Slamkrypare

Anpassningar

Mudskippers skiljer sig på många sätt från sina släktingar, gobierna. Gobies lever bara i havet, medan mudskippers lever både på land och i vatten. De har gjort många anpassningar för att kunna leva på land. Dessa inkluderar:

• Anatomiska (kropp) och beteendemässiga anpassningar gör att de kan röra sig bättre på land och i vatten. Dessa fiskar använder sina fenor för att förflytta sig i hopp. Detta ger dem namnet "mudskipper". De kan också vända sin starka kropp för att hoppa upp till 60 cm upp i luften.

• Mudskippers kan andas genom huden och genom slemhinnan i munnen (mucosa) och svalget (pharynx). De kan bara göra detta när de är våta. Det betyder att slamkrypare endast kan leva på fuktiga platser.

Detta sätt att andas liknar det sätt som amfibier andas på. Det kallas cutaneous air breathing. En annan viktig anpassning som underlättar andningen utanför vattnet är deras förstorade gälkammare. De behåller en luftbubbla där. Dessa stora gälkammare stängs tätt när fisken är ovanför vattenytan. Detta håller gälarna fuktiga och gör att de kan fungera. De fungerar som en dykares cylindrar. De ger syre för andning även när man befinner sig på land.

• De gräver djupa hålor i mjuka sediment, eller på botten av hav eller sjöar. Detta gör att fisken kan termoreglera, dvs. hålla sin kroppstemperatur konstant. De kan också undvika rovdjur i havet när det är högvatten när de gräver sig ner under vattnet. De lägger också sina ägg i dessa hålor.

Även när deras hålor ligger under vatten har de en luftficka inuti den. Det gör att de kan andas när det finns lite syre i vattnet.

Mudskipper


Periophthalmus gracilis, en typ av slamskippa. Den lever från Malaysia till norra Australien.

Arter

Släktet (en grupp närbesläktade arter) Periophthalmus är den överlägset mest varierande och utbredda gruppen av mudderfiskar. Det finns arton olika arter. Periophthalmus argentilineatus är en av de mest utbredda och välkända arterna. Den kan hittas i mangroveekosystem och gyttjebottnar i Östafrika och Madagaskar österut genom Sundarbans i Bengalen, Sydostasien till norra Australien, sydöstra Kina och södra Japan, upp till Samoa och Tongaöarna. Den blir cirka 9,5 cm lång och är en köttätande opportunist, vilket innebär att den äter allt den kommer över. Den livnär sig på små byten som små krabbor och andra leddjur. En annan art, Periophthalmus barbarus, är den enda grundlappen som lever i Västafrikas kustområden.