Messier 82 (M82, NGC 3034) – stjärnfallsgalaxen nära Stora Björnen
Upptäck Messier 82 — den ljusstarka stjärnfallsgalaxen nära Stora Björnen, 12 miljoner ljusår bort; intensiv stjärnbildning, unga massiva kluster och en energirik, dynamisk kärna.
Messier 82 (även känd som NGC 3034, cigarrgalaxen eller M82) är en närliggande stjärngalax på cirka 12 miljoner ljusår avstånd i stjärnbilden Ursa Major. Den framstår som långsträckt (därav smeknamnet "cigarrgalaxen") eftersom vi ser den nästan kant-i-kant. M82 är mycket ljus – ungefär fem gånger ljusare än hela Vintergatan och omkring hundra gånger ljusare än vår galaxs centrum i termer av den intensiva starburst-aktiviteten i dess kärna.
Egenskaper och starburst-aktivitet
M82 klassificeras ofta som en stjärnfallsgalax (starburst-galax) eftersom den bildar nya stjärnor mycket snabbare än en normal spiralgalax. I dess centrala regioner är stjärnbildningstakten avsevärt förhöjd – i vissa studier uppskattas födelsehastigheten i kärnan vara uppemot tio gånger högre än i hela vår Vintergatan. Den intensiva stjärnbildningen gör kärnan till en mycket energirik och tät miljö, med kraftiga vindar och utflöden som blåser gas och stoft bort från skivan.
Stora kluster och massiva unga stjärnor
År 2005 avslöjade Hubble Space Telescope 197 unga, massiva stjärnkluster i kärnområdet på M82. Den genomsnittliga massan hos dessa kluster är cirka 2×105 M⊙, vilket visar att galaxens centrala region hyser många täta och ljusstarka "superkluster". Dessa kluster bidrar mycket till den kraftiga lysande emissionen i optiska, infraröda och ultravioletta våglängder.
Interaktion med M81 och orsaken till starbursten
Den intensiva stjärnbildningen i M82 tros vara utlöstad av gravitationell påverkan från den närliggande stora galaxen M81. Tidal växelverkan mellan M81 och M82 har rört om i gasreservoirerna, vilket lett till koncentrationer av kall gas i M82:s inre och därmed en våg av stjärnbildning. Denna interaktion skedde förmodligen för cirka 100–200 miljoner år sedan och pågår fortfarande i viss utsträckning.
Vindar, utflöden och högenergetiska källor
Den intensiva stjärnbildningen driver kraftiga galaktiska vindar (superwinds) som syns som utströmningsstrukturer och filament som sträcker sig flera tusen ljusår bort från skivan. Dessa utflöden transporterar gas, stoft och metallrik material ut i det omgivande intergalaktiska rummet och påverkar galaxens framtida stjärnbildningsförmåga. M82 har också stark emission i radio- och röntgenbandet; i dess inre finns ultraluminösa röntgenkällor, till exempel M82 X-1, som är kandidat till ett mellanmassigt svart hål eller en mycket massiv kompakt källa.
Observeringar och viktiga händelser
M82 är välstuderad i hela elektromagnetiska spektrumet — från radiovågor och infrarött (där mycket av den dolda stjärnbildningen kommer fram) till optiskt, ultraviolett och röntgen. Ett av de senaste uppmärksammade fenomenen var supernovan SN 2014J, en typ Ia-supernova som upptäcktes i januari 2014 och gav möjlighet att studera en explosionsljuskurva i en närbelägen starburst-miljö.
Sammanfattning
- M82 är en närbelägen, starkt lysande starburst-galax i stjärnbilden Ursa Major.
- Interaktion med M81 är sannolikt orsaken till den intensiva stjärnbildningen.
- Galaxens kärna innehåller hundratals unga, massiva stjärnkluster med medelmassor runt 2×105 M⊙.
- Superwinds och ultraluminösa röntgenkällor visar på högenergetiska processer som påverkar både galaxens evolution och dess omgivning.
På grund av sin relativa närhet och starka aktivitet är M82 ett av de viktigaste objekten för studier av hur interaktioner kan trigga stjärnbildning och hur stjärnbildningsdrivna utflöden formar galaxers utveckling.
Messier 82: en mosaikbild av Messier 82 tagen av rymdteleskopet Hubble. Bilden kombinerar exponeringar tagna med fyra färgfilter som fångar stjärnljus från synliga och infraröda våglängder samt ljuset från de glödande vätefilamenten.
Messier 81 utlöser stjärnfall
M82 påverkas fysiskt av sin större granne, den närliggande spiralen M81. Tidvattenkrafter orsakade av gravitationen har deformerat M82, en process som började för ungefär 100 miljoner år sedan. Denna växelverkan har gjort att stjärnbildningen har ökat tiofalt jämfört med "normala" galaxer.
Nyligen har M82 genomgått minst ett tidvattenmöte med M81. Detta resulterade i att en stor mängd gas har trängts in i galaxens kärna under de senaste 200 miljoner åren (myr). Det senaste mötet tros ha inträffat för cirka 2-5×108 år sedan och resulterade i en koncentrerad stjärnutbrottsattack tillsammans med en tydlig topp i klustrets åldersfördelning. Detta stjärnfall pågick i upp till ~50 myr med en hastighet av ~10 M⊙ per år. Två efterföljande starbursts följde, varav den sista (för ~4-6 myr sedan) kan ha bildat kärnan i stjärnhoparna.
Okänt objekt
I april 2010 rapporterade radioastronomer vid Jodrell Bank-observatoriet vid University of Manchester om ett okänt objekt i M82. Objektet började sända ut radiovågor, och utsläppet såg inte ut som något som tidigare setts någonstans i universum. Det har funnits flera teorier om det okända objektets natur, men för närvarande finns det ingen teori som helt och hållet stämmer överens med de observerade uppgifterna. Objektet befinner sig flera bågsekunder från centrum av M82. Det har en skenbar rörelse på fyra gånger ljusets hastighet i förhållande till galaxens centrum.
Sök