Timjan (Thymus) – släkte med cirka 350 arter, egenskaper & utbredning

Upptäck timjan (Thymus): cirka 350 arter, egenskaper, utbredning, odlingstips och användning i trädgård och mat.

Författare: Leandro Alegsa

Timjan (Thymus) är ett släkte av fleråriga växter. Det finns cirka 350 olika arter av timjan. De är örtartade växter och underbuskar. De kan bli cirka 40 cm höga. De tillhör familjen Lamiaceae och är inhemska i Europa, Nordafrika och Asien.

Stammarna är vanligtvis smala, ibland till och med trådiga. Bladen är vintergröna hos de flesta arter. De är ordnade i motsatta par, ovala, hela och små, 4-20 mm långa. Blommorna sitter i täta toppar, med ojämnt blomblad, med överläppen trelappig och underläppen kluven; kronan är rörformig, 4-10 mm lång och vit, rosa eller lila.

Thymus-arter används som matväxter av larverna hos vissa Lepidoptera-arter, däribland Chionodes distinctella och Coleophora-arter.



Utseende och variation

Timjan är ett mycket variationsrikt släkte: arterna skiljer sig i växthöjd, bladstorlek, doft och blomfärg. Vissa arter, som Thymus vulgaris (vanlig timjan), växer upprätt och används ofta i köksträdgårdar, medan krypande arter som Thymus serpyllum (revtimjan) bildar täta mattor och används som marktäckare eller i murar. Bladen är ofta finfördelade och aromatiska tack vare eteriska oljor i bladens körtlar.

Utbredning och växtplats

Timjan trivs i varma, soliga och väldränerade lägen. Många arter är anpassade till torra, kalkhaltiga jordar och förekommer naturligt i hed- och bergsområden i Europa och Medelhavsområdet. I trädgårdar föredrar timjan full sol och jord som inte är för näringsrik — för kraftig näring gör ofta växten späd och mindre aromatisk.

Användning

  • Kulinariskt: Timjan är en av de mest använda kryddorna i europeisk matlagning. Torkade eller färska blad används i soppor, grytor, marinader, kött- och grönsaksrätter. Olika arter och kultivarer har något olika smakprofiler — vissa har mer citrusaktiga toner, andra är kraftigare och kryddigare.
  • Medicinskt och traditionellt: Timjan har använts inom folkmedicin mot hosta, för att stimulera matsmältningen och som antiseptikum. De eteriska oljorna (bland annat tymol och karvakrol) har antibakteriella och svampdämpande egenskaper, men man bör använda medicinska preparat med försiktighet och följa rekommendationer från vårdpersonal.
  • Prydnadsväxt: Många arter används i rabatter, stenpartier och i kantzoner. Krypande timjan är populär i gångar och mellan gatsten där den tål lätt tramp och blommar med täta små blommor som drar till sig bin och fjärilar.

Doft och eteriska oljor

De karakteristiska dofterna hos timjan kommer från eteriska oljor i bladen. De viktigaste komponenterna är tymol och karvakrol, men även linalool, geraniol och terpener förekommer. Oljorna används i parfym- och livsmedelsindustrin samt i vissa farmaceutiska produkter. Doftens styrka kan variera med art, växtläge och årstid.

Odling och skötsel

  • Läge: Full sol ger bäst arom och blomning.
  • Jord: Väldränerad, gärna ganska mager och kalkrik jord. Undvik tung lerjord utan dränering.
  • Vattning: Sparsam — övervattning kan leda till rotröta. Låt jorden torka upp mellan vattningarna.
  • Beskärning: Ljus beskärning efter blomning håller plantan kompakt och främjar ny tillväxt. Klipp bort vissna blomsterstänglar.
  • Gödsling: Väldigt lite gödsel behövs; rik gödsling försämrar aromen och ger ranglig tillväxt.

Förökning

Timjan förökas lätt med frö, delning eller sticklingar. Krypande arter rotar sig ofta själv vid kontakt med jord. Sticklingar av halvto mognadstagning rotar snabbt i fuktig, väl dränerad såjord. Frökanaler finns, men vissa sorter förökar sig bättre vegetativt för att bevara särskilda egenskaper.

Skadedjur och sjukdomar

Generellt är timjan relativt tåligt mot skadedjur tack vare sina eteriska oljor. Problem som kan uppstå är bladlöss, spinnkvalster vid torr inomhusluft och svampsjukdomar i alltför fuktiga förhållanden. God luftcirkulation och rätt dränering minskar riskerna avsevärt.

Ekologisk betydelse

Timjan spelar en viktig roll i ekosystemet genom att ge nektar åt bin, humlor och andra pollinatörer. Som nämnts äts vissa timjanarter av larver hos fjärilar (Lepidoptera), vilket gör växten viktig för vissa insektsarters livscykler.

Vanliga arter och kultivarer

  • Thymus vulgaris — vanlig timjan; mycket använd i köket.
  • Thymus serpyllum — revtimjan; marktäckare med små, täta blommor.
  • Thymus citriodorus — citrontimjan; doftar tydligt av citron.
  • Det finns dessutom många kultivarer framavlade för blomfärg, doft och växtsätt.

Skörd och förvaring

Skörda blad och toppskott före eller i början av blomning för bästa smak och arom. Torka i skuggigt, luftigt läge eller frys in färska blad för senare användning. Torkad timjan behåller smaken länge om den förvaras torrt och mörkt.

Sammanfattning

Timjan (Thymus) är ett mångsidigt släkte med cirka 350 arter som erbjuder kulinarisk nytta, prydnadsvärde och ekologiska funktioner. Med enkel skötsel, god torkbarhet och lockande blommor är timjan ett utmärkt val i både köksträdgårdar och stenpartier.

Historia

De gamla egyptierna använde timjan för balsamering. De gamla grekerna använde den i sina bad och brände den som rökelse i sina tempel. De trodde att timjan var en källa till mod. Man trodde att spridningen av timjan i Europa var tack vare romarna, eftersom de använde den för att rena sina rum. Under den europeiska medeltiden placerades örten under kuddar. Detta gjordes för att hjälpa till att sova och avvärja mardrömmar. (Huxley 1992). Under denna period gav kvinnor också ofta riddare och krigare gåvor som innehöll timjanblad. Man trodde att det skulle ge mod till bäraren. Timjan användes också som rökelse och lades på kistor vid begravningar eftersom det antogs försäkrade passage till nästa liv.



Odling

Timjan odlas allmänt som ört. Vanligtvis odlas den för sin starka smak, som beror på dess innehåll av tymol.

Timjan gillar en varm och solig plats med bra dränerande jord. Den planteras på våren och växer senare som en flerårig växt. Den kan förökas genom frön, sticklingar eller genom att dela rotade delar av plantan. Den tål torka bra.

Timjan behåller sin smak vid torkning bättre än många andra örter.



Kulinarisk användning

Timjan används ofta i matlagning. Timjan är en grundingrediens i franska och italienska kök, och i de kök som härstammar från dem. Den används också ofta i det karibiska köket.

Timjan används ofta för att smaksätta kött, soppor och grytor. Den har en särskild dragning till och används ofta som huvudarom till lamm, tomater och ägg.

Timjan är smakrik, men den är inte för stark och passar bra ihop med andra örter och kryddor. I det franska köket är den tillsammans med lagerblad och persilja en vanlig beståndsdel i bouquet garni och i herbes de Provence. I vissa länder i Mellanöstern innehåller kryddningen za'atar timjan som en viktig ingrediens.

Timjan säljs både färsk och torkad. Den färska formen är smakrikare men också mindre praktisk, eftersom den sällan håller längre än en vecka. Färsk timjan är säsongsbetonad, men finns ofta tillgänglig året runt. Färsk timjan säljs vanligen i klasar med kvistar. En kvist är en enskild stjälk som klipps av från plantan. Den består av en träig stam med parvisa blad- eller blomklasar ("blad") med ett avstånd på mellan 0,5 och 1 tum. I ett recept kan man mäta timjan per knippe (eller en del därav), per kvist eller per matsked eller tesked. Om receptet inte anger om den är färsk eller torkad, anta att den är färsk.

Timjan behåller sin smak vid torkning bättre än många andra örter. Torkad, och särskilt pulveriserad timjan tar mindre plats än färsk, så det behövs mindre av den när den ersätts i ett recept. Liksom lagerbladet är timjan långsam att avge sina smaker, så den tillsätts vanligtvis tidigt i matlagningsprocessen.



Medicinsk användning

Den eteriska oljan från vanlig timjan (Thymus vulgaris) består av 20-55 % thymol. Thymol, som är ett antiseptiskt medel, är den viktigaste aktiva ingrediensen i Listerine munvatten. Före de moderna antibiotikornas tillkomst användes den för att behandla bandage. Den har också visat sig vara effektiv mot den svamp som ofta infekterar tånaglar.

Ett te som görs genom att dra örten i vatten kan användas mot hosta och bronkit. Medicinskt används timjan vid luftvägsinfektioner. Eftersom den är antiseptisk är timjan som kokas i vatten och kyls ner mycket effektiv mot halsinflammation. Inflammationen försvinner normalt inom 2 - 5 dagar. Andra infektioner och sår kan droppas med timjan.

I traditionell jamaicansk förlossningspraxis ges timjante till mamman efter förlossningen. Dess oxytocinliknande effekt orsakar sammandragningar av livmodern och en snabbare leverans av moderkakan, men Sheila Kitzinger menar att detta leder till en ökad förekomst av kvarlämnad moderkaka.



Viktiga arter

Thymus vulgaris (vanlig timjan eller trädgårdstimjan) är en vanligt förekommande kryddväxt. Den har också medicinska användningsområden. Vanlig timjan är en flerårig medelhavsväxt som passar bäst i väldränerade jordar och trivs i full sol.

Thymus herba-barona (kummintimjan) används både som matört och marktäckare och har en stark kummindoft på grund av den kemiska substansen karvon.

Thymus × citriodorus (citrustimjan; hybrid T. pulegioides × T. vulgaris) är också en populär kryddväxt, med sorter med smak av olika citrusfrukter (citrontimjan, etc.).

Thymus pseudolanuginosus (ullig timjan) är inte en matört, men odlas som marktäckare.

Thymus serpyllum (vild timjan) är en viktig nektarkälla för honungsbin. Alla timjanarter är nektarkällor, men den vilda timjan täcker stora områden med torra, steniga jordar i södra Europa (Grekland är särskilt känt för sin honung från den vilda timjan) och Nordafrika, liksom i liknande landskap i Berkshire Mountains och Catskill Mountains i nordöstra USA.



Odlingar

Det finns ett antal olika sorter av timjan som är etablerade eller alltmer populära, bland annat:

  • Citrontimjan - doftar faktiskt citron.
  • Variegated citrontimjan - med tvåfärgade blad
  • Orange timjan - en ovanligt lågväxande, marktäckande timjan som luktar apelsin.
  • Krypande timjan - den lägst växande av de vanligaste timjanerna, bra för gångvägar.
  • Silver timjan-vit/gräddfärgad
  • Engelsk timjan - den vanligaste
  • Sommartimjan - ovanligt stark smak



Andra källor

  • Kinas flora: Thymus
  • Flora Europaea: Thymus
  • Huxley, A., red. (1992). New RHS Dictionary of Gardening. Macmillan.
  • Rohde, E. S. (1920). En trädgård med örter.



Frågor och svar

F: Vad är timjan?


S: Timjan är ett släkte av fleråriga växter.

F: Hur många arter av timjan finns det?


S: Det finns cirka 350 olika arter av timjan.

F: Var är timjan växter infödda till?


S: Timjan växter är infödda i Europa, Nordafrika och Asien.

F: Beskriv bladen på timjanplantor.
S: Bladen på timjanväxter är vintergröna i de flesta arter, ordnade i motsatta par, ovala, hela och små, 4-20 mm långa.

F: Vilken färg har blommorna av timjanplantor?


S: Blommorna av timjan växter är vita, rosa eller lila.

F: Vilka djur äter timjanplantor?


S: Larverna från vissa Lepidoptera-arter inklusive Chionodes distinctella och Coleophora-arter äter timjanväxter.

F: Hur lång kan timjanplantor växa?


S: Timjanplantor kan bli upp till ca 40 cm långa.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3