Khazarerna — Khazarriket (ca 650–965): historia, religion och arv

Khazarerna — Khazarriket: utforska imperiets historia, handel på Sidenvägen, religiösa skiften och dess arv 650–965. Judendom, tengrism och kulturellt inflytande.

Khazarerna var ett halvnomadiskt turkfolk som under högmedeltiden byggde upp ett mäktigt, heterogent rike ofta kallat Khazaria. Riket låg i det område som idag till stora delar hör till Ryssland och sträckte sig under sin höjdpunkt över stäppområdena mellan Volga och Don, över delar av Krim och upp mot Kaukasus. Khazarernas ursprung kan spåras till den västturkiska kaganaten på eurasiska stäppen, efter att detta rike under 600‑talet drabbats av expansionen från Tangkina.

Historia och geopolitisk roll

Khazaria växte fram som ett regionalt maktcentrum ungefär från mitten av 600‑talet och bestod i flera hundra år (ca 650–965). Riket etablerade sig som en viktig buffertstat mellan större makter: det bysantinska imperiet, stäppnomadiska grupper och det umayyadiska kalifatet (och senare abbasidiska makten). Khazarerna spelade en avgörande roll i motståndet mot arabisk expansion norrut och bidrog till att skydda det bysantinska riket och den nordkaukasiska regionen mot attacker från söder — samtidigt som de upprätthöll handelsförbindelser med både öst och väst.

Styrning, samhälle och kultur

• Politisk struktur: Khazarriket tycks ha haft en dualistisk ledning med en ceremoniell härskare (khagan) och en praktiskt styrande militär- och administrativ ledare (ibland kallad beg eller yabiq).
• Flerspråkigt och mångetniskt: Khazaria var etniskt och religiöst mångfaldig. Förutom turkiska härskande grupper fanns slaviska, finsk‑ugriska, kaukasiska och andra folkgrupper samt handelskolonier med judiska, armeniska och grekiska samhällen.
• Militär organisation: Khazarerna kombinerade kavalleribaserad stäppkrigföring med befästa städer och fort, och de allierade sig vid behov med bysantinska styrkor.

Ekonomi och handel

Khazaria fungerde som ett internationellt handelscentrum och var en viktig länk på Sidenvägen som förband Kina, Mellanöstern och Kievan Rus' med varandra. Genom kontroll över viktiga handelsvägar och flodmynningar, särskilt Volga, kunde khazarerna ta ut tullar och agera mellanhand i handeln med pälsverk, slavar, kryddor, metaller och lyxvaror. Städer som Itil (Atil), Samandar och Balanjar fungerade som administrativa och handelscentra, och khazarisk ekonomi flankeredes av ett levande hantverk, myntcirkulation och diplomatiska kontakter både med Bysans och med kalifaten.

Religion

Tengrismen eller tengriism — en centralasiatisk asatro/skytsåsk — var sannolikt den ursprungliga och länge dominerande religionen bland många av khazarernas härskande turkiska grupper, liksom hos andra stäppfolk (jämför med hunnerna och andra turkfolk). Samtidigt fanns betydande inslag av Abrahamska religioner i riket: kristna (särskilt från armeniska och bysantinska kretsar), muslimer och judiska samhällen var aktiva i handelsstäderna. Enligt samtidiga skriftliga källor och senare medeltida redogörelser antog den politiska eliten — eller delar av den — judendomen på 700‑ eller 800‑talet, vilket ofta tolkas som en elitkonversion som gjorde Khazaria religiöst och diplomatiskt neutral mellan kristna och muslimska stormakter.

Nedgång och fall

Khazarrikets makt började avta i slutet av 800‑ och under 900‑talet i samband med förändrade handelsvägar, interna splittringar och ökande tryck från grannar. En avgörande episod var angreppen från det växande maktcentret i Kievan Rus'. Mellan 965 och 969 drabbades Khazaria av en serie konflikter med Kievan Rus, vilket ledde till att viktiga khazariska centra erövrades och imperiets politiska struktur kollapsade. Efter detta integrerades många områden i det framväxande ryska riket eller övertogs av andra regionala makter.

Källor och arkeologi

Vår kunskap om khazarerna bygger på en blandning av arabiska och bysantinska historieskrivare, judiska brevväxlingar (t.ex. den så kallade Khazar‑korrespondensen mellan Hasdai ibn Shaprut och en khazarisk kunglig person), arkeologiska lämningar i Volga‑regionen och krönikor från grannfolk. Arkeologin har avslöjat handelscentra, gravfynd och spår av multietniska bosättningar som bekräftar rikets roll som handelsknutpunkt.

Kulturarv och eftermäle

• Khazaria lämnade avtryck i regionens politiska historia som en buffertmakt mellan öst och väst och som garant för handelsvägar.
• Flera befästningar och stadslämningar i norra Kaukasiska och Volga‑områdena vittnar om khazarisk närvaro och teknisk förmåga i stadsbyggnad och försvar.

Debatt om avkomlingar och modern forskning

Det har föreslagits att olika moderna folkgrupper, bland dem kosackerna, de muslimska kumykerna och kazakerna, samt vissa judiska grupper som ashkenaziska judarna, på olika sätt skulle härstamma från khazarer. Detta är föremål för omfattande historisk och genetisk forskning — och även om khazariskt inflytande i norra Kaukasus och längs Volga är väl etablerat, så finns det ingen bredt accepterad evidens för att stora delar av dagens ashkenaziska befolkning direkt härstammar från khazarer. Modern genetisk forskning tyder snarare på komplexa diasporaprocesser med huvudsakliga ursprungskällor i Europa och Levanten, även om lokala bidrag från flera historiska befolkningsgrupper inte kan uteslutas.

Sammanfattning

Khazarerna upprättade ett inflytelserikt rike mellan 600‑ och 900‑talen som fungerade som militärt och ekonomiskt nav i den eurasiska steppen. Khazaria var etniskt och religiöst mångfaldigt, spelade en central roll i skyddet av norra gränser mot arabisk expansion och var en viktig länk i de stora handelsvägarna. Riket föll slutligen förtryckt av yttre tryck och interna svagheter under 900‑talet, men dess historiska betydelse och de frågor den väckt om identitet och arv fortsätter att vara föremål för forskning och debatt.

Frågor och svar

F. Vilka var kazarerna?

F: Varifrån kom kazarerna?

F: Vad var speciellt med kazarerna?

F: Vilken religion utövade de flesta i den härskande klassen?

F: Hur slutade alliansen mellan det bysantinska riket och Khazaria?

F: Tror vissa människor att kazakerna, de muslimska mogulerna, kazakerna eller de ashkenaziska judarna härstammar från kazarerna?

Sök med bokstav