Liopleurodon var en stor art av pliosaurier. Den var ett topprovdjur i de övre jurassiska haven för cirka 160–155 miljoner år sedan. Den blev upp till 6,39 meter lång i de säkert tillskrivna fynden. Den var släkt med Pliosaurus och Kronosaurus och jagade andra havsdjur, till exempel Ophthalmosaurus.

Storlek och utseende

Liopleurodon hade en kraftig, kompakt kropp med ett stort huvud och relativt kort hals, typiskt för pliosaurier. Skallen var massiv och försedd med stora, koniska tänder som var väl anpassade för att gripa och hålla fast stora byten. Rörelserna i vattnet skedde med hjälp av fyra kraftiga fenor (flimrande "flygning" under vatten), inte genom en fisklik svans som hos många andra marina rovdjur.

Storleksuppskattningar varierar. De mest säkra fossilen av Liopleurodon indikerar längder kring 6–7 meter, men fragmentariska fynd från samma tidsperiod och formationer har lett till spekulationer om betydligt större individer. Dessa större kvarlevor har dock inte entydigt kunnat placeras i släktet Liopleurodon och kan tillhöra andra, nära släktingar.

Fossil och utbredning

Fossila lämningar av Liopleurodon finns främst i Europa, bland annat i den välkända Kimmeridge Clay-formationen i England. Dessa fynd ger information om artens ålder (övre jura) och om dess marina livsmiljöer. Större benbitar och tänder som hittats i området har ibland tolkats som bevis för mycket större pliosaurier (upp till ~15 meter), men dessa specimen har vanligen inte formaliserats som Liopleurodon-fynd.

Ekologi och föda

Liopleurodon var en toppredator i sina hav. Den jagade troligen ett brett spektrum av byten:

  • fiskar och stora benfiskar
  • bläckfiskliknande blötdjur
  • andra marina reptiler, till exempel Ophthalmosaurus

De stora käkarna och de kraftiga tänderna gjorde att den kunde gripa stora byten och krossa ben eller sköldar. Jaktmetoderna kan ha innefattat snabba, korta utfall för att överraska bytet följt av ett våldsamt grepp.

Sinne och beteende

Liopleurodons näsa och hjärnans luktnervsregion var väl utvecklade, vilket tyder på att den kunde känna dofter under vattnet och upptäcka byten på ganska långt avstånd. Trots behovet av luftandning tillbringade den hela sitt liv i havsmiljöer och kunde inte lämna vattnet för längre perioder.

Fortplantning

Som andra plesiosaurier tros Liopleurodon ha varit troligen levandefödande (vivipar). Det finns fossila belägg för levandefödande hos besläktade marinreptilgrupper, och en helt marin livsstil gör äggläggning på land mindre sannolik. Djuret kan också ha besökt grundare vatten för att föda upp ungar eller för annan reproduktionsbeteende.

Populärkultur och missuppfattningar

Liopleurodon fick stor uppmärksamhet i populärvetenskapliga program och böcker där vissa rekonstruktioner väckte uppmärksamhet genom att ge arten mycket större mått (i extrema fall upp till 25 meter). Dessa storleksuppgifter är kraftigt överdrivna och bygger ofta på fragmentariska, osäkra fynd eller feltolkningar av fossila rester. De mest tillförlitliga vetenskapliga uppskattningarna för den namngivna arten ligger snarare i storleksintervallet cirka 6–7 meter, medan större pliosaurier i samma grupp kunde nå betydligt större dimensioner.

Sammanfattning

Liopleurodon var en framstående toppredator i de övre jurassiska haven, känd för sitt stora huvud, kraftiga käkar och förmåga att känna dofter under vatten. Trots sensationella uppgifter i media visar de bäst underbyggda fossilen att arten var stor men inte extremt enorm — exempelvis omkring 6–7 meter — medan mycket större pliosaurier kan förekomma bland besläktade taxon.