Sporer – biologisk definition och funktion hos svampar, växter och bakterier

Vad är en spor?

Sporer är det sätt på vilket svampar och vissa fröfria växter (ormbunkar och mossor) förökar sig. De tillverkas också av bakterier för att de ska kunna överleva på lång sikt. Vissa protozoer tillverkar också sporer för långsiktig överlevnad.

Grundläggande egenskaper

En spore är ofta en ensam cell eller en liten cellgrupp med hög resistens mot yttre påfrestningar som uttorkning, kyla och värme. Sporer kan ha en vilofas (dvala) och aktiveras igen när förhållandena blir gynnsamma. De är vanliga hos många organismer eftersom de är effektiva för spridning och överlevnad i varierande miljöer.

Typer av sporer

  • Asexuella sporer – bildas utan könlig rekombination, vanliga hos många svampar (t.ex. konidier).
  • Sexuella sporer – uppstår vid meios och bidrar till genetisk variation (t.ex. ascosporer och basidiosporer hos svampar).
  • Bakteriella endosporer – mycket tåliga viloceller som bildas inuti vissa bakteriearter (t.ex. Bacillus och Clostridium) för långtidsöverlevnad.

Sporbildning och överlevnad

Sporbildning (sporogenes eller sporulering) startar ofta som svar på miljöstress, näringsbrist eller andra signaler. I många fall utvecklas specialiserade cellväggar och skyddande skikt som gör sporen mer motståndskraftig. Därefter kan sporen spridas med vinden, genom vatten eller via djur. När den hamnar i en gynnsam miljö sker germination (utspridningsfasen) och sporen börjar dela sig och utvecklas till en ny individ.

Sporer hos svampar

Hos svampar finns många olika sporer med skilda roller: vissa är anpassade för snabb spridning i stora mängder, andra för överlevnad under ogynnsamma perioder. Exempel på svampsporer är sporangiosporer, konidier, ascosporer och basidiosporer. Många svampsjukdomar sprids just via sporer, och sporer kan även vara allergena för människor.

Sporer hos växter

Sporer hos fröfria växter (t.ex. ormbunkar och mossor) är en viktig del av livscykeln. I dessa grupper alternerar en haploid gametofytgeneration med en diploid sporofytgeneration. Sporerna bildas normalt i speciella strukturer (sporangier) genom meios och ger upphov till gametofyter.

Samtidigt är det viktigt att skilja på sporer och frön: frön hos högre växter är mer komplicerade.

Sporerna i fröväxter är enskilda celler som växer till ett pollenkorn eller en gametofyt inuti äggstocken. Strukturen hos frön hos högre växter är mer komplicerad än sporerna. Fröernas främsta "innovation" är att de ger näring till det utvecklande embryot, vilket sporer inte har.

Bakteriella endosporer

Vissa bakterier bildar endosporer (inre sporer) som kan överleva extrem hetta, uttorkning, kemikalier och strålning. Dessa sporer har flera skyddande lager, inklusive en tjock sporkappa och ibland ett yttre lager (exosporium). När förhållandena förbättras kan endosporen återgå till en aktiv bakterie.

Skillnader mellan sporer och frön

  • Storlek: sporer är oftast enkla och små; frön är större och innehåller ett embryon samt näring.
  • Näring: frön innehåller nutritiva reserver för embryot; sporer saknar detta och måste snabbt hitta gynnsamma förhållanden.
  • Funktion: sporer fungerar både för spridning och dvala; frön är först och främst reproduktiva strukturer hos fröväxter med skydd och näring inbyggt.

Ekologisk och medicinsk betydelse

Sporer spelar stor roll i ekosystemet genom att möjliggöra spridning, kolonisation och återhämtning efter störningar. Inom jordbruk kan sporespridning av svampsjukdomar skada grödor. Inom hälsa kan svampsporer orsaka allergier eller infektioner hos känsliga individer. Bakteriella endosporer är viktiga inom livsmedelssäkerhet och sterilteknik eftersom de kräver speciella metoder för inaktivering.

Sammanfattning

Sporer är mångsidiga biologiska enheter som används av svampar, många växter, bakterier och vissa protozoer för spridning och överlevnad. De skiljer sig från frön genom att vara enklare, ofta mer tåliga men utan näringsreserver för ett embryo. Förståelsen av sporer är viktig inom ekologi, jordbruk, medicin och mikrobiologi.

Sporangier på undersidan av bladet på en ormbunke.Zoom
Sporangier på undersidan av bladet på en ormbunke.

Konidiospora av Hyaloperonospora parasitica med flera konidier.Zoom
Konidiospora av Hyaloperonospora parasitica med flera konidier.

Svampsporer

Svampar (t.ex. svampar) producerar sporer, som kan vara asexuella eller sexuella. De asexuella sporerna innehåller det genetiska materialet för att skapa en helt ny organism som är identisk med sin förälder.

Konidier är asexuella, icke-motila sporer från en svamp. De kallas också mitosporer på grund av det sätt på vilket de skapas genom cellprocessen mitos. De är haploida celler som är genetiskt identiska med den haploida föräldern, kan utvecklas till en ny organism om förhållandena är gynnsamma och fungerar vid spridning.

Den könlösa förökningen hos Ascomycetes (Phylum Ascomycota) sker genom bildning av konidier som bärs upp på specialiserade stjälkar som kallas konidiophorer. Morfologin hos dessa specialiserade konidiophorer är ofta utmärkande för en specifik art och kan därför användas för att identifiera arten.

Bakteriesporer

Bakteriesporer är extremt motståndskraftiga. Sporer av t.ex. stelkramp och mjältbrand kan överleva i jorden i många år. Ursprunget till dessa sporer upptäcktes på 1800-talet, när en biolog i mikroskopet upptäckte en liten, rund, ljus kropp inuti bakteriecellerna. Denna överlevde även när bakterierna kokades i fem minuter. Detta dödade bakterierna, men inte sporerna. De grodde när förhållandena var de rätta. p186

Växtsporer

Växter har generationsväxling. En av generationerna är sporofyten, som producerar sporer genom meios, och den andra är gametofyten som producerar könsceller.


AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3