Lake Mungo kvarstår

Mungo Lady (LM1)

LM1 är de fossila, kremerade resterna av en ung kvinna. De hittades 1969 av James Bowler från Melbournes universitet. Radiokoldatering av benbitar från begravningen visar att LM1 är mellan 24 700 och 19 030 år gammal. Kol från en eldstad 15 cm ovanför begravningen daterades till 26 250 år (plus eller minus 1 120 år). Rekonstruktionen och studiet av kvarlevorna utfördes huvudsakligen av Alan Thorne vid Australian National University. Mönstret av brännmärken på benen tyder på att kroppen först brändes, sedan krossades och sedan brändes en andra gång innan den begravdes.

Forskning som publicerades av Bowler 2003 förkastade tidigare uppskattningar av alla lämningar på platsen. Optisk datering visade att både LM1 och LM3 begravdes för cirka 40 000 år sedan (plus eller minus 2 000 år). Detta gör det till det tidigaste beviset på mänsklig kremering som har hittats. Det tyder på att de gamla australiensiska ursprungsbefolkningen i denna region hade sina egna komplicerade begravningsritualer.

Benen återlämnades 1992 till områdets traditionella ägare: Paakantji (Barkindji), Mathi Mathi och Ngiyampaa. LM1 finns nu i ett låst valv i besökscentret i Mungo National Park.

 

Mungo Man (LM3)

LM3 hittades av James Bowler den 26 februari 1974, när sanddynerna blottade resterna. Det ligger 500 meter öster om LM1. Kroppen var täckt med röd ockra, i det tidigaste kända exemplet på en så komplicerad och konstnärlig begravningspraxis. I likhet med kremeringen av LM1 visar detta att vissa kulturella traditioner har funnits på den australiska kontinenten under mycket längre tid än vad man tidigare trott.

Beskrivning

Skelettet var av en slank individ, helt annorlunda än de moderna australiensiska ursprungsbefolkningarnas kroppsbyggnad. Skelettet var dåligt bevarat: stora delar av skallen saknades och de flesta ben i benen var skadade. Vanligtvis bestäms könet på ett skelett med hjälp av benen i skallen och bäckenet. Problemet är att dessa ben är i mycket dåligt skick i LM3, eller så saknas de helt och hållet. Med andra ord kan den "normala" metoden för könsbestämning inte användas med LM3. Sedan LM3 upptäcktes har andra kännetecken studerats; de flesta av dessa studier är överens om att LM3 troligen var en hane.

LM3 begravdes liggande på rygg med händerna sammanfogade över ljumskarna. En del av benen visar tecken på artros och förbränning, och tänderna är väl slitna. På grundval av detta är det troligt att LM3 var ganska gammal (omkring 50 år) när han dog. Nya studier visar att det med hjälp av längden på hans benben är möjligt att uppskatta LM3:s längd till 196 centimeter, vilket är ovanligt högt för en aboriginer.

Ålder

Den första uppskattningen av LM3:s ålder gjordes 1976 av en grupp forskare från Australian National University (ANU) som grävde ut LM3. De uppskattade att LM3 var mellan 28 000 och 32 000 år gammal. De testade inte LM3:s kvarlevor direkt utan gjorde sin uppskattning genom stratigrafisk jämförelse med LM1. År 1987 gjordes ett elektronspinnresonanstest på benbitar från LM3:s skelett. Detta gav en uppskattning av hans ålder till 31 000 år, plus eller minus 7 000 år. År 1999 utfördes optisk datering på kvarts från LM3:s begravningsplats. Resultaten visade att begravningen var äldre än 24 600 år (± 2 400) och yngre än 43 300 år (± 3 800).

Senare samma år gav forskning ledd av Alan Thorne en ny uppskattning på 62 000 år (plus eller minus 6 000 år). Denna uppskattning gjordes genom att kombinera data från uran-thoriumdatering, elektronspinresonansdatering och optiskt stimulerad luminescens (OSL) från kvarlevorna och jorden i graven. Denna uppskattning var mycket kontroversiell och vissa av de tekniker som användes för att få fram denna uppskattning kritiserades.

År 2003 kom flera australiska grupper överens om att LM3 är cirka 40 000 år gammal. En grupp ledd av Bowler gjorde ytterligare 25 OSL-tester som tydde på att LM3 inte kan vara äldre än 50 000 år. Denna ålder stämmer i stort sett överens med stratigrafiska bevis med hjälp av fyra olika dateringsmetoder. Åldern 40 000 år är nu den mest allmänt accepterade åldern för LM3. Detta gör det till det näst äldsta människofossilet öster om Indien och det äldsta i Australien. I den studie som publicerades 2003 konstaterades dessutom att LM1 och LM3 har en liknande ålder och att människor fanns vid Mungosjön redan för 50 000 till 46 000 år sedan.

 
Mungo Man (Mungosjön 3)  

Andra upptäckter av kvarlevor

År 1998 hittades kvarlevorna av ett barn. Dessa tros ha ungefär samma ålder som Mungo Man och Mungo Lady. År 2005 blottade erosionen ytterligare ett vuxenskelett. Eftersom det inte var skyddat förstördes detta skelett av vind och regn ungefär ett år senare.

 

Hur Australien bosattes

Den huvudsakliga idén vid denna tidpunkt kallas Out of Africa-hypotesen: Den säger att människan utvecklades på den afrikanska kontinenten och spred sig därifrån. En annan viktig plats är Kow Swamp i norra delen av Victoria. Den består av ett tjugotal skelett som är mellan 5 000 och 10 000 år gamla. Mungomänniskans morfologi skiljer sig märkbart från dessa skelett. Av denna anledning har vissa forskare sagt att Australien troligen har varit bosatt två gånger. Bosättarna var troligen ättlingar till Homo erectus och kom från det asiatiska fastlandet. Denna teori bygger på analysen av mitokondriellt DNA. Om detta är sant, separerades de två linjerna, den från Mungo Man och den från moderna människor, för mycket länge sedan. Detta skulle också innebära att Mitokondriell Eva från denna linje och den moderna människans linje skulle vara äldre än Mitokondriell Eva från alla levande människor.

 

Mer läsning

• "Ny ålder för Mungo Man, ny mänsklig historia". University of Melbourne. Hämtad den 11 september 2005.
• "Mungo Mania". Labbet - Australian Broadcasting Corporation. Hämtad den 11 september 2005.
• "Mungo Man - den saknade länken?". Skapelser av fångar. Hämtad den 11 september 2019.
• Cooper A, Poiner HN (2000). "Forntida DNA: Gör det rätt eller inte alls". Science. 289 (5482): 1139. doi:10.1126/science.289.5482.1139b. PMID 10970224.