Lök är en grönsak. De är växter i släktet Allium. När folk talar om lök menar de vanligtvis trädgårdslök. De flesta arter av lök har lökar som människor kan äta. De har en stark smak och en mycket distinkt lukt.

Lök har odlats under mycket lång tid. De odlades troligen för första gången i det gamla Egypten, tillsammans med purjolök och vitlök, men kanske tidigare. Nu äter de flesta kulturer i världen lök.

Utseende och vanliga sorter

Lök bildar oftast en rund eller något platt lök (bulb) under jord, som består av tätt sittande fjäll (lager). Bladen är ihåliga eller rörformiga beroende på sort. Det finns många sorter, några vanliga i kök och trädgårdar är:

  • Gul lök – allsidig, vanligaste sorten för matlagning.
  • Rödlök – mildare och ofta använd rå i sallader eller inlagd.
  • Schalottenlök (eschalott) – mild och aromatisk, används mycket i finare rätter.
  • Salladslök / Vårlök – skördas ung; blad och övre del är ätbara.
  • Pärllök och silverlök – små lökar som ofta inläggs.
  • Söta löksorter (t.ex. Vidalia) – låg skärpa, god att äta rå.

Varför det svider i ögonen när man skär lök

När löken skärs frigörs svavelföreningar. Ett enzym omvandlar dessa föreningar till en gas (ofta kallad lachrymatory factor) som irriterar ögonens slemhinnor och får tårarna att rinna. Enkel förebyggande åtgärd är att kyla löken före skärning, använda vass kniv eller skära under rinnande vatten eller i drag.

Matlagning och användningsområden

Lök är grundläggande i många kök och används både rå och tillagad. Några vanliga användningssätt:

  • Som arombas: smaksätta soppor, grytor, såser och buljonger.
  • Rå i sallader, på smörgåsar eller som garnering.
  • Friterad eller karamelliserad för sötare, rundare smak.
  • Inlagd eller syltad för konservering och som smakframkallare.
  • Användning i internationella rätter: curryrätter, salsa, tzatziki, gratänger med mera.

Näringsämnen och hälsoeffekter

Lök innehåller få kalorier men är rika på vitaminer och sekundära växtämnen. De bidrar med bland annat vitamin C, kostfiber (inklusive prebiotiska fruktaner), och flavonoider som quercetin. Forskning visar att lök kan ha antiinflammatoriska, antioxiderande och antibakteriella egenskaper. På grund av innehållet av svavelföreningar kan lök också påverka blodets koagulation i viss mån; om du tar blodförtunnande mediciner är det bra att diskutera större mängder med din läkare.

Odling och skörd

Lök trivs i soligt läge med väldränerad, relativt näringsrik jord. Man kan odla lök från frö, satser (sets) eller plantor. Grundläggande skötselråd:

  • Plantera på våren eller hösten beroende på sort och klimat.
  • Håll jorden jämnt fuktig men inte blöt.
  • Gallra eller tunna ut för att ge plats åt större lökar.
  • Skörda när blasten gulnar och faller ned; låt lökarna torka eller härda innan långtidsförvaring.

Förvaring

Hela, torra lökar förvaras bäst svalt, torrt och väl ventilerat — till exempel i nätpåsar eller korgar på en sval plats. Undvik att förvara hela lökar i kylen under längre tid eftersom fukt kan göra att de ruttnar snabbare. Uppskivad eller rå hackad lök bör däremot förvaras i kylen i tättslutande kärl och användas inom några dagar.

Historia och kulturell betydelse

Lökens långa historia går tillbaka till forntida civilisationer; den användes både som föda och i medicinska eller rituella sammanhang. I flera kulturer har lök haft symbolisk betydelse och funnits i både vardagsmat och festmåltider. Idag är lök ett baslivsmedel i kök världen över.

Hälso- och säkerhetsvarningar

En del människor kan vara känsliga eller allergiska mot lök och uppleva matsmältningsbesvär. Hundar och katter bör inte ges lök då den kan vara giftig för dem i relativt små mängder.

Praktiska tips

  • Vill du mildra löksmaken i en sallad, skölj skurna bitar i kallt vatten före servering.
  • Karamellisering framhäver sötman — låt skuren lök långsamt steka på låg värme tills den blir gyllenbrun.
  • För inläggning: använd ättika, socker och salt för snabb 1–2-dagars inläggning eller konservera för längre hållbarhet.