Tistel

Tistel är en grupp blommande växter som har vassa taggar runt blomman och som tillhör familjen Asteraceae. Stackarna finns ofta över hela växten - på stjälken och på de platta delarna av bladen. Detta skyddar växten mot växtätande djur och hindrar dem från att äta upp växten.

Termen tistel används ibland för att beteckna exakt de växter som ingår i gruppen Cynareae (synonym: Cardueae), särskilt släktena Carduus, Cirsium och Onopordum. Växter utanför denna grupp kallas dock ibland för tistlar, och om detta görs skulle tistlar bilda en polyfyletisk grupp.

Tisteln är Skottlands blommiga emblem.

Blomhuvud av mjölktisteln

Taxonomi

Släkten i Asteraceae där ordet tistel ofta används i det vanliga namnet är bland annat:

Arctium - kardborre
Carduus - Muskeltistel och andra
Carlina - Carline Thistle
Centaurea - Stjärntistel
Cicerbita - sådd tistel
Cirsium - vanlig tistel, åkertistel och andra
Cnicus - Välsignad tistel
Cynara - Kronärtskockor, kardon
Echinops - Globethistle
Notobasis - syrisk tistel
Onopordum - Bomullstistel, även känd som skottskjorta eller skotsk tistel
Scolymus - guldtistel eller ostrontistel
Silybum - mjölktistel
Sonchus - sådd tistel

Växter i andra familjer än Asteraceae som ibland kallas tistlar är bland annat:

Salsola - Saltört, tumbleweed eller rysk tistel (familjen Chenopodiaceae)

Heraldik

Tisteln har varit Skottlands nationella emblem sedan Alexander III (1249-1286) och användes på silvermynt som gavs ut av Jakob III 1470. Den är symbolen för Order of the Thistle, en hög riddarorden i Skottland. Den återfinns i många skotska symboler och som namn på flera skotska fotbollsklubbar. Tisteln, krönt med den skotska kronan, är symbolen för sju av de åtta skotska poliskårerna (undantaget är Northern Constabulary). Tisteln är också emblem för Encyclopædia Britannica, som har sitt ursprung i Edinburgh, Skottland. Carnegie Mellon University har tisteln i sitt vapensköld.

Ursprung som en symbol för Skottland

Enligt en legend försökte en invaderande nordisk armé smyga sig på natten in i en skotsk armés läger. Under denna operation hade en barfota norrman oturen att trampa på en tistel, vilket fick honom att skrika av smärta och på så sätt uppmärksamma skottarna på de nordiska inkräktarna. Enligt vissa källor var det specifika tillfället slaget vid Largs, som markerade början på avfärden av kung Haakon IV (Haakon den äldre) av Norge, som hade kontroll över de norra öarna och Hebriderna och som hade trakasserat Skottlands kust under några år. Vilken art av tistel som avses i den ursprungliga legenden är omtvistad. I modernt språkbruk föredrar man bomullstistel Onopordum acanthium, kanske på grund av dess mer imponerande utseende, även om det är osannolikt att den förekom i Skottland under medeltiden. Andra arter, inklusive dvärgtistel Cirsium acaule, mysktistel Carduus nutans och melankolisk tistel Cirsium heterophyllum har också föreslagits.

Skotsk tistel som heraldiskt märke.

Medicinska användningsområden

Maud Grieve skrev att Plinius och medeltida författare trodde att den kunde ge hår till skalliga huvuden och att man under den tidiga moderna perioden trodde att den var ett botemedel mot huvudvärk, pest, kräftor, sår, svindel och gulsot.