Substituent
Inom organisk kemi och biokemi är substituent en beteckning för en enskild atom eller en grupp atomer som tar en annan atoms plats i en molekyl. De ersätter denna atom. Denna reaktion kallas för en substitutionsreaktion. Den atom eller grupp av atomer som ersätts kallas för avgångsgrupp.
Termerna substituent, sidokedja, grupp, gren eller hängande grupp används på samma sätt för att beskriva grenar från en huvudstruktur. Dessa termer har olika betydelser inom polymerkemin. I polymerer sträcker sig sidokedjor från en ryggradstruktur, medan de är knutna till alfakolatomerna i aminosyrans ryggrad i proteiner.
Den organiska kemin har regler för hur föreningar med substituentgrupper ska benämnas. Substituentgruppen anges först med ett suffix som beskriver hur den är knuten till huvudkolkedjan. Suffixet -yl används vid namngivning av organiska föreningar som innehåller en enkelbindning som ersätter ett väte. -yliden och -ylidyn används för dubbelbindningar respektive trippelbindningar. Vid namngivning av kolväten som innehåller en substituent kan positionsnummer användas. Dessa nummer anger vilken kolatom substituenten är fäst vid. Ett fall där denna information behövs är isomerer.
Fraserna mest substituerade och minst substituerade används ofta för att beskriva molekyler och förutsäga deras produkter. Till exempel:
Strukturer
I ett strukturdiagram eller en formel används bokstäverna R eller X för att representera en substituentgrupp. En organisk substituent, t.ex. metyl, etyl eller aryl, kan skrivas som R (eller R1, R2 osv.). R härrör från radikal eller rest. R kan representera så många atomer som författaren vill. Den första som använde denna symbol var Charles Frédéric Gerhardt 1844.Symbolen X kan stå för elektronegativa substituenter, t.ex. halogenider.
Frågor och svar
Fråga: Vad är en substituent?
S: En substituent är en atom eller en grupp atomer som tar en annan atoms plats i en molekyl och ersätter den.
F: Vilken term används för den atom eller atomgrupp som ersätts?
S: Den atom eller grupp av atomer som ersätts kallas för avgångsgrupp.
F: Hur används termer som sidokedja, gren och sidogrupp för att beskriva grenar från en huvudstruktur?
S: Dessa termer har olika betydelser inom polymerkemin. I polymerer sträcker sig sidokedjor från en ryggradstruktur, medan de är knutna till alfakolatomerna i aminosyrans ryggrad i proteiner.
F: Hur benämner organiska kemister föreningar med substitutionsgrupper?
S: Den organiska kemin har regler för hur man namnger föreningar med substituentgrupper. Substituentgruppen anges först med ett suffix för att beskriva hur den är knuten till huvudkolkedjan. Suffixet -yl används när man namnger organiska föreningar som innehåller en enkelbindning som ersätter ett väte. -yliden och -ylidyn används för dubbelbindningar respektive trippelbindningar. Vid namngivning av kolväten som innehåller en substituent kan positionsnummer användas för att ange vilken kolatom substituenten är fäst vid.
F: Vilka fraser används ofta när man beskriver molekyler och förutspår deras produkter?
S: Fraserna mest substituerade och minst substituerade används ofta för att beskriva molekyler och förutsäga deras produkter.
Fråga: Vad gör sidokedjor i polymerer?
S: I polymerer sträcker sig sidokedjor från en ryggradstruktur.
