Stående stenar (menhirer): ursprung, former och betydelse
Översikt av stående stenar (menhirer): vad de är, var de finns, datering, möjliga användningsområden och skillnaden mot andra megaliter. Exempel och källor för vidare läsning.
Stående stenar, ofta kallade menhirer, är stora stenblock som placerats upprätt i marken under förhistorisk tid. De förekommer som ensamstående monument, i linjer, i cirklar eller i mer komplexa anläggningar nära gravar och hällkistor. De är vanliga i Västeuropa men finns också i Afrika och Asien. Arkeologer daterar många av dem till perioden sen neolitikum till bronsålder, och de studeras via fynd som keramik, kolprovtagning och datering av samtida träföremål.
Bildgalleri
8 Bilder
Utseende och typer
Menhirer varierar kraftigt i form och storlek: vissa är oregelbundet krossade block, andra har bearbetats något och spetsar ibland uppåt. Vanliga typer av megalitanläggningar där stående stenar ingår är enstaka monoliter, rader (alignments), stenringar, henges och hästskoformade grupper. Ibland ingår de i större grav- och ceremoniområden och kan vara kopplade till gånggrifter eller kammargravar.
Datering och arkeologiska metoder
Stående stenar är i sig svåra att datera eftersom stenen saknar organiskt material. Datering bygger därför ofta på material i fyllningen runt stenen, på närliggande boplatser eller på träverk som kan dateras med dendrokronologi. Radiokolmetoder har också bidragit till att placera många monument inom ett spann från ungefär 4000 till 1500 f.Kr., men lokala variationer förekommer. Keramiska fynd nära vissa stenar förknippas ibland med den så kallade Beaker-kulturen.
Flera teorier har föreslagits om varför menhirer restes. De kan ha fungerat som landmärken, gränsmarkörer, samlingsplatser, minnesmärken eller som delar i religiösa och astronomiska ritualer. Vissa rader och cirklar visar riktningar mot sol- eller månfenomen, vilket gett stöd åt hypoteser om astronomiska samband, men tolkningar varierar och ofta är slutsatserna försiktiga.
Exempel på berömda områden är stenraderna i Carnac på Bretagnekusten, ringar och stående stenar på de brittiska öarna, och isolerade menhirer i Irland, Skottland och delar av kontinenten. I många regioner finns tusentals megaliter; uppskattningar för Västeuropa talar om tiotusentals sådana stenarrangemang. Vissa platser har också lämningar av trämonument som ger kompletterande information om ceremoniella platser.
Skillnader mot andra megaliter och var man kan läsa mer
- Menhir: ensamstående upprätt sten eller del av rader.
- Dolmen: liggande stenar som bildar gravkammare.
- Henge: cirkulär jordvall med öppning, ofta med inre trä- eller stenringar.
För vidare läsning och källor till mer detaljerade presentationer, se följande länkar och introduktioner till ämnet:
- Neolitiska kulturer och megaliter
- Stående stenar på de brittiska öarna
- Megaliter i Bretagne
- Källor om skriftlös förhistoria
- Keramiska fynd i närheten av menhirer
- Beaker-kulturens samband med megaliter
- Arkeologi i Storbritannien
- Irlands megalitiska lämningar
- Begreppet henge och relaterade strukturer
- Radiokolmetoder för datering
- Dendrokronologi och kalibrering
- Arkeologiska utgrävningar av megalitområden
- Woodhenge – trämonument i närheten av stenmonument
- Stonehenge som komplex megalitmiljö
- Wiltshire och dess arkeologiska landskap
Historia
Man vet praktiskt taget ingenting om den sociala organisationen eller den religiösa övertygelsen hos de människor som byggde menhirerna. Det finns inte ens några spår av deras språk. Vi vet dock att de begravde sina döda och att de kunde odla spannmål, bedriva jordbruk och tillverka keramik, stenverktyg och smycken. En del nyare forskning om megaliterna i Bretagne tyder på ett mycket äldre ursprung, kanske tillbaka till för sex- till sjutusen år sedan. Detta är för närvarande inte allmänt accepterat.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är stående stenar?
S: Stående stenar, även kallade menhirer, är stora stenar som har satts vertikalt i marken.
F: När placerades de där?
S: De placerades där av neolitiska människor på de brittiska öarna och i Bretagne mellan 4000 f.Kr. och 1500 f.Kr.
F: Vad har de för syfte?
S: Man tror i allmänhet att de hade både praktiska (mötesplats) och ceremoniella eller religiösa syften.
F: Var kan man hitta dem?
Svar: Menhirer finns i hela Europa, Afrika och Asien, men de är vanligast i Västeuropa, särskilt på de brittiska öarna (Storbritannien och Irland) och i Bretagne. Det finns omkring 50 000 megaliter i dessa områden.
F: Hur vet vi när de uppfördes?
S: Stående stenar är vanligtvis svåra att datera, men keramik som hittats under några av dem i Västeuropa kopplar dem till Beakerfolket. Radiokoldatering och kalibrering av trädringar har också bidragit till vår kunskap om när de uppfördes.
F: Är stående stenar alltid enskilda stenar?
S: Nej, ibland förekommer de i grupper som bildar cirklar, linjer eller hästskoformationer som kallas megalitmonument. Dessa platser innehåller ofta gravkammare som användes för gamla religiösa ceremonier.
F: Är Woodhenge ett exempel på en hengeformation?
S: Ja, Woodhenge är en henge- och timmercirkelformation som ligger 3,2 km nordost om Stonehenge inom världsarvet Stonehenge i Wiltshire, England.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Stående stenar (menhirer): ursprung, former och betydelse Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/93340
Källor
- thefreedictionary.com : "Menhir"
- books.google.com : Strange but true stories