Reed Smoot (10 januari 1862–9 februari 1941) var en republikansk senator från delstaten Utah 1903–1933. Han var också en ledare inom Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (LDS-kyrkan) och en framgångsrik affärsman.

Tidiga år och affärskarriär

Smoot föddes i Utahterritoriet och växte upp i en familj med starkt engagemang i kyrkan och lokalsamhället. Han utbildade sig lokalt och etablerade sig tidigt inom näringslivet i Utah, där han var verksam i flera företag och affärsverksamheter. Hans erfarenhet som affärsman gav honom kontaktnät och ekonomisk kunskap som senare blev betydelsefull i hans politiska arbete.

Roll i LDS-kyrkan

År 1900 valdes Smoot till apostel i tolvapostlarnas kvorum i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Som apostel hade han nationell och internationell kyrkoplats och deltog i ledningsarbete, missionsinsatser och representerade kyrkan i olika sammanhang. Hans kyrkoposition gjorde honom till en välkänd figur både inom kyrkan och i det civila livet.

Politisk karriär och Smoot–Hawley

Som republikansk senator arbetade Smoot med frågor som berörde handel, tullar och ekonomisk politik. Han är särskilt känd som en av huvudförfattarna till Smoot–Hawley Tariff Act (1930), en omfattande höjning av importtullar i ett försök att skydda amerikansk industri under en ekonomiskt svår tid. Lagen mötte hård kritik och har senare ofta pekats ut som en faktor som förvärrade den världsekonomiska nedgången under 1930-talet genom att utlösa handelspolitiska motåtgärder från andra länder.

Reed Smoot‑förhören i senaten

Smoots kombinerade roller som ledande kyrkoman och folkevald politiker väckte kontrovers i amerikanska senaten. Frågor restes om huruvida hans kyrkliga ställning och kopplingar till läror och tidigare praxis inom kyrkan var förenliga med ett amerikanskt senatorsämbete. Det förekom även anklagelser och rykten om polygami och misstankar om bindande troslöften eller hemliga edsband mot staten.

En senatskommitté genomförde omfattande undersökningar och förhör (de så kallade Reed Smoot‑förhören) för att pröva hans lämplighet och ifrågasätta hans auktoritet som representant. Kommittén rekommenderade vid ett tillfälle att han skulle avsättas, men när frågan togs upp i hela senaten beslutades det att han skulle få sitta kvar. Förhören blev ett viktigt rätts- och politiskt avgörande kring religionsfrihet, lojalitet mot staten och vad som krävdes för att inneha nationellt ämbete.

Senare år och arv

Smoot förlorade sitt senatorsämbete efter valet 1932 och återvände till Utah 1933. Efter återkomsten drog han sig tillbaka från aktiv politik och affärsverksamhet för att i större utsträckning ägna sig åt kyrkligt arbete. Under sina sista år var han en av de mest seniora ledarna i LDS‑kyrkan och beskrevs vid sin död som "tredje i raden att leda" kyrkan, vilket syftar på hans placering i kyrkans ledningsordning.

Reed Smoots liv och karriär illustrerar spänningen mellan religiös ledarroll och sekulärt uppdrag i en demokratisk statsapparat. Hans namn lever kvar främst genom Smoot–Hawley‑lagen och genom de historiska förhören som blev viktiga för såväl amerikansk politik som för relationen mellan staten och religiösa organisationer.