Slaget vid Saratoga

Förspel

I början av 1777 bad general William Howe London att godkänna sin plan att anfalla Philadelphia. Detta skulle förstöra den upproriska amerikanska regeringen. I Kanada lade general John Burgoyne fram en plan för att röra sig ner genom New York och möta general Howe i Albany. Detta skulle splittra kolonierna. London godkände båda planerna. Burgoyne började röra sig nedåt i Hudson River-dalen från Kanada. Han delade upp sin styrka i två kolonner. Den ena, under överste Barry St Leger, rörde sig österut från Ontariosjön ner genom Mohawkdalen. De attackerade amerikanerna vid Fort Stanwix. Amerikanerna skickade två grupper för att avlösa fortet. Den andra, under ledning av Benedict Arnold, drev bort britterna från fortet. St Leger's kolonn drog sig tillbaka till Ontariosjön. Burgoyne fortsatte söderut med sin egen kolonn med cirka 7 000 brittiska och hessiska soldater. Han fick sällskap av cirka 500 infödda amerikaner som var allierade med britterna.

Burgoyne gav sina indianer order om att gå ut och slå till mot fienden. Han tillade att kvinnor och barn eller andra som inte motsatte sig dem inte skulle dödas. Men män, kvinnor och barn dödades. En berömd händelse upprörde alla kolonister. En ung kvinna vid namn Jane McCrea var förlovad med en av Burgoynes unga toryofficerare. Indianer som förde henne till Burgoyne slogs om henne, dödade och skalperade henne. Burgoyne ville inte straffa indianen som dödade henne. Detta visade att han inte ens kunde skydda vänliga kolonister. Tidningar i kolonierna spred historien. Resultatet blev att många amerikaner som hade varit neutrala tog till vapen mot britterna. Historien nådde till och med England. I underhuset uttalade sig Edmund Burke mot den brittiska politiken att använda sig av indianska allierade.

Slaget vid Freeman's Farm

Howe hade intagit Philadelphia. Men det tog så lång tid att han inte skickade några styrkor norrut för att stödja Burgoyne. Den 19 september anföll Burgoyne amerikanerna som hade förskansat sig på Bemis Heights nära Saratoga. Han stred återigen mot amerikaner vid Freeman's Farm. Den här gången var det amerikanska skyttar under befäl av Daniel Morgan. Amerikanska skyttar dödade ett stort antal brittiska och hessiska officerare. Syftet var att skapa förvirring bland de brittiska styrkorna. Burgoyne förlorade omkring 600 förluster. Han hävdade seger även om han fortfarande hölls på plats av amerikanerna.

Slaget vid Bemis Heights

Burgoyne försökte, men misslyckades med att attackera amerikanerna igen den 7 oktober. Men amerikanerna höll emot honom. En motattack ledd av Benedict Arnold drev britterna längre tillbaka tills de slutligen drog sig tillbaka till Saratoga. Detta slag kostade Burgoyne ytterligare 600 förluster. De amerikanska förlusterna var mindre än 150. Burgoynes armé var nu omringad av en mycket större och växande amerikansk armé. Den 13 oktober 1777 bad Burgoyne om vapenvila. Horatio Gates, den amerikanske befälhavaren bad om Burgoynes kapitulation. Men Burgoyne förhalade och gav inget svar. De villkor som Gates gav var hårda. Till slut erbjöd Gates bättre villkor. Den 17 oktober kapitulerade Burgoyne.

Brittisk överlämning

Burgoyne överlämnade hela sin armé på 5 752 man. Han gav upp 42 kanoner, 7 000 musköter och alla sina förnödenheter. Officerarna skiljdes från sina män och sattes på villkorlig frigivning. Till skillnad från sina män fick de behålla sina pistoler. Gates bjöd in Burgoyne till middag med honom. De två männen var vänskapliga. Båda skålade för den andres ledare. De brittiska och hessiska soldaterna marscherade till Boston. Enligt avtalet skulle de återvända till England med löfte om att inte slåss igen. En del återvände till England, men kongressen ändrade villkoren. Många skickades till fängelser i kolonierna för att vänta ut kriget.