Lake Mungo - torr sjö i New South Wales, världsarv och arkeologiska fynd
Upptäck Lake Mungo — en torr sjö i New South Wales, världsarv i Willandra Lakes, plats för banbrytande arkeologiska fynd som Mungo Man och Mungo Lady.
Lake Mungo är en torr sjö i sydvästra delen av New South Wales i Australien. Den ligger cirka 760 km väster om Sydney och 90 km nordost om Mildura. Sjön är det viktigaste inslaget i Mungo nationalpark och utgör tillsammans med flera andra uttorkade sjöar en karaktäristisk del av landskapet. Den är en av 17 sjöar i den världsarvslistade Willandra Lakes Region, en plats som är skyddad för sina både natur- och kulturhistoriska värden.
Geografi och geologi
Lake Mungo är i dag ett torrt lerfält (claypan) omgärdat av höga sandåsar, så kallade lunetter. Lunetten vid Lake Mungo är särskilt känd som "Walls of China" — dramatiska vita och orange bergsidor av sedimentlager som visar upp klimatförändringar och sjöns fyllnings- och uttorkningsperioder under pleistocen. Sedimenten innehåller också välbevarade lager av aska, fossiler och artefakter som gett forskare möjlighet att rekonstruera miljöförhållanden och människors liv här under tiotusentals år.
Arkeologiska fynd och vetenskaplig betydelse
Många viktiga arkeologiska fynd har gjorts vid sjön. Bland de mest kända är Mungo Man och Mungo Lady. Dessa kvarlevor har daterats till ungefär 40 000 år (åldersuppskattningar varierar beroende på metod och studie), vilket gör dem till några av de äldsta mänskliga kvarlevorna som hittats i Australien. Mungo Lady betraktas som det äldsta kända fallet av rituell kremering i världen, medan Mungo Man visar tecken på en komplex begravningsceremoni, bland annat användning av röd ockra.
Nyare dateringstekniker, bland annat optiskt stimulerat luminescens (OSL), har stärkt tolkningen att lämningarna och de arkeologiska lagren är mycket gamla. Fynden har förändrat vår bild av tidig mänsklig närvaro i Australien och gett insikt i kultur och ritualer långt tillbaka i förhistorisk tid.
Geomagnetisk forskning
Platsen har också betydelse för geofysiken. Lake Mungos geomagnetiska utflykt är ett tidigt och viktigt exempel på paleomagnetiska studier vid sjön: magnetisk mätning i sedimenten visade en avvikelse i jordens magnetfält som gav det första övertygande stödet för att sådana utflykter är ett verkligt geomagnetiskt fenomen snarare än ett resultat av sedimentologiskt brus. Resultaten bidrog till förståelsen av hur jordens magnetfält kan förändras över korta geologiska tidsperioder.
Kulturell betydelse och förvaltning
Lake Mungo och kringliggande områden har stor kulturell och andlig betydelse för lokala aboriginska folk, däribland Paakantji (Barkindji), Mutthi Mutthi och Ngyiampaa. Upptäckten och hanteringen av mänskliga kvarlevor vid Mungo har lett till viktiga diskussioner om repatriering och respekt för urfolkens rättigheter. Ett välkänt exempel är återbegravningen av Mungo Man 2017, efter många år av debatt om var och hur kvarlevorna skulle förvaras.
Besök, forskning och bevarande
- Besök: Mungo National Park är öppet för besökare med informationscentrum, skyltade leder och guidade turer. Den mest kända vandringen går längs "Walls of China". Vägarna ut till parken kan vara osläpade och fordon med hög markfrigång rekommenderas.
- Bevarande: Lunetterna och de arkeologiska lagren är känsliga för erosion och människlig påverkan. För att skydda lämningarna och respektera kulturella värden finns restriktioner för var man får gräva, fotografera och röra sig, samt regler för hur vetenskapliga utgrävningar får genomföras.
- Forskning: Området fortsätter att vara föremål för tvärvetenskaplig forskning — arkeologi, geologi, paleoklimatologi och paleomagnetism — som tillsammans hjälper oss förstå både människans tidiga historia i Australien och förändringar i miljön under pleistocen.
Sammanfattningsvis är Lake Mungo en plats av internationell betydelse: en dramatisk geologisk formation med unika arkeologiska fynd som bidrar till vår kunskap om tidig mänsklig närvaro, kultur och jordens magnetiska historia, samtidigt som platsen är levande och helig för lokala aboriginska samhällen.
Landsat 7-bilder av Mungosjön. Den vita linjen som avgränsar sjöns östra strand är den sanddyn, eller lunette, där det mesta arkeologiska materialet har hittats.
Geologi
Sedimenten vid Mungosjön har avlagrats under mer än 100 000 år. På sjöns östra strand finns "Kinas murar". Dessa är en 26 km lång serie lunetter, cirka 30 meter höga, som bildats under tusentals år. Det finns tre olika lager av sand och jord som bildar murarna. Det äldsta är det rödaktiga Gol Gol-skiktet, som bildades för 100 000-120 000 år sedan. Det mellersta gråaktiga lagret är Mungo-lagret, som avlagrades för 50 000-25 000 år sedan. Det senaste är Zanci-skiktet, som är ljusbrunt och som avsattes för 25 000-15 000 år sedan.
Mungo-lagret, som avsattes före den senaste istiden, är det mest arkeologiskt rika lagret. Det var en tid med låg nederbörd och svalare väder, men mer regnvatten rann från den västra sidan av Great Dividing Range, vilket höll sjön full. Den gav stöd åt en stor mänsklig befolkning, liksom åt många olika sorters australiensiska megafauna.
Under den senaste istiden sjönk vattennivån i sjön och den blev en saltsjö. Detta gjorde jorden alkalisk, vilket bidrog till att bevara de lämningar som finns kvar i de kinesiska murarna. Trots att sjön helt torkade ut för flera tusen år sedan fanns markvegetationen kvar på murarna. Detta bidrog till att stabilisera dem och bevara dem. När europeiska bosättare anlände till området på 1880-talet har introducerade arter, främst kaniner, får och getter, förstört vegetationstäckningen. Detta har lett till ökad erosion av sanddynerna. Denna erosion har dock lett till att många mänskliga och animaliska kvarlevor har upptäckts. Vinden har flyttat sand och jord österut från Walls och bildat en rörlig sanddyn som rör sig längre österut varje år.
Mungosjöns strand.
Arkeologi
De viktigaste fynden vid Mungosjön har varit Mungo Man och Mungo Lady. Mungo Lady, en delvis kremerad kropp, upptäcktes 1969 av dr Jim Bowler från Australian National University (ANU). Först trodde man att hon var 25 000 år gammal. En nyare studie från 2003 visade att hon förmodligen var närmare 40 000 år gammal. Mungo Lady är den tidigaste kända människa som har kremerats. Mungo Man upptäcktes också av dr Bowler den 26 februari 1974. Resterna var täckta med röd ockra, i vad som är den tidigaste kända förekomsten av en sådan begravningsmetod. Även om vissa studier har visat att han är mer än 60 000 år gammal, är man för närvarande överens om att han också är cirka 40 000 år gammal.
Människor har bott runt Mungosjön i minst 50 000 år. I sanddynerna har man hittat stenverktyg som är äldre än Mungomannen. Kvarnar för att göra mjöl har hittats som är mellan 5 000 och 10 000 år gamla.
Murray River-bäckenet ligger 100 km bort. Ett minst 500 år gammalt yxhuvud av sten hittades också i sanddynerna; det var tillverkat av sten från Mount Camel, nära Shepparton, som ligger mer än 300 km bort.
Det rika arkeologiska arvet på platsen är mycket viktigt för de australiensiska aboriginerna i området. I Willandra-regionen bor Barkindji, Nyiampaa och Mutthi Mutthi. De har gemensamma förvaltningsavtal med regeringen i New South Wales för att förvalta sjön och Mungo-nationalparken.
Geomagnetisk utflykt till Mungosjön
År 1972 utfördes arkeomagnetiska undersökningar av de förhistoriska aboriginska eldstäderna som hittades längs Mungosjöns gamla strandlinje. Magnetisering bevarad i ugnsstenar och bakade eldstäder visar att det axiella dipolfältet flyttades upp till 120 grader från sitt normala läge för cirka 30 000 år sedan. Detta kallas för en geomagnetisk exkursion. Eftersom de flesta av de utflykter som hittades före Mungosjön fanns i sedimentärt material har man trott att magnetfältets riktningsanomalier hade ett detritalt eller diagenetiskt ursprung. Resultaten från Lake Mungo berodde på termoremanent magnetisering, vilket utesluter ett sedimentologiskt fenomen.
Två utflykter har registrerats i sediment från Skjonghelleren på Valderøy i Norge. Den virtuella geomagnetiska polen (VGP) för den ena inträffade samtidigt som Mungosjön, vilket tyder på att händelsen var global snarare än lokal. Uppgifter från sjösediment av liknande ålder i Frankrike med nästan identiska magnetfältlinjer stöder också att Mungosjön var en global händelse. Det har dock föreslagits att Mungosjöns avvikande fält är resultatet av blixtnedslag.
Frågor och svar
F: Var ligger Mungosjön?
S: Lake Mungo ligger i den sydvästra delen av New South Wales, Australien.
F: Hur långt är det till Lake Mungo från Sydney?
S: Lake Mungo ligger ca 760 km rakt väster om Sydney.
F: Vad är det viktigaste med Mungo National Park?
S: Det viktigaste inslaget i Mungo nationalpark är Lake Mungo.
F: Hur många sjöar finns det i Willandra Lakes Region?
S: Det finns 17 sjöar i den världsarvslistade Willandra Lakes Region.
F: Vilka viktiga arkeologiska upptäckter har gjorts vid Lake Mungo?
S: Många viktiga arkeologiska upptäckter har gjorts vid Lake Mungo, bland annat Mungo Man, den äldsta mänskliga kvarlevan som hittats i Australien, och Mungo Lady, den äldsta mänskliga kvarlevan i världen som kremerats rituellt.
F: Vad är den geomagnetiska utflykten till Lake Mungo?
S: Den geomagnetiska exkursionen vid Lake Mungo är det första övertygande beviset för att geomagnetiska exkursioner är ett geomagnetiskt fenomen snarare än ett sedimentologiskt fenomen.
F: Hur långt är det mellan Mildura och Lake Mungo?
S: Lake Mungo ligger ca 90 km nordost om Mildura.
Sök