Messier 82 (även känd som NGC 3034, cigarrgalaxen eller M82) är en närliggande stjärngalax på cirka 12 miljoner ljusår avstånd i stjärnbilden Ursa Major. Den framstår som långsträckt (därav smeknamnet "cigarrgalaxen") eftersom vi ser den nästan kant-i-kant. M82 är mycket ljus – ungefär fem gånger ljusare än hela Vintergatan och omkring hundra gånger ljusare än vår galaxs centrum i termer av den intensiva starburst-aktiviteten i dess kärna.

Egenskaper och starburst-aktivitet

M82 klassificeras ofta som en stjärnfallsgalax (starburst-galax) eftersom den bildar nya stjärnor mycket snabbare än en normal spiralgalax. I dess centrala regioner är stjärnbildningstakten avsevärt förhöjd – i vissa studier uppskattas födelsehastigheten i kärnan vara uppemot tio gånger högre än i hela vår Vintergatan. Den intensiva stjärnbildningen gör kärnan till en mycket energirik och tät miljö, med kraftiga vindar och utflöden som blåser gas och stoft bort från skivan.

Stora kluster och massiva unga stjärnor

År 2005 avslöjade Hubble Space Telescope 197 unga, massiva stjärnkluster i kärnområdet på M82. Den genomsnittliga massan hos dessa kluster är cirka 2×105 M⊙, vilket visar att galaxens centrala region hyser många täta och ljusstarka "superkluster". Dessa kluster bidrar mycket till den kraftiga lysande emissionen i optiska, infraröda och ultravioletta våglängder.

Interaktion med M81 och orsaken till starbursten

Den intensiva stjärnbildningen i M82 tros vara utlöstad av gravitationell påverkan från den närliggande stora galaxen M81. Tidal växelverkan mellan M81 och M82 har rört om i gasreservoirerna, vilket lett till koncentrationer av kall gas i M82:s inre och därmed en våg av stjärnbildning. Denna interaktion skedde förmodligen för cirka 100–200 miljoner år sedan och pågår fortfarande i viss utsträckning.

Vindar, utflöden och högenergetiska källor

Den intensiva stjärnbildningen driver kraftiga galaktiska vindar (superwinds) som syns som utströmningsstrukturer och filament som sträcker sig flera tusen ljusår bort från skivan. Dessa utflöden transporterar gas, stoft och metallrik material ut i det omgivande intergalaktiska rummet och påverkar galaxens framtida stjärnbildningsförmåga. M82 har också stark emission i radio- och röntgenbandet; i dess inre finns ultraluminösa röntgenkällor, till exempel M82 X-1, som är kandidat till ett mellanmassigt svart hål eller en mycket massiv kompakt källa.

Observeringar och viktiga händelser

M82 är välstuderad i hela elektromagnetiska spektrumet — från radiovågor och infrarött (där mycket av den dolda stjärnbildningen kommer fram) till optiskt, ultraviolett och röntgen. Ett av de senaste uppmärksammade fenomenen var supernovan SN 2014J, en typ Ia-supernova som upptäcktes i januari 2014 och gav möjlighet att studera en explosionsljuskurva i en närbelägen starburst-miljö.

Sammanfattning

  • M82 är en närbelägen, starkt lysande starburst-galax i stjärnbilden Ursa Major.
  • Interaktion med M81 är sannolikt orsaken till den intensiva stjärnbildningen.
  • Galaxens kärna innehåller hundratals unga, massiva stjärnkluster med medelmassor runt 2×105 M⊙.
  • Superwinds och ultraluminösa röntgenkällor visar på högenergetiska processer som påverkar både galaxens evolution och dess omgivning.

På grund av sin relativa närhet och starka aktivitet är M82 ett av de viktigaste objekten för studier av hur interaktioner kan trigga stjärnbildning och hur stjärnbildningsdrivna utflöden formar galaxers utveckling.