Linjär keramik kultur
Den linjära keramikkulturen var en viktig kultur under neolitikum (senare stenålder) i Europa. Den fanns från 5500-4500 f.Kr. Den förkortas LBK och är också känd som Linear Band Ware, Linear Ware, Linear Ceramics eller Incised Ware-kulturen.
De flesta bevisen för kulturen finns i Centraleuropa. Det är ett viktigt bevis för det tidiga jordbruket i Europa. Den keramik som den fick sitt namn efter har enkla koppar, skålar, vaser och kannor utan handtag. De tillverkades som köksfat eller för att transportera mat och dryck. Krukorna hade linjemönster på sig.
Karta över den europeiska neolitiska perioden 4500-4000 f.Kr., som visar kulturen med linjär keramik i ljusgult och grönt i mitten, över det som nu är Tyskland och Tjeckien.
Linjär keramik. Det är linjerna på denna keramik som ger den linjära kulturen sitt namn.
Jordbruk
LBK-folket levde under 1000 år, långt före bronsåldern, och odlade grödor som vete, linser och ärtor. De höll också kor och hundar och jagade ibland i skogarna runt omkring dem efter andra djur, som hjortar.
Livsmedel och hälsa
Deras kost innehöll förmodligen inte tillräckligt med energi för dem, eftersom de ofta inte blev lika långa som människorna före dem eller som människorna gör nu. Detta kan också ha berott på sjukdomar, som kan spridas lättare i en by än när människor rör sig mycket och inte träffar många andra människor, som människor gjorde före neolitikum. Människor i LBK-kulturen dog förmodligen ganska unga, i tjugoårsåldern eller trettioårsåldern, och många av deras barn dog innan de blev vuxna. Om en person var mycket sjuk och hade mycket smärta kan LBK-folket ha haft tillgång till opium som inte gjorde dem bättre men tog bort smärtan. De visste förmodligen hur man kunde göra vissa sjukdomar bättre genom att använda vilda örter som medicin.
Religion
LBK-folket dyrkade troligen en modergudinna som representerade fruktbarheten i den mark de odlade.
Verktyg
Eftersom detta var före brons- och järnåldern fanns det inga metallverktyg, och allt som LBK-folket hade var tillverkat av sten, trä och växter (som lin som kunde användas till kläder och saker som kunde fås från djur (som läder och päls)). De hade till och med siklar, som används för att skära ner gräs och är halvmåneformade blad med ett handtag i ena änden; deras siklar var dock gjorda av trä med vassa stenspetsar limmade i dem för att skära.
Bostäder
LBK-folket bor i rektangulära långhus, och om man gräver upp ett område kan man ofta se flera grupper av cirka sex av dessa långhus. Människorna i närliggande grupper av hus kände förmodligen varandra och delade med sig av eller bytte varor. Deras hus var gjorda av trä, lera och halm och de kanske lät sina djur bo där också.
Krig
En del av LBK-bostäderna har palisader eller långa murar runt omkring sig för att försvara sig mot andra människor som skulle kunna angripa dem. Det finns också en del skelett av LBK-folk som ser ut att ha dött av stridsskador, och en del ser ut att ha blivit uppätna av kannibaler. Detta visar att det förekom mycket krig mellan närliggande grupper.
Viktiga platser är Nitra i Slovakien, Bylany i Tjeckien, Langweiler och Zwenkau i Tyskland, Brunn am Gebirge i Österrike, Elsloo, Sittard, Köln-Lindenthal, Aldenhoven, Flomborn och Rixheim vid Rhen, Lautereck och Hienheim vid övre Donau, Rössen och Sonderhausen vid mellersta Elbe.
Vid utgrävningarna i Oslonki i Polen fanns en stor befäst bebyggelse. Det fanns nästan 30 långhus och över 80 gravar. Detta gör den till en av de rikaste boplatserna när det gäller arkeologiska fynd från hela Centraleuropa.
