Mohenjo-daro
Mohenjo-daro var en av de största städerna i Indusdalen i södra Asien.
Den ligger i provinsen Sindh i Pakistan. Staden byggdes omkring 2600 f.Kr. Det var en av de tidiga stadsområdena i världen. Mohenjo-daro existerade samtidigt som civilisationerna i det gamla Egypten, Mesopotamien och Grekland. De arkeologiska ruinerna i staden har utsetts till ett av Unescos världsarv. I Pakistan är den en av de nationella ikonerna från det avlägsna förflutna.
Karta över de viktigaste bosättningarna under Induscivilisationen
Artefakten "Den dansande flickan" hittad i Mohenjo-daro
Kungsprästens byst från 2500-1 500 f.Kr. som grävts ut på platsen för den antika staden Mohenjo-daro.
Historisk bakgrund
Mohenjo-daro byggdes på 2600-talet f.Kr. Det var en av de största städerna i den antika Indusdalscivilisationen, som utvecklades omkring 3000 f.Kr. från den förhistoriska Induskulturen. På sin höjdpunkt sträckte sig Induscivilisationen över stora delar av det som nu är Pakistan och norra Indien, och sträckte sig västerut till den iranska gränsen, söderut till Gujarat i Indien och norrut till en utpost i Baktrien. Det fanns stora stadscentra i Harappa, Mohenjo-daro, Lothal, Kalibangan, Dholavira och Rakhigarhi.
Mohenjo-daro var den mest avancerade staden på sin tid, med en anmärkningsvärt sofistikerad civilteknik och stadsplanering. När Induscivilisationen gick in i en plötslig nedgång omkring 1900 f.Kr. övergavs Mohenjo-daro.
Artefakter
Den dansande flickan som hittades i Mohenjo-daro är en artefakt som är cirka 4500 år gammal. Den 10,8 cm långa bronsstatyn av den dansande flickan hittades 1926 i ett hus i Mohenjo-daro. Hon var den brittiske arkeologen Mortimer Wheelers favoritstatyett, som han sa i detta citat från ett tv-program från 1973:
"Där är hon... med pukande läppar och en fräck blick i ögonen. Hon är ungefär femton år gammal skulle jag tro, inte mer, men hon står där med armband hela vägen upp på armen och inget annat på. En flicka helt, för tillfället, helt säker på sig själv och världen. Jag tror inte att det finns något liknande i världen".
John Marshall, en av utgrävarna vid Mohenjo-daro, beskrev henne som ett levande intryck av den unga ... flickan, med handen på höften i en halvt oförskämd hållning, och med benen lätt framåtlutade när hon slår takt till musiken med sina ben och fötter.
En sittande manlig skulptur är den så kallade "prästkungen" (även om det inte finns några bevis för att präster eller kungar styrde staden). Arkeologer upptäckte skulpturen i nedre staden Mohenjo-daro 1927. Den hittades i ett ovanligt hus med ornamentalt tegelarbete och en väggnisch och låg mellan murade grundmurar av tegel som en gång höll upp ett golv.
Denna skäggiga skulptur bär en filé runt huvudet, en armbindel och en mantel dekorerad med trefoilmönster som ursprungligen var fyllda med rött pigment.
