagellatkärnan för mesokaryotisk, eftersom den har en mellankaraktär mellan de prokaryotiska bakteriernas upprullade DNA-områden och den väldefinierade eukaryotiska kärnan. Denna grupp innehåller dock typiskt eukaryotiska organeller, såsom golgikomplex, mitokondrier och kloroplaster.

Gruppen innehåller många komplexa organeller och livsformer. Vissa har strukturer som liknar ryggradsdjurens ögon, vissa har nematocystor, vissa lever som plasmodier (flerkärniga former), vissa har två flageller, fotosyntetiska dinoflagellater innehåller en "förbryllande mängd" plastidtyper och hela deras genetik och cellbiologi är excentrisk.

Fossiler

Fossila dinoflagellater är viktiga för stratigrafi, datering och korrelation av lager. Under sin livstid har dinoflagellater en rörlig planktonform och en motståndskraftig cystfas som gör att de kan överleva över vintern i sediment. Endast cystan blir fossiliserad. Deras första säkra framträdande är under silurperioden, med en stor strålning under mesozoikum. s440 De klassificeras som Phylum Dinomastigota av Margulis och kollegor.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är dinoflagellater?

S: Dinoflagellater är en grupp flagellata protister som antingen är fotosyntetiska eller heterotrofa rovdjur av andra protister.

F: Är alla dinoflagellater fotosyntetiska?

S: Nej, endast ungefär hälften av dinoflagellaterna är fotosyntetiska, medan resten är heterotrofa rovdjur.

F: Vilka är de olika namnen på fotosyntetiska och rovlevande dinoflagellater?

S: De fotosyntetiska dinoflagellaterna kallas ibland för "alger" och de rovdjurande dinoflagellaterna kallas ibland för "protozoer".

F: I vilka miljöer finns dinoflagellater vanligen?

S: Dinoflagellater är vanligast i marin plankton, men de är också vanliga i sötvattenmiljöer.

F: Vilka faktorer påverkar dinoflagellatpopulationerna?

S: Dinoflagellatpopulationer påverkas av havsytans temperatur, salthalt och djup.

F: Hur många arter av frilevande marina dinoflagellater är för närvarande beskrivna?

S: För närvarande finns cirka 1 555 arter av frilevande marina dinoflagellater beskrivna.

F: Hur många arter av dinoflagellater beräknas det finnas totalt?

S: Enligt de senaste uppskattningarna finns det sammanlagt 2 294 levande dinoflagellatarter, vilket inkluderar marina, sötvattens- och parasitarter.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Dinoflagellater – egenskaper, ekologi och betydelse

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/27497

Dela

Källor
  • cicimar.ipn.mx : "A checklist and classification of living dinoflagellates (Dinoflagellata, Alveolata)"
  • tolweb.org : Tree of Life project