Uppryckningen (svenska för "rapture") är en term i kristen eskatologi som beskriver ett framtida skede då troende tas upp till himlen. I många framställningar är det en plötslig, övernaturlig förflyttning som föregår eller inträffar i samband med Jesu återkomst. Begreppet används för att sammanfatta en tolkning av vissa bibliska texter, och det finns både enskilda grupper och hela kyrkofamiljer som diskuterar vad som exakt avses med händelsen och dess följder. Enkla beskrivningar kallar det ibland för en räddningsåtgärd, andra ser det som början på större prövningar på jorden.

Tolkningar och varianter

Det finns flera konkurrerande sätt att förstå uppryckningen. De vanligaste modellerna är ofta benämnda efter sin placering i tidslinjen kring vedermödan:

  • Pre-tribulationell – uppfatta uppryckningen som före vedermödan, så att de troende undviker dess prövningar. Pre-trib-positionen är särskilt vanlig i vissa evangelikala kretsar.
  • Mitt- eller post-tribulationell – ser uppryckningen som inträffande under eller efter vedermödan, ofta som en del av Kristi slutliga återkomst. Mitt-trib och post-trib skiljer sig i detaljer om tidpunkten för prövningar.
  • Partiell eller symbolisk – vissa traditioner tolkar uppryckningen mer bildligt eller som en process snarare än en plötslig fysisk händelse.

Bibeln används som grund för resonemangen; vanliga referenser är brev från Paulus såsom i Första tessalonikerbrevet och Första Korinthierbrevet där teman om de dödas uppståndelse och de levandes förvandling diskuteras. Exakta tolkningar av dessa texter varierar.

Historia och teologisk utveckling

Tanken på att de troende vid tidens slut förflyttas till Gud finns i varierande former inom den tidiga kyrkan, men idén om en distinkt, föregående uppryckning som undantar de troende från vedermödan blev särskilt framträdande i 1800-talets dispensationalism. Denna rörelse populariserades genom förkunnare och bibelkommentarer i engelskspråkiga kretsar och fick kulturell spridkraft i modern tid.

Den katolska och ortodoxa teologin betonar oftare Jesu enda återkomst och tolkar skeenden kring dom och uppståndelse annorlunda än många protestantiska rörelser. Därför är uppryckningslära inte allmängiltig inom kristenheten, och det finns betydande teologiska meningsskiljaktigheter.

Utöver teologin har uppryckningsidén påverkat populärkultur och politik. Romaner, filmer och predikningar har spritt särskilda varianter av tron, vilket i sin tur format allmänhetens uppfattning. Diskussioner om etik, lidande och hopp tar ofta sin utgångspunkt i vad man tror kommer att hända i de sista tiderna.

Sammanfattningsvis är uppryckningen ett mångfacetterat begrepp vars innebörd beror på tolkningstradition, bibelsyn och historisk bakgrund. För den som vill gå vidare rekommenderas att studera primära bibeltexter tillsammans med olika teologiska framställningar för att förstå både argumenten för och emot de olika positionerna. Läs mer i introduktioner och översikter på resurser om Jesus, återkomsten, himlen och världens framtid, samt fördjupningar om tusenårsriket, vedermödan och olika texter i Nya Testamentet (Paulus brev).