Tudorperioden i England (1485–1603) – dynasti, ekonomi och samhälle
Upptäck Tudorperioden i England (1485–1603): Tudor-dynastin, ekonomiska omvälvningar, samhällsförändringar, jordbrukets omvandling och handelns roll under Henrik VII–Elizabeth I.
Tudorperioden brukar avgränsas till åren 1485–1603 och omfattar tiden då Tudor-dynastin satt på den engelska tronen. Den första av Tudors var Henrik VII (1457–1509) och perioden innefattar därefter kungarna Henrik VIII, Edward VI och Maria I, samt ofta även drottning Elizabeth I:s långa regeringstid (1558–1603). Elizabeths regeringstid behandlas ibland separat som den elisabetanska eran eftersom den markerar särskilda kulturella och politiska särdrag, men den ingår i Tudorperiodens kontinuitet.
Politisk konsolidering och centralisering
Tudorkungarna arbetade för att stärka kungamakten efter inbördeskrigstiderna (Rosornas krig). Genom effektiv administration, reformer av finansväsendet, och rättsliga institutioner som exempelvis Star Chamber centraliserades makten. Henrik VII återuppbyggde kronans finanser efter kriget och la grunden för en stabilare statsekonomi, bland annat genom noggrann skatteuppbörd och förhandlingar om handelsavtal, som 1496 års överenskommelser med kontinenten.
Ekonomi och handel
Efter den svarta döden och den efterföljande jordbruksdepressionen i slutet av 1300‑talet började befolkningen åter växa under 1400‑ och 1500‑talen. Den viktigaste exportvaran för England var ull och ylletyger; handeln med rena tyger och färdigvävda varor till det europeiska fastlandet — särskilt till Flandern/Antwerpen — drev tillväxten i både städer och landsbygd. Exporten av ullprodukter hjälpte ekonomin avsevärt och skapade en mäktig handelsklass av köpmän och manufakturstadens borgerskap.
Under 1500‑talet påverkades prisnivåer och löner av flera faktorer. Ett inflöde av ädelmetaller från Amerika och ökad penningmängd bidrog till inflation; detta nämns ofta som en delorsak tillsammans med en växande befolkning. Dessutom förvärrades inflationen i perioder av statlig myntdebasering (särskilt under Henrik VIII) och ökade offentliga utgifter.
Jordbruk, utstakning och social omvandling
Den sociala strukturen på landsbygden förändrades kraftigt under Tudorperioden. De höga lönerna och den relativt goda tillgången på jord som följde efter pesten ersattes av lägre daglöner och krympande odlingsarealer för många småbönder. En viktig process var utstakningen (enclosure) — stängandet av gemensamma betesmarker och omvandling av jordbruksmark till storskaliga fårgårdar för ullproduktion. Detta ökade effektiviteten för vissa jordägare men ledde till utkastning av många mindre jordbrukare och ökade social utslagning och migration till städerna.
Religion och politik
En av Tudorperiodens mest omvälvande förändringar var den religiösa brytningen med Rom under Henrik VIII — reformationen — och införandet av kyrkans lydnad under kronan via Act of Supremacy (1534). Dissolutionen av klostren frigjorde stora land- och förmögenhetsmassor som omfördelades — många som köpt mark stärkte en ny gentryklass, medan den sociala säkerhetsfunktionen som klostren tidigare hade erbjudit försvann. Religionspolitiska förändringar fortsatte under efterföljande regenter och skapade perioder av förföljelse, särskilt under Maria I, följt av en återgång till protestantism under Elizabeth I:.
Samhälle, fattigvård och lagstiftning
Den ökade ojämlikheten och mängden fattiga och tiggare ledde till ett växande krav på social kontroll. Staten började formulera lagar för fattigdom och tiggeri — tidiga former av fattigvård och straff för vagabonder infördes, vilket så småningom mynnade ut i de senare poor laws under 1500‑talet. Samtidigt växte städerna, och en ny urban proletariat och hantverarklass bildades runt textilindustri och handel.
Sjöfart, upptäckter och kultur
Tudorperioden såg också en betydande expansion av sjöfart och sjömaktsambitioner. Investeringar i flottan, privata expeditioner, handelskompanier och privata sjöröverier/privateering bidrog till både ekonomisk vinning och utvidgade kontakter bortom Europa. Kultur och lärande blomstrade i och med renässansens influenser: tryckpressens spridning, dramatikens och poesins utveckling samt kungliga mecenatskap stärkte en rik kulturscen, som nådde sin höjdpunkt under den elisabetanska tiden.
Sammanfattning
Tudorperioden var en tid av stark centralmakt, ekonomisk omvandling och social omställning. Från Henrik VIIs konsolidering efter inre konflikter, genom Henrik VIIIs religiösa brytning med Rom och utstakningarnas påverkan på landsbygden, till Elizabeth I:s framträdande roll i politik, kultur och sjöfart — perioden formade Englands väg mot tidigmodern stat, ekonomi och samhälle. Inflödet av guld från Nya världen och förändrade handelsmönster bidrog till pris- och löntryck och ökade klyftor mellan rika och fattiga, vilket präglar bilden av Tudorengland.
Tudor-vapnet
Tudor-regeringens finansiella utveckling, 1536-53
Upplösningens effekter
Tudorregeringen fick enorma inkomster från upplösningen av klostren. De klerikala inkomsterna från första frukterna och tiondelarna, som tidigare gått till påven, gick nu till kungen.
Delvis på grund av de nya inkomster som upplösningen av klostren gav upphov till skapade Cromwell inkomstdomstolar för att fördela de kungliga inkomsterna på rätt sätt till olika avdelningar. Dessa var de sex domstolarna eller statsdepartementen, var och en fullt organiserad med sina egna specialiserade tjänstemän, med sigill och livsmiljö, och ansvarig för en viss typ av inkomster.
Winchesters rollDet
ökande antalet avdelningar innebar att antalet inblandade tjänstemän ökade, vilket gjorde förvaltningen av inkomsterna besvärlig och dyr. Det uppstod ytterligare ekonomiska och administrativa svårigheter under åren 1540-58.
Krigets konsekvenserHenry
's krig mot Frankrike och Somerset's krig mot Frankrike och Skottland kostade England enorma summor pengar. Det kungliga myntverket användes för att generera intäkter genom att producera mynt av sämre kvalitet.
Viktiga händelser under perioden
Slaget vid Stoke (1487)
År 1487 hade Henrik VII:s fiender från huset York krönt en pretendent och landstigit med en liten armé utanför Cumbrias kust i avsikt att stjäla kronan. Henrik VII besegrade dem vid East Stoke. Detta var kanske det sista slaget i Rosornas krig.
Den engelska reformationen
Detta var kanske den mest betydelsefulla serien av händelser som ägde rum under Tudorperioden. Den började som ett resultat av Henrik VIII:s gräl med påven Clemens VII om hans vägran att bevilja skilsmässa.
Upproret i Norfolk (1549)
Detta var det största folkliga upproret under Tudorperioden och började 1549. Det var till en början tänkt som en demonstration mot att allmän mark skulle avstyckas. Ledaren, Robert Kett, hängdes för förräderi.
Livet
Fattigdom
Ungefär en tredjedel av befolkningen levde i fattigdom och de rika förväntades ge allmosor för att hjälpa de impotenta fattiga. Tudorlagen var hård mot dem som inte kunde hitta arbete. De som lämnade sina församlingar för att hitta arbete kallades vagabonder och kunde straffas med piskning.
Idén om ett arbetshus väcktes för första gången 1576.
Hälsa
Medellivslängden var 35 år. Detta berodde på den dåliga tillgången på mediciner och läkare på den tiden. Den höga barnadödligheten gjorde att endast 33-50 % av befolkningen nådde 16 års ålder.
Tudorkommunerna var överbefolkade och ohälsosamma, även om de bara var hemvist för en liten del av befolkningen. De flesta kommuner var obelagda, även om detta skiljde sig åt i större städer.
Det fanns inga avlopp eller dräneringar och sopor övergavs helt enkelt på gatan. Djur som råttor trivdes under dessa förhållanden. I större städer, som London, var vanliga sjukdomar som berodde på bristande sanitet bland annat smittkoppor, mässling, malaria, tyfus, difteri, scharlakansfeber och vattkoppor.
Utbrott av den svarta döden inträffade 1498, 1535, 1543, 1563, 1589 och 1603. Orsaken till den snabba spridningen av sjukdomen var ökningen av råttor som infekterades av loppor som bar på sjukdomen.
Mat och kost
Den mat som de rika under den här perioden åt bestod till stor del av viltkött och ofta av svartfågel och lärkfågel. Frukt och grönsaker åt Tudorerna endast när det var säsong. Potatisen hade dock inte nått bordet i någon större utsträckning, eftersom jordbrukarna först nyligen hade börjat odla den, även om upptäcktsresande som Sir Walter Raleigh hade fört den till Storbritannien.
Bostäder och bostäder
Majoriteten av befolkningen bodde i små byar. Deras hem bestod, precis som under tidigare århundraden, av halmstugor med ett eller två rum. Möblerna var enkla och pallar var vanliga snarare än stolar.
Herrgårdarna hade många skorstenar för de många eldstäderna som behövdes för att hålla de stora rummen varma. Dessa eldar var också det enda sättet att laga mat. De mycket stora husen var ofta utformade i symmetriska former som "E" och "H".
Utbildning
Fattigare barn gick aldrig i skolan. Barn från bättre bemedlade familjer hade lärare som lärde dem läsa och franska. Pojkar skickades dock ofta till skolor som tillhörde klostren och där lärde de sig huvudsakligen latin i klasser med upp till 60 pojkar. Skolorna var hårda och spöstraff var inte ovanligt.
Fritidssysselsättningar
De rika brukade gå på jakt för att döda hjortar och vildsvin till sina festmåltider. De uppskattade också fäktning och tornerspel. De flesta rika människor tittade på björnstrider.
Mode
På Tudortiden var mode ett tecken på hur rik man var. Rika människor hade råd att ha kläder gjorda av fint linne eller silke. De lät också brodera dem med guldtråd och juveler. Damerna var tvungna att bära korsetter som var gjorda av ben och som gjorde magen och midjan mindre så att man såg smalare ut. Fattigare människor bar enkla kläder av ull - tunika och byxor för män och en lång klänning med ett förkläde ovanpå för kvinnor.
Monarker
Huset Tudor gav upphov till fem engelska monarker som regerade under denna period.
- Henrik VII (1485-1509)
- Henrik VIII (1509 till 1547)
- Edvard VI (1547 till 1553)
- Lady Jane Grey (1553) - Nominell drottning i nio dagar i ett misslyckat försök att förhindra Mary I:s trontillträde.
- Maria I (1553 till 1558)
- Elisabet I (1558-1603)
Relaterade sidor
- Den engelska reformationen
Frågor och svar
F: Vad är Tudorperioden?
S: Tudortiden avser vanligtvis perioden mellan 1485 och 1603, särskilt i samband med Englands historia.
F: Vem var den första monarken i Tudordynastin?
S: Den första monarken i Tudor-dynastin var Henrik VII (1457-1509).
F: Är den elisabetanska eran en del av Tudorperioden?
S: Den elisabetanska eran behandlas ofta separat eftersom den specifikt avser Elizabeth I:s regeringstid (1558- 1603), även om den ibland inkluderas som en del av Tudorperioden.
F: Vad orsakade befolkningstillväxten under Tudorperioden?
S: Efter digerdöden och jordbruksdepressionen i slutet av 1300-talet blev befolkningen större igen.
Fråga: Vad hjälpte ekonomin under Tudorperioden?
S: Exporten av ullprodukter till det europeiska fastlandet hjälpte ekonomin ganska mycket.
F: Vad var inhägnad?
S: Inhägnad var processen att inhägna mark, som tidigare varit tillgänglig för gemensamt bruk, och omvandla den till privat egendom, vanligtvis för jordbruksändamål.
F: Vilka var några av inflationstrycken under Tudorperioden?
S: Olika inflationstryck, kanske på grund av inflödet av guld från Nya världen och den ökande befolkningen, innebar att klyftan mellan rika och fattiga vidgades.
Sök