Arseniktrioxid (As2O3) – definition, egenskaper, användning och risker

Lär dig definition, egenskaper, användning och risker för arseniktrioxid (As2O3) — säker hantering, hälsoeffekter och praktiska råd för forskare och yrkespersoner.

Arseniktrioxid, även känd som vit arsenik, arsenik(III)oxid eller arsenikoxid, är en kemisk förening. Dess kemiska formel är As₂ O₃ . Den innehåller arsenik- och oxidjoner. Arseniken befinner sig i oxidationstillstånd +3.

Egenskaper

• Utseende: vit till färglös kristallin substans eller vitt pulver.
• Kemisk formel: As₂O₃.
• Molar massa: cirka 197,84 g/mol.
• Löslighet och kemiskt beteende: svårlöslig i rent vatten men löser sig i syror och i alkaliska lösningar (amfotert beteende) och bildar arsenitföreningar.
• Reaktivitet: reagerar med starka reduktions- och oxidationsmedel; upphettning kan ge arsenikoxider i gasform och förångning/sublimering kan förekomma vid höga temperaturer.

Användning

• Industriellt används arseniktrioxid vid framställning av andra arsenikföreningar, i glas- och elektronikindustrin samt historiskt som träskyddsmedel och som bekämpningsmedel (många sådana användningar är idag förbjudna eller kraftigt reglerade).
• Medicinskt används små, noggrant kontrollerade doser av arseniktrioxid som läkemedel vid behandling av akut promyelocytisk leukemi (APL) under namn såsom Trisenox — detta sker under strikt medicinsk övervakning.
• Används också i vissa analytiska och laboratoriemetoder samt i metallbearbetning och halvledartillverkning.

Hälsorisker och toxikologi

• Ackut toxicitet: mycket giftigt vid inandning, förtäring eller hudkontakt. Symtom vid akut förgiftning kan inkludera illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré, huvudvärk, yrsel, medvetslöshet, andningssvårigheter och i svåra fall död.
• Kronisk exponering: långvarig eller upprepad exponering kan ge hudförändringar (hyperkeratos, pigmentförändringar), perifer neuropati, njur- och leverskador, samt ökad risk för olika cancerformer (särskilt hud-, lung- och urinvägscancer).
• Cancerogenitet: oorganiskt arsenik är klassificerat som cancerframkallande för människor (IARC grupp 1).
• Exponeringsvägar: inhalation av damm eller ångor, förtäring (kontaminerat vatten eller livsmedel), hudkontakt. Barn är särskilt känsliga.

Miljö och reglering

• Arsenik kan förekomma naturligt i berggrund och avsöndras från industriell verksamhet. Förorening av grundvatten är ett stort globalt problem i vissa områden.
• Gränsvärden för dricksvatten sätts i många länder; Världshälsoorganisationens riktlinje är 10 µg/L för arsenik i dricksvatten.
• Många länder har strikta regler för hantering, transport och deponering av arsenikföreningar. Industriella processer som ger upphov till arsenikutsläpp regleras för att minska exponering och miljöpåverkan.

Säkerhet och skyddsåtgärder

• Personligt skydd: använd lämplig skyddsutrustning (andasfrihetsmask/andningsskydd vid damm/ångor, kemikalieresistenta handskar, skyddskläder och skyddsglasögon).
• Arbetsrutiner: arbeta under dragskåp eller god ventilation, minimera dammbildning, undvik mat och dryck i arbetsområdet och tvätta händer noggrant efter arbete.
• Förvaring och avfall: förvaras i tättslutande, märkt behållare och hanteras som farligt avfall enligt lokala bestämmelser. Undvik utsläpp till miljön.

Första hjälpen

• Inandning: ta personen till frisk luft, håll hen varm och i vila; sök omedelbar medicinsk hjälp.
• Hudkontakt: ta av förorenade kläder och tvätta huden noggrant med tvål och vatten. Sök vård vid symptom eller om stor exponering skett.
• Ögonkontakt: skölj genast med vatten i minst 15 minuter och sök ögonläkarvård.
• Förtäring: kontakta omedelbart giftinformationscentral eller akutsjukvård. Framkalla inte kräkning om inte medicinsk personal rekommenderar det.
• Behandling: vid allvarlig förgiftning finns antidoter (t.ex. kelatbildande läkemedel som dimercaprol och succimer) men dessa ges endast under medicinsk övervakning.

Sammanfattning

Arseniktrioxid (As₂O₃) är en vit, kristallin och mycket giftig förening med både industriella och (kontrollerade) medicinska användningsområden. På grund av dess höga toxicitet och cancerframkallande egenskaper är hantering strikt reglerad och kräver robusta skyddsåtgärder för att skydda människor och miljö.

Sök med bokstav