Erich Honecker: DDR:s ledare och kommunistisk statschef (1912–1994)
Erich Honecker – DDR:s kontroversiella ledare och kommunistiska statschef (1912–1994). Läs om hans makt, fall, rättegång och exil.
Erich Ernst Paul Honecker (25 augusti 1912-29 maj 1994) var en östtysk kommunistisk politiker som ledde den tyska demokratiska republiken från 1971 till 1989.
Efter Tysklands återförening reste han till Sovjetunionen men skickades tillbaka av den nya ryska regeringen till Tyskland, där han fängslades och ställdes inför rätta för högförräderi och brott som begåtts under det kalla kriget. Eftersom han var döende i levercancer släpptes han dock ur fängelset. Han dog i exil i Chile ungefär ett och ett halvt år senare.
Tidiga år och motstånd mot nazismen
Erich Honecker föddes 1912 i Neunkirchen i det dåvarande Tyska riket. Som ung engagerade han sig i arbetarrörelsen och gick tidigt med i kommunistiska ungdomsförbund och senare i Kommunistiska partiet (KPD). Under nazistregimen satte han aktivt motstånd motstånd, något som ledde till arrestationer och fängelsestraff på 1930- och 1940‑talen. Han tillbringade betydande tid i fängelse och i koncentrationsläger, vilket formade hans politiska inställning efter kriget.
Uppbyggnad av karriär i Östtyskland
Efter andra världskriget kom Honecker snabbt att bli en framträdande figur i den östtyska kommunistiska rörelsen. Han arbetade inom ungdomsorganisationer och partiets strukturer och steg successivt i graderna i Sozialistische Einheitspartei Deutschlands (SED). Under 1950‑ och 1960‑talen hade han flera centrala poster, bland annat inom ungdoms- och utbildningspolitiken. 1971 efterträdde han Walter Ulbricht som generalsekreterare i SED och blev därmed landets verkliga makthavare.
Inrikespolitik – välfärd, kontroll och förtryck
Under Honeckers ledarskap betonades stabilitet, full sysselsättning, bostadsbyggande och sociala förmåner. DDR profilerade sig utåt som en social stat med gratis utbildning och sjukvård samt utbyggd barnomsorg. Samtidigt präglades inrikespolitiken av stark politisk kontroll:
- Stasi: Säkerhetstjänsten (Stasi) utökade sitt övervakningsnätverk och övervakade stora delar av samhällslivet, vilket skapade en kultur av misstro och tystnad.
- Yttrandefrihet och opposition: Oppositionella röster möttes ofta med repressiva åtgärder, censur och begränsningar i rörlighet för dem som kritiserade regimen.
- Sociala prestationer: Samtidigt gav staten många medborgare trygghet i form av arbete, bostad och sociala tjänster, något som länge bidrog till ett visst stöd för systemet.
Utrikespolitik och relationer med väst
Honecker sökte internationell legitimitet för DDR. Under hans tid förbättrades relationerna mot Västtyskland i spåret av Ostpolitik, och ekonomiska kontakter och ersättningar från väst ökade under 1970‑ och 1980‑talen. Samtidigt var Honecker lojal med Warszawapaktens linje och upprätthöll nära band till Sovjetunionen fram till slutet av 1980‑talet.
Växande missnöje och maktens fall
I slutet av 1980‑talet spreds politiska förändringar i östeuropa och i Sovjetunionen under Mikhail Gorbatjov. Honecker motsatte sig reformer som glasnost och perestrojka och höll fast vid hård kontroll. Detta bidrog till ökade protester inom DDR, bland annat stora demonstrationer i Leipzig och massexod i kölvattnet av öppnare gränser i Ungern. I oktober 1989 tvingades Honecker avgå efter internt tryck i partiet; han ersattes kortvarigt av Egon Krenz. Några veckor senare föll Berlinmuren och DDR gick snabbt mot upplösning och återförening med Västtyskland.
Rättsprocess och sista år
Efter murens fall och Tysklands återförening blev Honecker föremål för rättsliga åtgärder. Han sökte skydd i utlandet, bland annat i Sovjetunionen, men överlämnades senare till tyska myndigheter och ställdes inför rätta för ansvar för gränsvakternas skjutningar mot flyktingar och andra anklagelser kopplade till regimen. Rättegången avbröts på grund av Honeckers sviktande hälsa; han diagnosticerades med allvarlig levercancer och frigavs av humanitära skäl. Efter frigivningen for han till Chile, där han hade familjekontakter genom sin fru Margot Honecker, och avled där 1994 i exil.
Personligt och arv
Honecker var gift med Margot Honecker, som under lång tid var utbildningsminister i DDR och en av hans närmaste allierade. Tillsammans utgjorde de en maktbas som styrde politik och ideologi i DDR under decennier.
Historisk bedömning
Erich Honeckers arv är komplext och omdebatterat. För vissa representerar han stabilitet och sociala satsningar som förbättrade vardagslivet för många medborgare. För andra symboliserar han ett förtryckande system där mänskliga rättigheter, frihet och privatliv underordnades statens säkerhetsintressen. Historiker beskriver ofta Honeckers tid som ett skede av ekonomisk stagnation i kombination med alltmer omfattande politisk kontroll, vilket slutligen bidrog till regimens sammanbrott.
Viktiga tidpunkter i korthet
- 1912 – Född i Neunkirchen.
- 1930‑ och 1940‑talen – Aktiv i kommunistiskt motstånd mot nazismen, fängslad under kriget.
- Efter 1945 – Bygger upp politisk karriär i Östtyskland, ledande poster inom SED.
- 1971–1989 – Landets faktiske ledare som partiets generalsekreterare.
- 1989 – Avsätts efter omfattande folkliga protester; Berlinmuren faller samma år.
- Efter 1990 – Rättsliga efterspel, frigivning på grund av sjukdom och död i Chile 1994.
Honeckers liv och politik fortsätter att studeras som en del av Europas 1900‑talshistoria, med fokus på hur ett totalitärt system kunde kombinera sociala reformer med övervakning och förtryck.
Ursprung och tidig politisk karriär
Honecker föddes i Neunkirchen, numera Saarland. Han hade två bröder och tre systrar.
Han gick med i Tysklands kommunistiska ungdomsförbund (KJVD), ungdomsavdelningen av Tysklands kommunistiska parti (KPD), 1926 och gick med i själva KPD 1929. Mellan 1928 och 1930 arbetade han som takläggare, men avslutade inte sin lärlingsutbildning. Därefter skickades han till Moskva för att studera vid Internationella Leninskolan och förblev under resten av sitt liv politiker på heltid.
Han återvände till Tyskland 1931 och arresterades 1935 när nazisterna hade tagit makten (Machtübernahme). År 1937 dömdes han till tio års fängelse för kommunistisk verksamhet och förblev i fångenskap fram till andra världskrigets slut. I slutet av kriget började Honecker arbeta för kommunistpartiet igen under ledaren Walter Ulbricht. År 1946 blev han en av de första medlemmarna i det nya socialistiska enhetspartiet i Tyskland (Sozialistische Einheitspartei Deutschlands, SED), som bestod av det gamla KPD och socialdemokraterna i Östtyskland.
Han var parlamentsledamot i den sovjetiska ockuperade zonen efter valet i oktober 1946. Den tyska demokratiska republiken skapades den 7 oktober 1949. I dess författning fastställdes ett regeringssystem som liknade Sovjetunionens. Honecker blev kandidatmedlem i centralkommitténs sekretariat 1950 och fullvärdig medlem 1958.
Ledarskap i Östtyskland
År 1961 var Honecker ansvarig för byggandet av Berlinmuren. År 1971 inledde han en politisk maktkamp. Sovjetunionen stödde honom, så Honecker blev ny ledare, eller generalsekreterare, för Socialist Unity Party och ersatte Walter Ulbricht. År 1976 blev han också ordförande för statsrådet (Staatsratsvorsitzender).
Under Honecker förbättrades levnadsstandarden kraftigt, även om DDR hade den högsta levnadsstandarden i östblocket. Fler konsumtionsvaror gjordes tillgängliga och nybyggandet av bostäder påskyndades.
Även om Honecker var mer omtänksam mot folket när det gällde varor och bostäder tillät han inte kritik av regeringen. Det tydligaste sättet att visa detta var Berlinmuren. Omkring 125 östtyska medborgare dödades under denna period när de försökte ta sig över gränsen till Västberlin.
I utrikespolitiken skulle Honecker aldrig tillåta ett enat Tyskland. Han var mycket lojal mot Sovjetunionen, men accepterade avspänning (dvs. att bli vänligare mot västländerna). Under hans regering blev Östtyskland till och med vänligare mot Västtyskland. I september 1987 blev han den första östtyska statschefen att besöka Västtyskland.
I slutet av 1980-talet införde den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov glasnost och perestrojka, reformer för att liberalisera kommunismen. Honecker och den östtyska regeringen vägrade dock att genomföra liknande reformer i DDR. När reformrörelsen spreds över Central- och Östeuropa förekom demonstrationer mot den östtyska regeringen. De största var måndagsdemonstrationerna 1989 i staden Leipzig. DDR:s övriga ledare beslutade att göra sig av med Honecker och tvingade honom att avgå den 18 oktober 1989. Egon Krenz tog över i stället.
Efter 1989
Efter Tysklands återförening bodde Honecker på ett sovjetiskt militärsjukhus nära Berlin. Sedan flydde han till Moskva med sin fru för att undvika åtal för brott under kalla kriget. Den tyska regeringen menade att han borde åtalas eftersom 192 östtyskar dog när de försökte lämna Östtyskland. Efter att Sovjetunionen upplöstes i december 1991 gick Honecker till Chiles ambassad i Moskva, men skickades tillbaka av Boris Jeltsins regering 1992. Rättegången inleddes i början av 1993, men Honecker släpptes på grund av dålig hälsa och flyttade den 13 januari samma år till Chile för att leva med sin dotter Sonja, hennes chilenske make Leo Yáñez och deras son Roberto. Han dog av levercancer i Santiago, Chile den 29 maj 1994.
Personlig
Honecker gifte sig med Edith Baumann 1950 och skilde sig från henne 1953. De fick en dotter, Erika (född 1950). År 1953 gifte han sig med Margot Feist och de förblev gifta fram till sin död. De hade en dotter, Sonja, född 1952. Margot Honecker var minister för nationell utbildning i Östtyskland.
Berömda citat
- "Muren kommer att stå kvar om 50 och till och med om 100 år, om skälen till den inte avlägsnas." (Berlin, 19 januari 1989)
(Tyska: Die Mauer wird in 50 und auch in 100 Jahren noch bestehen bleiben, wenn die dazu vorhandenen Gründe noch nicht beseitigt sind)
- "Varken en oxe eller en åsna kan stoppa socialismens utveckling." Berlin, den 7 oktober 1989
(Tyska: Den Sozialismus in seinem Lauf, halten weder Ochs' noch Esel auf)
Litteratur
Honeckers självbiografi Aus meinem Leben har översatts till engelska som From my life. New York : Pergamon, 1981. ISBN 0-08-024532-3
- Fulbrook, Mary, Folkets stat : East German society from Hitler to Honecker, Yale University Press, c2005.
Frågor och svar
Fråga: Vem var Erich Honecker?
S: Erich Honecker var en östtysk kommunistisk politiker som ledde den tyska demokratiska republiken från 1971 till 1989.
Fråga: När dog han?
S: Han dog 1994.
Fråga: Vad hände med honom efter Tysklands återförening?
Svar: Efter Tysklands återförening reste han till Sovjetunionen men skickades tillbaka av den nya ryska regeringen till Tyskland, där han fängslades och ställdes inför rätta för högförräderi och brott som begåtts under det kalla kriget.
F: Hur länge var han ledare för Östtyskland?
Svar: Han var Östtysklands ledare från 1971 till 1989.
F: Blev han dömd för några brott?
Svar: Ja, han ställdes inför rätta för högförräderi och andra brott som begicks under det kalla kriget.
F: Var dog Erich Honecker?
Svar: Han dog i exil i Chile ungefär ett och ett halvt år senare.
F: Varför släpptes Erich Honecker från fängelset?
Svar: Han släpptes från fängelset eftersom han var döende i levercancer.
Sök