Dvärgkäkmask
Limnognathia maerski är ett mikroskopiskt djur. Det är en nyupptäckt art som hittades i homoterma källor på Diskoön på Grönland 1994. Dess plats i taxonomin är osäker.
Den beskrivs som en klass eller ett subfylum i fylum Gnathifera eller som ett fylum i ett Gnathifera superfylum som kallas Micrognathozoa. Den är besläktad med rotiferer och gnathostomulida, som grupperas tillsammans som Gnathifera.
Med en genomsnittlig längd på en tiondels millimeter är den ett av de minsta kända djuren.
L. maerski har mycket komplicerade käkar, med femton separata delar. Käkens olika delar är sammankopplade med hjälp av ligament och muskler. Käkdelarna är mycket små, från 4 μm till 14 μm. Djuret kan sträcka ut en del av käkstrukturen utanför munnen när det äter. Det sträcker också ut en stor del av käkstrukturen utanför munnen när det regurgiterar (trycker ut) föremål som är osmältbara.
L. maerski har ett stort ganglion, eller "hjärna", i huvudet. Parvisa nervtrådar går längs kroppens undersida till svansen. Styva känselborstar som består av en till tre cilier är utspridda över kroppen. Dessa borstar liknar de som finns på gnathostomulider.
De flexibla cilierna är placerade i ett hästskoformat område på pannan, i fläckar på sidorna av huvudet och i två rader på kroppens undersida. Cilierna på pannan skapar en ström som förflyttar matpartiklar mot munnen. De andra cilierna förflyttar djuret.
Alla exemplar av L. maerski som har samlats in har haft kvinnliga organ. De lägger två typer av ägg: tunnväggiga ägg som kläcks snabbt och tjockväggiga ägg som tros vara fryståliga och därmed kunna övervintra och kläckas på våren. Samma mönster är känt från rotiferer, där tjockväggiga ägg bildas först efter befruktning av hanar. De yngsta insamlade exemplaren av L. maerski kan också ha hanliga organ: man tror nu att djuren kläcks som hanar och sedan blir honor.
Fylogeni
Kladogram (anpassat från [1]) som visar Limnognathias släktskap:
| Gnathifera |
| ||||||||||||||||||
Frågor och svar
F: Vad är Limnognathia maerski?
Svar: Limnognathia maerski är ett nyligen upptäckt mikroskopiskt djur.
F: Var upptäcktes den först?
Svar: Det upptäcktes först i homotermiska källor på Diskoön på Grönland 1994.
F: Hur stor är L. maerski?
Svar: Den är i genomsnitt en tiondels millimeter lång, vilket gör den till ett av de minsta kända djuren.
F: Hur ser dess käkstruktur ut?
Svar: Den har en mycket komplicerad käke med femton separata delar som är sammanlänkade med ligament och muskler. Käksegmenten varierar i storlek från 4 μm till 14 μm.
F: Har L. maersk sensoriska borst?
Svar: Ja, det finns en till tre styva känselborstar utspridda över kroppen, och de flexibla borstarna är placerade i ett hästskoformat område på pannan, i fläckar på sidorna av huvudet och i två rader under kroppen.
F: Hur förflyttar de matpartiklar in i munnen?
Svar: Håren i pannan skapar en ström som förflyttar matpartiklarna mot munnen. De andra hårstråna rör sig också.
F: Lägger de ägg? Om ja, vilken typ?
Svar: Ja, de lägger två typer av ägg - tunnväggiga ägg, som kläcks snabbt, och tjockväggiga ägg, som tros vara motståndskraftiga mot frysning och som kan övervintra och kläckas på våren.
