Mrs Chippy – Shackletons fartygskatt på Endurance (1914–1915)
Mrs Chippy — Shackletons fartygskatt på Endurance (1914–1915): en gripande historia om lojalitet, tragedi och den dramatiska antarktiska expeditionen.
Mrs Chippy var en välkänd fartygskatt som följde med Sir Ernest Shackleton och hans besättning på den transantarktiska expeditionen ombord på Endurance. Katten ägdes av skeppets båtbyggare, Harry "Chippy" McNish, och blev snabbt en omtyckt kamrat bland besättningen. Expeditionen startade 1914, men Endurance fastnade i packisen och förstördes under 1915. När det stod klart att djuren inte kunde överleva de svåra förhållandena på isen, sköts katten tillsammans med flera av slädhundarna 1915.
Ursprung och namn
Katten kallades Mrs Chippy efter sin husbonde McNish, vars smeknamn var "Chippy" (engelskt sjömansuttryck för båtbyggare). Trots namnet var Mrs Chippy en hankatt — ett faktum som ofta nämns när man berättar historien om honom. Han var en röd- eller brunmönstrad katt (tabby) och blev snabbt ett känt inslag ombord.
Liv ombord på Endurance
Mrs Chippy beskrevs av besättningsmännen som modig, orädd och otroligt stadig — van vid att balansera på rigg och räcken även i grov sjögång. Han följde ofta McNish överallt och brukade sitta i arbetet eller vila i värmen i kajutan. För många i besättningen var han ett omistligt sällskap i de långa, isolerade månaderna till sjöss.
Ödet under expeditionen
När Endurance blev fast och senare krossades av packisen 1915 tvingades besättningen överge fartyget och leva på isen. Förhållandena var extrema: kyla, brist på mat och långvarig osäkerhet. Ledningen under Shackleton fattade då det svårt men avgörande beslutet att avliva djuren, eftersom de inte skulle överleva och djuren i praktiken skulle dra på värdefulla och redan ansträngda resurser. Beslutet att döda Mrs Chippy och flera slädhundar blev djupt känslomässigt för besättningen — inte minst för McNish, som sörjde katten och kände bitterhet mot beslutsfattandet.
Eftermäle
Mrs Chippy har efter sin död blivit en symbol för den mänskliga sidan av de stora polarexpeditionerna — sällskap, förlust och de svåra moraliska val som kan uppstå i extrema situationer. Hans historia återberättas i böcker, artiklar och konstnärliga verk om Endurance‑expeditionen. Harry McNish fortsatte att bära på minnet av sin katt och deras starka band är en av de mindre, men känslomässigt viktiga, berättelserna från Shackletons expeditioner.
Målning av Wolf Howard. Fru Chippy
Livet på fartyget
Mrs Chippy, en tigerrandig tabby, tillhörde snickaren Harry McNish. Harry fick smeknamnet "Chippy" på grund av "träflis", så katten kallades också så. Strax efter det att fartyget hade seglat till Antarktis upptäcktes det att Mrs Chippy, trots "hennes" namn, var en "han", en hankatt. Vid det laget hade namnet fastnat. Katten förvånade besättningen genom att kunna gå längs fartygets centimeterbreda räcken, även i det hårdaste havet.
När fartyget förstördes i isen visste besättningsledarna att mrs Chippy och fem av hundarna inte skulle överleva, och den 29 oktober 1915 skrev Sir Shackleton i sin dagbok:
I eftermiddag måste Sallies tre yngsta valpar, Sues Sirius och Mrs Chippy, snickarens katt, skjutas. Vi kunde inte åta oss att underhålla svaga ungar under de nya förhållandena. Alexander Macklin, Tom Crean och snickaren verkade känna förlusten av sina vänner ganska illa.
Harry McNish hade blivit mycket förtjust i sin katt och förlät aldrig Shackleton för att han lät skjuta den. Efter att ha förlorat sin katt kämpade Harry med Shackleton under expeditionen som pågick fram till 1917. Trots att han byggde båtarna som till slut räddade besättningen fick han ingen polarmedalj på grund av att han bråkade med kaptenen om sin katts död.
Minnesmärke och målning
År 2004 placerades en minnesstaty i brons av fru Chippy på Harry McNishs grav. Den gavs av Antarctic Society of New Zealand på grund av hans mod under expeditionen.
Målningen Mrs Chippy av Wolf Howard visar katten "på väg att skjutas". I bakgrunden syns besättningen som skickar en liten båt på ett räddningsuppdrag och Endurance sitter fast i isen. Målningen visades i en punkkonstutställning på Walker Art Gallery i Liverpool, England, 2004.
Bronsskulptur av Mrs Chippy på Harry McNishs grav på Karori Cemetery som lagts till av New Zealand Antarctic Society.
Sök