Urmiasjön saltsjö i nordvästra Iran fakta och miljöhot

Urmiasjön (persiska: دریاچه ارومیه) är en saltsjö i nordvästra Iran. Den ligger i provinserna Östra Azarbaijan och Västra Azarbaijan och är sydväst om det närliggande Kaspiska havet. Det är den största sjön inne i Iran och den näst största saltsjön i världen. Det är den största sjön i Mellanöstern.

Urmiasjön ligger vid 37°42′0″N, 45°18′60″E. Den har en yta på cirka 5 200 km² när den är full, och kan som störst vara cirka 140 km lång och 55 km bred. Dess djupaste punkt är ungefär 16 m. Sjön är endorheisk (har inget naturligt utflöde) och får vatten från tretton floder som kommer från de omgivande bergen.

Geografi och mänsklig påverkan

Urmiasjön ligger mellan provinserna West Azarbaijan och East Azarbaijan. Tabriz är den största staden i öster och Urmia är den största staden i väster. Den kortaste vägen mellan dessa städer är att gå runt sjön. På 1970-talet påbörjades ett projekt för att skapa en bro över sjön. Detta projekt avbröts när den islamiska revolutionen ägde rum 1979. Projektet påbörjades dock på nytt på 2000-talet; det planeras vara klart i slutet av 2007.

Vattenkvalitet och salthalt

Sjön innehåller mycket salt. Salthalten varierar med årstid och vattenstånd: när sjön krymper på grund av minskat inflöde ökar salthalten kraftigt. Hög salthalt påverkar vilka arter som kan leva i sjön och gör miljön mycket känslig för förändringar i vattenbalansen.

Ekologi

Urmiasjön har varit hem för en unik flora och fauna anpassad till hög salthalt, bland annat vissa alg- och kräftdjursgemenskaper som i sin tur är föda för migrerande fåglar. Sjön har historiskt varit ett viktigt rast- och häckningsområde för flera arktiska och flyttfågelarter.

Miljöhot och orsaker till uttorkning

Sjön har blivit mindre för varje år under senare decennier. Orsakerna är flera och samverkande:

Vattenavledning och dammar: Floderna som förser sjön med vatten har i stor utsträckning utnyttjats för bevattning och hydrologiska projekt, vilket minskar inflödet.
Ökad vattenanvändning för jordbruk: Expansion av bevattnat jordbruk i avrinningsområdet har ökat vattenuttagen.
Klimatförändring och minskade nederbördsmängder: Högre temperaturer och förändrade nederbördsmönster bidrar till avdunstning och mindre tillrinning.
Infrastruktur: Väg- och brobyggen samt andra ingrepp kan förändra vattencirkulationen och sedimenttransporten.

Konsekvenserna av sjöns krympning är allvarliga:

Förlust av livsmiljö för vattenlevande organismer och fåglar.
Ökade salt- och dammstormar från torrlagda delar av sjöbotten, med negativa effekter på människors hälsa och jordbruk i trakten.
Försämrad lokal ekonomi då fiske och jordbruk påverkas.

Åtgärder och återhämtningsinsatser

Problemet med Urmiasjön har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Iranska myndigheter och olika organisationer har under senare år initierat program för att försöka minska uttorkningen. Åtgärder som föreslagits eller genomförts inkluderar:

Justeringar i vattenförvaltning och minskad avledning från vattendrag.
Effektivisering av bevattningsmetoder för att minska vattenförbrukningen inom jordbruket.
Planer för att återföra vatten från intilliggande områden och förbättra flödesreglering, samt begränsningar av ny infrastruktur som påverkar hydrologin.
Forskning, övervakning och internationellt samarbete för att finna hållbara lösningar.

Dessa åtgärder har i vissa perioder lett till begränsad återhämtning av vattennivåerna, men situationen förblir osäker och kräver långsiktiga, koordinerade insatser för att säkra sjöns framtid.

Sammanfattning

Urmiasjön är en av Mellanösterns viktigaste saltsjöar, med stor ekologisk och kulturell betydelse. Den står inför allvarliga hot på grund av mänsklig vattenanvändning, klimatfaktorer och infrastrukturella ingrepp. Åtgärder för att återställa sjön pågår, men framgång kräver fortsatt politisk vilja, bättre vattenförvaltning och samarbete mellan lokala samhällen, nationella myndigheter och internationella aktörer.

Historia

Denna sjö har historiskt sett fått namnet Chaychast (persiska: چیچست). Senare fick den namnet Urmia av det assyriska folket. Ordet Urmia består av två delar: ur betyder stad och mia betyder vatten. Urmia var det namn som gavs till staden Urmia, som ligger nära denna sjö. Sjön fick sedan namnet Urmiasjön, efter det namn som staden fått. I början av 1900-talet fick den namnet Rezaiyeh-sjön efter namnet på Reza Pahlavi, Irans kung. Efter den islamiska revolutionen ändrades namnet tillbaka till Urmiasjön.

Livet i närheten av Urmiasjön

Olika varelser lever i eller i närheten av sjön, bland annat vissa arter av räkor, amfibier och fåglar som flamingos och pelikaner.

Urmiasjön har grunda bottnar med mycket lera. I leran lever olika varelser, bland annat grodor, sniglar och maskar. Leran sägs ha goda effekter vid behandling av vissa sjukdomar i lederna.

Öar

Urmiasjön har 102 öar. Namnen är följande ^[1]:

Aram, Arash, Ardeshir, Arezu, Ashk, Ashk-Sar, Ashku, Atash, Azar, Azin, Bahram, Bard, Bardak, Bardin, Bastvar, Bon, Bon-Ashk, Borz, Borzin, Borzu, Chak-Tappeh, Cheshmeh-Kenar, Dey, Espir, Espirak, Espiro, Garivak, Giv, Golgun, Gordeh, Gorz, Iran-Nezhad, Jodarreh, Jovin, Jowzar, Kabudan, Kafchehnok, Kakayi-e Bala, Kakayi-ye Miyaneh, Kakayi-e Pain, Kalsang, Kam, Kaman, Kameh, Kariveh, Karkas, Kaveh, Kazem-Dashi, Kenarak, Khersak, Kuchek-Tappeh, Magh, Mahdis, Mahvar, Markid, Mehr, Mehran, Mehrdad, Meshkin, Meydan, Miyaneh, Nadid, Nahan, Nahid, Nahoft, Nakhoda, Navi, Naviyan, Omid, Panah, Penhan, Pishva, Sahran, Samani, Sangan, Sangu, Sarijeh, Sepid, Shabdiz, Shahi (Eslami), Shahin, Shamshiran, Shur-Tappeh, Shush-Tappeh, Siyavash, Siyah-Sang, Siyah-Tappeh, Sorkh, Sorush, Tak, Takht, Takhtan, Tanjeh, Tanjak, Tashbal, Tir, Tus, Zagh, Zar-Kaman, Zarkanak, Zar-Tappeh, Zirabeh.

Relaterade sidor

Kaspiska havet

Frågor och svar

F: Vad är Urmiasjön?

Svar: Urmiasjön är en saltvattensjö som ligger i nordvästra Iran mellan provinserna Östra Azarbaijan och Västra Azarbaijan. Det är Irans största sjö och världens näst största saltsjö.

F: Var ligger Urmiasjön?

Svar: Urmiasjön ligger vid 37°42′0″N, 45°18′60″E.

F: Hur stor är Urmiasjön?

S: Den största sjön, Urmiasjön, har en yta på cirka 5 200 km², en längd på 140 km, en bredd på 55 km och ett djup på cirka 16 meter.

F: Vilka städer finns det i närheten av Urmiasjön?

Svar: De närmaste städerna till Urmiasjön är Tabriz på dess östra sida och Urmia på dess västra sida. Den kortaste vägen mellan dessa två städer går runt sjön.

F: Har man någonsin försökt bygga en bro över sjön?

Svar: Ja, det fanns ett försök att bygga en bro över sjön på 1970-talet, men projektet avbröts efter den islamiska revolutionen 1979. Den återupptogs dock under 2000-talet och förväntas vara klar i slutet av 2007.

F: Vad är saltkoncentrationen på senhösten?

Svar: På senhösten kan salthalten i Urmiasjön vara mellan 26-28 %.

F: Varför har Urmiasjön krympt år efter år? Svar: Urmiasjön har minskat i storlek år efter år, främst på grund av att vissa av de floder som förser den med vatten har minskat i storlek med tiden.