Sozialistische Einheitspartei Deutschlands (SED) – Östtysklands styrande parti
SED – Östtysklands styrande parti (1946–1990): bildandet, maktutövning, omvandlingen till PDS/Vänsterpartiet och dess kvarstående inflytande i dagens tyska politik.
Tysklands socialistiska enhetsparti (Sozialistische Einheitspartei Deutschlands, förkortat SED) var det styrande partiet i Östtyskland från statens upprättande 1949 fram till de fria valen 1990. Partiet hade monopol på politisk makt i den tyska demokratiska republiken (DDR) och spelade en avgörande roll i statens alla institutioner, ekonomi och samhällsliv.
Bildande och organisation
SED bildades i april 1946 i Berliner Admiralspalast efter påtryckningar från Sovjetunionen. Partiet skapades genom en påtvingad sammanslagning av medlemmar från Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) och Tysklands kommunistiska parti (KPD) i de sovjetiskt ockuperade delarna av Tyskland och Berlin. SED organiserades efter sovjetisk modell med ett centralkommitté, politbyrå och en generalsekreterare som i praktiken styrde partiet och staten.
Ideologi och politisk praktik
Partiets officiella ideologi var marxism-leninism och lojaliteten mot Sovjetunionen var grundläggande för dess politik. SED hade en formell «ledarroll» i DDR:s författning och styrde via en strikt centraliserad planekonomi, omfattande nationalisering av industrier och kollektivisering inom jordbruket. Val i DDR präglades av en enhetsfront (Nationalfronten) där opposition i praktiken var omöjlig; parlamentet (Volkskammer) saknade verklig makt jämfört med partiets organ.
Ledarskap och säkerhetsapparat
Under sin tid vid makten leddes SED av flera framträdande ledare, däribland Walter Ulbricht och senare Erich Honecker. Partiet upprätthöll ordning och kontroll bland annat genom säkerhetstjänsten Stasi (Ministerium für Staatssicherheit), som hade omfattande övervaknings- och förtrycksresurser för att stävja opposition och avvikande åsikter.
Propaganda och relation till Moskva
Propagandan betonade att DDR:s utveckling skulle följa den sovjetiska modellen. En välkänd SED-affisch löd: Att lära sig av Stalin innebär att lära sig att vinna. Senare ersattes ordet Stalin med Sovjetunionen. Under Michail Gorbatjovs era, med hans reformer och perestrojka, blev relationen mer komplicerad; SED-administrationen ville i stort behålla sin konservativa linje och avfärdade inte sällan Gorbatjovs reformidéer.
Västberlin och SEW
Till en början fanns en filial av SED i Västberlin. 1962 splittrades denna filial formellt från moderpartiet och bildade ett separat parti med samma ideologiska inriktning, benämnt Sozialistische Einheitspartei Westberlins (SEW). SEW var dock isolerat politiskt i Västberlin och hade begränsad påverkan.
Nedgång, ombildning och efterspel
Under slutet av 1980-talet växte missnöjet i DDR. Stora folkliga protester 1989, tillsammans med förändringar i övriga östblocket och öppnandet av gränser, ledde till regimens kollaps och Berlinmurens fall i november 1989. SED förlorade sitt maktmonopol, genomgick interna reformdiskussioner och ombildade sig efterhand till ett nytt parti.
Efter 1990 ombildade sig partiet till Partiet för demokratisk socialism (PDS) (senare 2005 till Vänsterpartiet.PDS). Partiet behöll viss stödbas i delar av det före detta östtyska territoriet och vann ofta platser i delstats- och lokalval. I förbundsdagsvalet i september 2005 var PDS i koalition med WASG (Valalternativ för arbete och social rättvisa), som bildades av Oskar Lafontaine som lämnade SPD. PDS och WASG gick slutligen samman 2007 och bildade partiet Die Linke (”Vänstern”).
Arv och bedömning
SED:s arv är mångfacetterat. En del av befolkningen minns sociala tryggheter, arbetsplatssäkerhet och bostadsbyggen, medan andra framhåller politisk förtryck, människors övervakning av Stasi och ekonomiska problem. Forskning och debatt om SED:s roll i DDR, dess ansvar för övergrepp och dess plats i tysk efterkrigshistoria pågår fortfarande.
Viktiga teman att komma ihåg:
- SED grundades 1946 under sovjetisk påverkan genom en tvåpartssammanslagning.
- Partiet hade en formell ledarroll i DDR och styrde stat, ekonomi och samhälle via centraliserad planering.
- Stasi och andra kontrollinstrument användes för att upprätthålla regimen.
- 1989–1990 avskaffades partiets maktmonopol; efterföljaren PDS existerar i en omvandlad form i dagens tyska politiska landskap.
De sista dagarna
Mellan Berlinmurens fall i november 1989 och valet i mars 1990 återupprättades det gamla socialdemokratiska partiet som ett separat parti, medan resten av SED förlorade många medlemmar och döpte om sig till Partiet för demokratisk socialism (PDS) vid ett särskilt partimöte i december 1989. Genom att bli PDS överlevde partiet återföreningen av Öst- och Västtyskland och började så småningom växa igen och lyckades få representanter valda till förbundsdagen.
Den 1 december 1989 tvingades SED att ge upp sitt 40-åriga maktmonopol när statsrådet (Volksammer) upphävde den klausul i DDR:s författning som garanterade att SED var det enda lagliga partiet i Östtyskland. Dess ledare och hela politbyrån avgick tre dagar senare och partiet upplöstes slutligen den 16 december 1989.
Generalsekreterare i SED:s centralkommitté
(känd som "förste sekreterare" från 1953 till 1976)
- Walter Ulbricht (juli 1950 - 3 maj 1971)
- Erich Honecker (3 maj 1971 - 18 oktober 1989)
- Egon Krenz (18 oktober 1989 - 3 december 1989)
Dessa tre partiledare var också motsvarigheten till premiärministern eller presidenten i andra länder; de ledde verkligen både regeringen och det största, juridiskt mäktiga partiet, vilket inte ofta var fallet i andra kommunistländer.
Frågor och svar
F: Vad hette regeringspartiet i Östtyskland?
S: Tysklands socialistiska enhetsparti (SED).
F: När bildades det?
S: Det bildades i april 1946, ett år efter det att andra världskriget tog slut.
F: Hur bildades det?
Svar: Det bildades när Sovjetunionen tvingade medlemmar av Tysklands socialdemokratiska parti (SPD) och Tysklands kommunistiska parti (KPD) som bodde i de sovjetiskt ockuperade delarna av Tyskland och Berlin att förena sig.
F: Vad hände med SED efter 1990?
S: Efter 1990 ombildade sig partiet till Demokratisk socialismens parti (senare, 2005, till Vänsterpartiet.PDS).
F: Var är det fortfarande populärt i dag?
S: Partiet är fortfarande något populärt i delar av det forna Östtyskland och vinner ofta platser i delstats- och lokalval.
F: Vad stod det på en berömd SED-affisch?
Svar: På en berömd SED-affisch stod det "Att lära sig av Stalin innebär att lära sig hur man vinner". Senare ersattes ordet Stalin med USSR.
Fråga: Vad hände när Gorbatjov blev president i Sovjetunionen? S: När Gorbatjov blev president i Sovjetunionen övergavs den berömda parollen, eftersom SED inte ansåg att det fanns något att lära av hans idéer om perestrojka.
Sök