Raoul Wallenberg (1912–försvunnen 1947?) var en svensk affärsman och diplomat som blev en av de mest kända personerna inom räddningsarbetet under förintelsen. Sommaren 1944 skickades han till Budapest, där han på kort tid organiserade ett omfattande hjälparbete för att skydda ungerska judar från deportation och död när nazisterna och deras allierade genomförde massmord under andra världskriget.
Wallenberg använde sin diplomatiska ställning för att utfärda skyddspass, förhandla med myndigheter och skapa säkra bostäder där människor kunde gömma sig. Genom beslutsamhet, mod och kreativitet lyckades han och hans medarbetare rädda tusentals människor, och hans insats har uppskattats till omkring 100 000 liv. Han arbetade ofta under stor fara och trotsade både hot, våld och byråkratiska hinder.
Efter krigets slut greps Wallenberg av sovjetiska myndigheter i januari 1945 och försvann sedan spårlöst. Hans öde är fortfarande inte fullt klarlagt, och den vanligaste uppgiften är att han dog i sovjetisk fångenskap 1947. Raoul Wallenberg har senare blivit en internationell symbol för civilkurage, medmänsklighet och ansvar inför förföljelse. Hans namn lever vidare genom minnesplatser, utmärkelser och utbildningsinsatser runt om i världen.
