Tudor-dynastin var en rad kungar och drottningar i England. Denna regentserie startade 1485 och varade fram till 1603.

Dynastin startade när Henry Tudor besegrade Richard III i slaget vid Bosworth Field. Detta var det sista steget i Rosornas krig och gjorde honom till kung Henrik VII av England.

Arthur, prins av Wales, var äldsta sonen till Henrik VII och Elizabeth av York. Han gifte sig med Katarina av Argon. Hon var dotter till Ferdinand II av Argon och Isabella I av Castle. Arthur dog 1502 och blev alltså aldrig kung; hans tidiga död bidrog senare till att hans yngre bror, Henrik VIII, gifte sig med Katarina.

Tudorernas monarker (kort översikt)

  • Henrik VII (1485–1509) – Grundaren av dynastin. Han konsoliderade makten efter Rosornas krig, stärkte kronans finanser och minskade stormännens inflytande genom ny administrativ och ekonomisk styrning.
  • Henrik VIII (1509–1547) – Känd för sina sex äktenskap och för att bryta med den katolska kyrkan när påven vägrade annullera hans första äktenskap. Genom Act of Supremacy och den engelska reformationen gjorde han sig till kyrkans överhuvud i England och genomförde den lösta klostersystemets upphävande (Dissolution of the Monasteries).
  • Edward VI (1547–1553) – Son till Henrik VIII och Jane Seymour. Blev kung som barn och styrdes genom regenter (bland annat hertig av Somerset och hertig av Northumberland). Under hans regering fördjupades protestantiska reformer. Edward dog ung vid 15 års ålder.
  • Lady Jane Grey (1553) – Utnämndes till regent i ett maktspel efter Edwards död och regerade formellt i nio dagar innan hon avsattes. Hennes "regering" erkänns ofta som kort och omstridd.
  • Maria I (1553–1558) – Dotter till Henrik VIII och Katarina av Aragon; försökte återinföra katolicismen och förföljde protestanter (därav öknamnet "Bloody Mary"). Hon blev även gift med Philip II av Spanien, vilket var impopulärt i England.
  • Elizabeth I (1558–1603) – Dotter till Henrik VIII och Anne Boleyn. Hennes långa regeringstid präglades av den religiösa kompromiss som kallas den engelska kyrkans stadfästande (Elizabethanska statsskicket), kulturell blomstring (Shakespeare m.fl.), expansion och sjöfart (privateering och senare koloniala initiativ) samt militära framgångar som nederlaget för den spanska armadan 1588.

Viktiga teman under Tudorperioden

  • Centralisering av makt: Tudormonarkerna stärkte kronans administration, rättsväsen och finanser, och kunde därigenom kontrollera adeln i större utsträckning än tidigare.
  • Religiösa omvälvningar: Brytningen med Rom under Henrik VIII och den efterföljande pendlingen mellan protestantism och katolicism under Edward, Maria och Elizabeth formade Englands kyrkliga och politiska landskap.
  • Kultur och ekonomi: Perioden såg ekonomisk förändring, urbanisering och en kulturell uppsving—litteratur, teater och konst utvecklades starkt under Elizabethanska tiden.
  • Utrikespolitik och utforskning: Under 1500-talet ökade sjöexpeditioner, konkurrens om handel och koloniintressen, och England började etablera sig som sjömakt.

Tudordynastin upphörde 1603 när Elizabeth I dog utan arvingar. Tronen gick då till Jakob VI av Skottland, som blev Jakob I av England, vilket inledde huset Stuart och markerade början på den så kallade personalunionen mellan England och Skottland (Union of the Crowns). Tudorperioden har haft stor betydelse för Englands politiska struktur, kyroliv och kultur och betraktas ofta som en avgörande övergångstid till den moderna staten.