Hoppa till innehållet
Hem

Barents hav – geografi, naturresurser och historisk bakgrund

Översikt av Barents hav: läge, geologiska och ekologiska egenskaper, historisk namngivning, fiske och energiresurser samt samtida miljö- och geopolitisk betydelse.

Översikt

Barents hav är ett randhav i Arktis och en del av Norra ishavet. Det ligger norr om Norge och Ryssland och har ofta beskrivits som ett produktivt och strategiskt havsområde. Termen randhav fångar att Barents hav till stor del ligger på kontinentalsockeln och utgör en gränszon mellan djupare oceaner och grunda shelfområden.

Bildgalleri

10 Bilder

Geografi och fysikaliska egenskaper

Barents hav gränsar i väster mot Norska havet och i nordväst mot ögruppen Svalbard. I nordost och öst ligger ögrupperna Franz Josef Land och Novaja Zemlja, där Novaja Zemlja fungerar som en gräns mot Karasjön. Havet täcks delvis av havsis vintertid men inflöde av varmare atlantvatten gör västra delen relativt isfri större delen av året.

  • Karaktär: ett shelfhav med stora grunda områden men också djupare fållor.
  • Djup: medeldjupet ligger på några hundra meter, med djupare partier i mitten.
  • Hydrologi: påverkas starkt av atlantiska strömmar som för med sig värme och näringsrikt vatten.

Natur, fiskbestånd och resurser

Barents hav är ett av världens mest produktiva havsområden när det gäller primärproduktion och kommersiellt fiske. Stora bestånd av torsk, sej och andra arter har historiskt understött viktiga fiskeflottor. Området hyser också säl, valar och många havsfåglar. Samtidigt är havsbottnen och underjordiska formationer rika på fossila bränslen och andra energiresurser; undersökningar och utvinning har pågått i stor skala under de senaste årtiondena. Utvinningen av fossila bränslen har ekonomisk betydelse men väcker också miljö- och klimatrisker.

Historia och namn

I äldre svenska och ryska källor förekommer namnet Murmansjön. Det nuvarande namnet kommer från den nederländske sjöfararen nederländske Willem Barents, som undersökte områden runt Nordostpassagen under slutet av 1500‑talet. Hans expeditioner bidrog till europeisk kunskap om de norra farvattnen och gav upphov till den namnform som senare etablerades i kartografi och vetenskap.

Betydelse, förvaltning och aktuella frågor

Barents hav spelar en viktig roll för Norge och Ryssland vad gäller fiskerättigheter, olje- och gasproduktion samt som del av nordliga sjövägar. Klimatförändringar påverkar havsisens utbredning och ger både nya möjligheter för fartygstrafik och ökade risker för ekosystemet. Internationella avtal och regionala samarbeten syftar till att balansera ekonomisk verksamhet med bevarande av marina resurser och miljöskydd. Samtidigt pågår diskussioner om hur man bäst hanterar tekniska, juridiska och miljömässiga utmaningar i ett område med stora naturvärden och strategiska intressen.

För ytterligare faktagranskning och fördjupning om havets geografi, ekologi och politik kan man söka specialiserad litteratur och regionala rapporter via auktoritativa källor. Exempelvis kan man hitta mer om regional hydrologi, artlistor och ekonomiska analyser i nationella miljömyndigheters och forskningsinstituts publikationer.

Referenser och relaterade ämnen: randhav, Norra ishavet, Norge, Ryssland, nederländske, Willem Barents, Norska havet, Svalbard, Franz Josef Land, Novaja Zemlja, Karasjön, fossila bränslen.

Geografi

Den södra halvan av Barents hav förblir isfri året runt tack vare den värme som Nordatlanten för med sig. Detta inkluderar hamnarna Murmansk i Ryssland och Vardø i Norge. I september är hela Barents hav mestadels isfritt. Fram till slutet av vinterkriget nådde Finlands territorier fram till Barents hav. Detta gjorde hamnen i Petsamo till Finlands enda isfria vinterhamn.

Ekologi

På grund av den nordatlantiska driften har Barents hav många växter och djur jämfört med andra hav på liknande breddgrader. Vårblomningen av växtplankton kan börja ganska tidigt nära iskanten. Det färska vattnet från den smältande isen bildar ett vattenlager ovanpå havsvattnet. Fytoplanktonblomningen ger föda åt djurplankton. De djur som äter zooplankton är bland annat unga torskar, lodda, polartorsk, valar och småkryp. Lodden är huvudföda för djur som nordostarktisk torsk, knubbsälar och sjöfåglar som t.ex. gös och brunnichs gös. Fisket i Barents hav, särskilt torskfisket, är av stor betydelse för både Norge och Ryssland.

Frågor och svar

F: Vad är Barents hav?

S: Barents hav är ett randhav i Norra ishavet, norr om Norge och Ryssland.

F: Vad kallades Barents hav på medeltiden?

S: Det kallades Murmansjön under medeltiden.

Fråga: Vem är Willem Barents?

Svar: Willem Barents är en nederländsk sjöfarare efter vilken Barents hav är uppkallat.

F: Vilket är det genomsnittliga djupet i Barents hav?

Svar: Barents hav har ett genomsnittligt djup på 230 meter.

Fråga: Vilket är det största djupet i Barents hav?

S: Barents havets största djup är 450 meter.

F: Vilka är Barents havets gränser?

Svar: Barents hav gränsar till Norska havet i väster, öarna Svalbard (Norge) i nordväst och öarna Franz Josef Land och Novaja Zemlja i nordöst och öst.

F: Vad skiljer Karasjön från Barents hav?

S: Novaja Zemlja skiljer Karasjön från Barents hav.

Relaterade artiklar

Författare

AlegsaOnline.com Barents hav – geografi, naturresurser och historisk bakgrund

URL: https://sv.alegsaonline.com/art/8968

Dela

Källor