Joseon (Hangul: 조선; Hanja: 朝鮮; även Chosŏn, Choson, Chosun, Cho-sen) var en koreansk stat som grundades av Taejo Yi Seong-gye 1392. Den uppstod efter slutet av Goryeo-dynastin i det område som idag omfattar staden Kaesong och stora delar av Koreahalvön. Joseon var den sista dynastin i Koreas historia och varade formellt fram till 1910, vilket gör den till en av de längst bestående konfucianska dynastierna i östasiatisk historia. Dynastin avslutades i praktiken genom en rad 1800-talshändelser och det slutliga slutet markerades av den japanska annekteringen 1910; en uppmärksammad händelse under slutskedet var mordet på kejsarinnan Myeongseong.
Styre och samhällsorganisation
Under Joseon blev neo-konfucianism officiell statsfilosofi. Staten reformerade administrationen och införlivade meritokratiska principer genom civila ämbetsprov (gwageo), som gav utbildade ämbetsmän en central roll i förvaltningen. Samhällsklasserna dominerades av den ärade byråkratiska adeln, yangban, följt av tjänstemän och hantverkare (chungin), jordbrukande allmogen (sangmin) och en utsatt grupp av tjänstehjon och livegna (nobi).
Kultur, vetenskap och språk
Joseonperioden var rik på kulturella och vetenskapliga framsteg. Under 1400-talet spelade kung Sejong den store en avgörande roll för kulturpolitiken och främjade vetenskaplig forskning, jordbruksteknik och astronomi. Ett av de mest bestående bidragen var skapandet av Hangul på 1440-talet — ett fonetiskt alfabet som gjorde läs- och skrivkunnighet tillgängligare för fler än de som lärde sig klassisk kinesiska. Perioden gav också upphov till utveckling inom boktryck, keramik, konfucianska akademier (seowon) och en rik litteraturtradition.
Utrikesrelationer och konflikter
Joseon upprätthöll nära tributära relationer till Kina (särskilt Ming- och senare Qing-dynastin) och höll sig ofta till en försiktig, mer isolationsinriktad utrikespolitik. Under dynastin drabbades Korea av flera allvarliga konflikter: de japanska invasionsförsöken 1592–1598 (Imjin-kriget) som orsakade stora förluster men också framhävde militära ledare som amiral Yi Sun-sin, samt två manchuiska invasioner under 1600-talet som tvingade Joseon att navigera omgivande stormakters maktspel. På 1800-talet ökade trycket från västmakter och Japan, vilket ledde till ojämna handelsavtal och politisk instabilitet.
Nedgång och slutet på dynastin
Under 1800-talet drabbades Joseon av inre problem — korruption, ekonomiska svårigheter, skörkriser och folkliga uppror (till exempel Donghak-rörelsen) — samt yttre påtryckningar från imperialistiska makter. Försök till reformer, såsom Gabo-reformerna på 1890-talet, mötte både framgångar och motstånd. År 1897 utropade kung Gojong det kortlivade Koreanska imperiet, men imperialismens tryck fortsatte. När Japan stärkte sitt grepp om Korea kulminerade det i den formella annekteringen 1910, vilket avslutade Yi-familjens styre och Joseonperiodens politiska kontinuitet.
Eftermäle och nutida användning av namnet
Efter dynastins fall lever arvet kvar i Koreas kultur, rättsväsen, utbildningssystem och språkutveckling. I Nordkorea används formen "Chosŏn" i landets officiella namn (조선), medan i Sydkorea termen Joseon främst förekommer i historiska sammanhang. Samtidigt har "Joseon" i modern tid fått negativa konnotationer i vissa kretsar — särskilt bland unga i Sydkorea — som en symbol för ett samhälle de upplever som hierarkiskt och svårt att avancera i. Uttrycket "Hell Joseon" används för att beskriva ekonomiska svårigheter, hög arbetslöshet bland unga och en känsla av hopplöshet kring social rörlighet.
Betydelse: Joseonperioden formade Koreas institutioner, kultur och språk i grunden och utgör en central referenspunkt för förståelsen av modern koreansk identitet, både i historisk forskning och i populärkultur.