Intelligens: begrepp, teorier och hur den mäts
En neutralt formulerad genomgång av vad intelligens kan innebära, historik, olika teorier, mätmetoder såsom IQ-test, och påverkan från arv och miljö.
Översikt
Intelligens avser en samling mentala förmågor som rör problemlösning, inlärning, resonemang och anpassning till nya situationer. Det finns ingen fullständig enighet om exakt vilka förmågor som ingår i begreppet (översikter) eller hur de ska definieras; termen har både vardaglig och vetenskaplig användning. Ordet har sitt ursprung i latinets intelligo, ofta återgivet i diskussioner om begreppets historia och etymologi (etymologi).
Bildgalleri
4 Bilder
Kärnfunktioner och exempel
Ofta lyfts följande förmågor fram som centrala: logiskt tänkande, abstraktion, spatial förmåga, språklig förmåga och minne. Förmågan att lösa problem kan växla från enkla vardagsproblem till komplexa analytiska uppgifter som kräver abstrakt tänkande (problemlösning, abstraktion). Vissa forskare betraktar intelligens som en egenskap hos sinnet (kognitivt drag) medan andra ser den som en funktion av hjärnans struktur och aktivitet (sinne, hjärnans roll).
Hjärnans yta, hjärnbarken, är ofta kopplad till högre kognitiva funktioner (hjärnbarken). När någon hittar en lösning på ett problem kan denna information lagras och återanvändas senare — det vi kallar inlärning (inlärning), en viktig komponent i vad som uppfattas som intelligent beteende.
Utveckling och orsaker
Debatten om vad som mest påverkar intelligens fortsätter: arv eller miljö? Frågan om genetiska faktorer kontra omgivningens inverkan diskuteras brett (debatt, genetik, miljö). Beteenden som uppfattas som intelligenta kan också formas genom inlärning och anpassning när en organism reagerar på stimuli i sin omgivning (intelligent beteende, organismer, stimulans).
Mätning, tester och praktiska tillämpningar
Forskare använder olika metoder för att försöka mäta intelligens, ofta genom standardiserade tester (forskning, mätning, testning). Typiska deluppgifter kan omfatta visuospatiala problem, mönsterigenkänning, rotationsuppgifter och numeriska serier (visuell uppfattning, rotationsuppgifter, geometriska former, matematik). Språkförståelse och ordflöde är också vanliga komponenter (sekvens, språk).
Resultaten från sådana tester brukar sammanställas till ett numeriskt mått, ofta kallat IQ eller intelligenskvot (poäng, IQ). Detta mått ger en ungefärlig uppskattning av vissa kognitiva förmågor men fångar inte alla aspekter av tänkande eller kreativitet.
Skillnader, kritik och användning
Det finns flera viktiga distinktioner att beakta: skillnad mellan flytande och kristalliserad intelligens, kulturella effekter på testresultat, samt kritik mot att reduceras till ett enda tal. Flytande intelligens handlar om förmågan att lösa nya problem utan tidigare kunskap, medan kristalliserad intelligens bygger på ackumulerad kunskap och erfarenhet. Kritik mot tester pekar på begränsningar i urval av uppgifter, kulturell bias och vad som verkligen mäts.
- Praktiska användningsområden: utbildning, arbetsurval och klinisk utredning.
- Begränsningar: fångar inte kreativitet, emotionell intelligens eller social förmåga fullt ut.
- Fortsatt forskning: neurobiologi, genetiska samband och miljöinsatser för att stödja inlärning.
Sammanfattningsvis är intelligens ett flerdimensionellt begrepp med både biologiska och miljömässiga influenser. Mätningar som IQ kan ge användbar information om vissa kognitiva förmågor, men det är viktigt att tolka sådana resultat med försiktighet och i ett vidare sammanhang.
Intelligenta maskiner
Datoringenjörer försöker bygga maskiner som beter sig som om de vore intelligenta. Detta är relaterat till datavetenskap och kallas artificiell intelligens (konstgjord "intelligens"). Artificiell intelligens använder logik och kombinerar den ofta med maskininlärning. Detta innebär att maskinen, i likhet med levande organismer, måste tränas för att lösa ett problem. Efter träningen kommer den att lösa problemet snabbare.
Intelligens hos djur och växter
Intelligens är inte begränsad till människor. Många djur visar också tecken på intelligens: Djur visar också tecken på intelligens. Djur behöver också lösa problem, och det är bra för dem att komma ihåg hur ett problem har lösts. Många djur använder verktyg för att lösa problem. Dessa djur är bland annat människoapor, hundar, delfiner, elefanter, råttor och möss samt vissa fåglar. Alla dessa djur är ryggradsdjur, men användningen av verktyg är inte begränsad till dessa: Även bläckfiskar och leddjur visar tecken på intelligens. För att kunna jämföra olika arters beteenden måste forskarna anpassa begreppet intelligens.
Det har hävdats att även växter bör klassificeras som intelligenta: De kan känna av och modellera yttre och inre miljöer och anpassa sin morfologi, fysiologi och fenotyp i enlighet med detta för att säkerställa självbevarelse och reproduktion. Ett motargument är att intelligens allmänt anses inbegripa skapande och användning av bestående minnen.
Motsatsen till detta är beräkningar som endast sker en gång och som inte innebär inlärning. Om detta accepteras som en del av definitionen omfattar den den artificiella intelligensen hos robotar som kan "maskininlärning", men utesluter de rent autonoma sinnesreaktioner som kan observeras hos många växter. Växter är dock inte begränsade till automatiserade sensorisk-motoriska reaktioner, utan de kan skilja mellan positiva och negativa erfarenheter och "lära sig" (registrera minnen) från sina tidigare erfarenheter. De kan också kommunicera, beräkna omständigheterna noggrant, använda sofistikerade kostnads-nyttoanalyser och vidta noggrant kontrollerade åtgärder för att mildra och kontrollera de olika miljöstressfaktorerna.
Relaterade sidor
Frågor och svar
Fråga: Vad är intelligens?
S: Intelligens avser vissa mentala förmågor, t.ex. förmågan att lösa problem och komma ihåg lösningar. Den betraktas ofta som en egenskap eller ett kännetecken hos sinnet, men den kan också ses som hjärnans, särskilt hjärnbarkens, funktionssätt.
F: Varifrån kommer idén om intelligens?
S: Begreppet intelligens kommer från ett latinskt ord - intelligo - som betyder "att välja mellan olika alternativ".
F: Hur kan man mäta intelligens?
S: Intelligens kan mätas genom tester där man måste lösa många problem på kort tid. Testerna kan handla om att se saker, att berätta hur en roterad form ser ut, matematik eller språkförståelse. Efter att ha gjort ett sådant test beräknas en ungefärlig uppskattning av ens intelligenskvot (IQ).
F: Är intelligenta beteenden inlärda eller medfödda?
S: Det råder oenighet om huruvida intelligenta beteenden är inlärda när en organism reagerar tillräckligt på ett stimulus eller om de är medfödda och påverkas av genetik och miljö.
F: Vilken typ av problem används i intelligenstest?
S: Intelligenstest innebär vanligtvis att man måste lösa många problem på mycket kort tid. Dessa problem kan omfatta att se saker, berätta hur en roterad form skulle se ut, matematik eller språkförståelse.
F: Vad står IQ för?
S: IQ står för Intelligence Quotient, vilket är en uppskattning som ges efter att man gjort ett intelligenstest som mäter ens mentala förmåga och problemlösningsförmåga.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Intelligens: begrepp, teorier och hur den mäts Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/47554
Källor
- doi.org : 10.1016/j.tplants.2005.07.005
- pubmed.ncbi.nlm.nih.gov : 16054860
- doi.org : 10.1038/415841a
- pubmed.ncbi.nlm.nih.gov : 11859344
- doi.org : 10.1046/j.1365-313X.2003.01872.x
- pubmed.ncbi.nlm.nih.gov : 14535888
- doi.org : 10.1016/j.bioelechem.2009.03.005
- pubmed.ncbi.nlm.nih.gov : 19356999
- ui.adsabs.harvard.edu : 2009NW.....96.1373R
- doi.org : 10.1007/s00114-009-0591-0
- pubmed.ncbi.nlm.nih.gov : 19680619