Linsangs är fyra felformiga arter, två i Asien och två i Afrika. Hela gruppen placerades i Viverridae i en underfamilj. De två paren är:

Arter

De afrikanska linsangsarterna är:

  • Poiana leightoni - Leightons linsang. En sällsynt art som främst förekommer i skogsområden i centrala Afrika; kunskapen om dess biologi är begränsad.
  • Poiana richardsonii - afrikansk linsang. Något bättre känd, lever i fuktiga skogar och skogsbryn i västra och centrala Afrika.

De asiatiska linsangsarterna är:

  • Prionodon linsang - bandad linsang. Förekommer i Sydostasien i lövskogar och bambuskogar, känd för sina tydliga tvärband.
  • Prionodon pardicolor - fläckig linsang. Spridd över delar av Sydostasien, har en kropp täckt av fläckar eller prickar som skiljer den från den bandade formen.

Systematik och släktskap

DNA-analysen visar:

  1. De afrikanska linsangs (Poiana) är riktiga viverrider som är nära besläktade med genet.
  2. De asiatiska linsangs (Prionodon) är inte det, och kan vara de närmaste levande släktingarna till familjen Felidae. När man upptäckte detta placeras de asiatiska linsangs nu i en egen familj. De är inte viverrider.

Dessa resultat innebär att likheterna mellan de två släktena av linsangs är konvergerande – alltså ett resultat av liknande ekologiska nischer och levnadssätt snarare än nära släktskap.

Utseende

Alla linsangs är kattliknande till utseendet. De är nattaktiva, i allmänhet ensamma trädlevande djur. Typisk kroppslängd är drygt 30 cm, med en svans som mer än fördubblar den längden, vilket gör svansen till ett kännetecken – lång och ofta buskig. Kroppen är lång med korta ben, vilket ger ett lågt, smidigt utseende. Pälsfärgen är i huvudsak gulaktig med svarta markeringar (ränder, fläckar och prickar), men mönster och täthet av fläckar varierar mellan arterna. Ansiktet är spetsigt och de har relativt stora öron vilket är typiskt för nattaktiva rovdjur.

Levnadssätt och föda

Linsangs lever främst i träd och rör sig säkert bland grenar. De är skickliga klättrare och jagar både i trädkronor och nära marken. Alla arter är köttätare och äter ekorrar och andra gnagare, småfåglar, ödlor och insekter. De använder syn, lukt och hörsel för att lokalisera byten och fångar ofta bytet med ett snabbt gripande bett.

Beteende och fortplantning

Linsangs är i huvudsak ensamma utom under parningstid. Många detaljer om deras reproduktion är dåligt dokumenterade, särskilt för Leightons linsang. Hos bättre studerade arter sker parning någon gång under året beroende på lokal miljö; kullstorleken är vanligen liten (ett fåtal ungar) och ungarna föds i skyddade bon eller holkar. Ungarna diar och lär sig klättring och jakt av modern innan de blir självständiga.

Utbredning och livsmiljö

De afrikanska arterna förekommer i skogar i centrala och västra Afrika, medan de asiatiska arterna finns i olika skogsbiotoper i Syd- och Sydostasien. Linsangs föredrar täta skogsområden, men vissa arter kan också hittas i skogsmarker nära öppningar eller odlingslandskap där byten finns.

Hot och bevarande

Linsangs påverkas framför allt av habitatförlust genom skogsskövling, fragmentering och omvandling av skog till jordbruksmark. Lokala hot är även jakt och uppfödning för päls- eller husdjursmarknader i vissa områden. Eftersom några arter är fåtaliga eller dåligt studerade är det svårt att uppskatta populationstrender för alla arter, vilket gör att forskning och övervakning är viktiga för en korrekt bedömning av deras bevarandestatus.

Sammanfattning

Linsangs är små, kattliknande rovdjur uppdelade i två evolutionärt skilda grupper: de afrikanska Poiana som hör till viverriderna och de asiatiska Prionodon som sannolikt står nära kattdjuren (Felidae) och därför placeras i en egen taxonomisk enhet. Trots yttre likheter beror deras likhet på konvergent evolution. De är nattaktiva trädlevande köttätare som spelar en roll i sina ekosystem som små predatorer och indikatorer på friska skogsmiljöer.