Tudortiden

Tudor-regeringens finansiella utveckling, 1536-53

Upplösningens effekter
Tudorregeringen fick enorma inkomster från upplösningen av klostren. De klerikala inkomsterna från första frukterna och tiondelarna, som tidigare gått till påven, gick nu till kungen.

Delvis på grund av de nya inkomster som upplösningen av klostren gav upphov till skapade Cromwell inkomstdomstolar för att fördela de kungliga inkomsterna på rätt sätt till olika avdelningar. Dessa var de sex domstolarna eller statsdepartementen, var och en fullt organiserad med sina egna specialiserade tjänstemän, med sigill och livsmiljö, och ansvarig för en viss typ av inkomster.

Winchesters rollDet
ökande antalet avdelningar innebar att antalet inblandade tjänstemän ökade, vilket gjorde förvaltningen av inkomsterna besvärlig och dyr. Det uppstod ytterligare ekonomiska och administrativa svårigheter under åren 1540-58.

Krigets konsekvenserHenry
's krig mot Frankrike och Somerset's krig mot Frankrike och Skottland kostade England enorma summor pengar. Det kungliga myntverket användes för att generera intäkter genom att producera mynt av sämre kvalitet.

Viktiga händelser under perioden

Slaget vid Stoke (1487)

År 1487 hade Henrik VII:s fiender från huset York krönt en pretendent och landstigit med en liten armé utanför Cumbrias kust i avsikt att stjäla kronan. Henrik VII besegrade dem vid East Stoke. Detta var kanske det sista slaget i Rosornas krig.

Den engelska reformationen

Detta var kanske den mest betydelsefulla serien av händelser som ägde rum under Tudorperioden. Den började som ett resultat av Henrik VIII:s gräl med påven Clemens VII om hans vägran att bevilja skilsmässa.

Upproret i Norfolk (1549)

Detta var det största folkliga upproret under Tudorperioden och började 1549. Det var till en början tänkt som en demonstration mot att allmän mark skulle avstyckas. Ledaren, Robert Kett, hängdes för förräderi.

Livet

Fattigdom

Ungefär en tredjedel av befolkningen levde i fattigdom och de rika förväntades ge allmosor för att hjälpa de impotenta fattiga. Tudorlagen var hård mot dem som inte kunde hitta arbete. De som lämnade sina församlingar för att hitta arbete kallades vagabonder och kunde straffas med piskning.

Idén om ett arbetshus väcktes för första gången 1576.

Hälsa

Medellivslängden var 35 år. Detta berodde på den dåliga tillgången på mediciner och läkare på den tiden. Den höga barnadödligheten gjorde att endast 33-50 % av befolkningen nådde 16 års ålder.

Tudorkommunerna var överbefolkade och ohälsosamma, även om de bara var hemvist för en liten del av befolkningen. De flesta kommuner var obelagda, även om detta skiljde sig åt i större städer.

Det fanns inga avlopp eller dräneringar och sopor övergavs helt enkelt på gatan. Djur som råttor trivdes under dessa förhållanden. I större städer, som London, var vanliga sjukdomar som berodde på bristande sanitet bland annat smittkoppor, mässling, malaria, tyfus, difteri, scharlakansfeber och vattkoppor.

Utbrott av den svarta döden inträffade 1498, 1535, 1543, 1563, 1589 och 1603. Orsaken till den snabba spridningen av sjukdomen var ökningen av råttor som infekterades av loppor som bar på sjukdomen.

Mat och kost

Den mat som de rika under den här perioden åt bestod till stor del av viltkött och ofta av svartfågel och lärkfågel. Frukt och grönsaker åt Tudorerna endast när det var säsong. Potatisen hade dock inte nått bordet i någon större utsträckning, eftersom jordbrukarna först nyligen hade börjat odla den, även om upptäcktsresande som Sir Walter Raleigh hade fört den till Storbritannien.

Bostäder och bostäder

Majoriteten av befolkningen bodde i små byar. Deras hem bestod, precis som under tidigare århundraden, av halmstugor med ett eller två rum. Möblerna var enkla och pallar var vanliga snarare än stolar.

Herrgårdarna hade många skorstenar för de många eldstäderna som behövdes för att hålla de stora rummen varma. Dessa eldar var också det enda sättet att laga mat. De mycket stora husen var ofta utformade i symmetriska former som "E" och "H".

Utbildning

Fattigare barn gick aldrig i skolan. Barn från bättre bemedlade familjer hade lärare som lärde dem läsa och franska. Pojkar skickades dock ofta till skolor som tillhörde klostren och där lärde de sig huvudsakligen latin i klasser med upp till 60 pojkar. Skolorna var hårda och spöstraff var inte ovanligt.

Fritidssysselsättningar

De rika brukade gå på jakt för att döda hjortar och vildsvin till sina festmåltider. De uppskattade också fäktning och tornerspel. De flesta rika människor tittade på björnstrider.

Mode

På Tudortiden var mode ett tecken på hur rik man var. Rika människor hade råd att ha kläder gjorda av fint linne eller silke. De lät också brodera dem med guldtråd och juveler. Damerna var tvungna att bära korsetter som var gjorda av ben och som gjorde magen och midjan mindre så att man såg smalare ut. Fattigare människor bar enkla kläder av ull - tunika och byxor för män och en lång klänning med ett förkläde ovanpå för kvinnor.

Monarker

Huset Tudor gav upphov till fem engelska monarker som regerade under denna period.

• Henrik VII (1485-1509)
• Henrik VIII (1509 till 1547)
• Edvard VI (1547 till 1553)
• Lady Jane Grey (1553) - Nominell drottning i nio dagar i ett misslyckat försök att förhindra Mary I:s trontillträde.
• Maria I (1553 till 1558)
• Elisabet I (1558-1603)

Relaterade sidor

• Den engelska reformationen