Uriel – ärkeängel i judisk och kristen tradition och betydelse

Upptäck Uriel — ärkeängeln "Guds ljus" i judisk och kristen tradition: historia, symbolik, helgonvördnad och betydelse i östortodoxa, orientalisk‑ortodoxa och anglikanska kyrkor.

Författare: Leandro Alegsa

12-02-2026 20:23

Uriel (hebreiska: אוּרִיאֵל, grekiska: Ουριήλ, koptiska: ⲟⲩⲣⲓⲏⲗ, vilket betyder "Gud är mitt ljus" eller "Guds eld") är en ärkeängel i judisk och kristen tradition. De östortodoxa, orientalisk-ortodoxa och anglikaner kallar honom "Sankt Uriel ärkeängel" eller helt enkelt "Sankt Uriel".

Etymologi och namnvarianter

Uriel kommer av hebreiska ordet som kan tolkas som "Gud är mitt ljus" eller "Guds eld". Namnet förekommer i olika former i olika språk och traditioner, bland annat Auriel, Uryel, Oriel och Huriel. Dessa varianter återfinns i översättningar och i folklig användning över tid.

Uriel i judisk och apokryfisk litteratur

Uriel förekommer inte i den hebreiska Bibelns kanoniska böcker, men han figurerar i flera apokryfiska och pseudepigrafiska texter. I den etiopiska versionen av 1 Henoks Bok (Enok) räknas Uriel ofta bland de fyra eller sju ärkeänglarna och framställs som en väktare över jordens ordning och som en av dem som förmedlar Guds hemligheter. I andra apokryfiska texter, såsom 2/4 Esra (ibland kallad 4 Ezra), uppträder Uriel som en himmelsk lärare och förklarar visioner och profetiska budskap för människan (till exempel för profeten Esra).

Uriel i kristen tradition

I kristen tradition har Uriel ofta setts som en symbol för ljus, visdom och ånger. I vissa tidiga och medeltida kristna skrifter och ikonografi framställs han som en upplysande figur som tolkar profetiska syner eller varnar människor. Uriel nämns i olika kyrkliga och liturgiska sammanhang i östortodoxa, orientalisk-ortodoxa och anglikanska kretsar, där han i vissa områden vördas som helgon eller minnesfigur.

Ikonografi och attribut

Uriel avbildas ofta med ljus, en brinnande fackla eller en flammande svärd—symboler för andlig upplysning och Guds dom eller kraft.
I andra framställningar håller han en bok eller en skriftrulle, vilket pekar på hans roll som lärare och uppenbarelsens förmedlare.
I konst kan han också visas med en lampa, ett kompassliknande instrument eller som en beskyddare av världens ordning.

Religösa och kulturella roller

Rollerna som tillskrivs Uriel varierar mellan traditioner: han kan vara en vägledare i visioner, en varselsgestalt som varnar för kommande katastrofer, en beskyddare av dygd och kunskap eller en gestalt som hjälper människor till botfärdighet och omvändelse. I mystiska och esoteriska sammanhang associeras han ofta med andlig upplysning, astronomi eller kosmiska krafter.

Liturgi och minnesdagar

Uriel har inga universellt fastställda helgondagar i alla kristna samfund; hans minnesdagar varierar mellan kyrkor och lokala traditioner. I vissa anglikanska och ortodoxa församlingar förekommer särskilda minnesdagar eller invocationsformer, men datum och praxis skiljer sig regionalt.

Uriel i konst, litteratur och populärkultur

Uriel förekommer ofta i konstnärliga verk, litteratur och modern populärkultur. Ett berömt exempel är John Miltons verk Paradise Lost, där Uriel uppträder som en uppmärksam vakt som upptäcker Satan. I samtida fiktion, film och spel används Uriel ibland som en symbol för ljus, moralisk klarhet eller övernaturlig vägledning.

Sammanfattning

Uriel är en angelisk gestalt med rika och mångfacetterade framställningar i både judisk apokryfisk och kristen tradition. Han associeras i första hand med ljus, visdom och uppenbarelse och förekommer i religiös konst, teologi och populärkultur. Hans exakta funktion och vördnadsgrad varierar mellan trossamfund och historiska epoker.

Inom judendomen och kristendomen

Den romersk-katolska kyrkan erkänner endast tre ärkeänglar som nämns i Bibeln: Mikael, Gabriel och Rafael. Men enligt vissa rabbinska och kristna traditioner finns det fyra eller till och med sju ärkeänglar, varav Uriel i allmänhet är den fjärde. I den deuterokanoniska boken 2 Esdras skickas Uriel av Gud för att besvara de frågor som Ezra ställer.

Uriels roll i kristna apokryfiska traditioner är annorlunda än att svara på Esras frågor. Han sägs ha räddat Johannes Döparen från massakern på de oskyldiga (mordet på alla pojkar under två år i området kring Betlehem) när han var barn och återförenat honom och hans mor, den heliga Elisabet, med Johannes kusin, Jesus. Detta visas på Leonardo da Vincis målning Jungfru på klipporna.

Uriel beskrivs ofta som en kerub och omvändelsens ängel och är ängeln vid Edens port. I Petrus' apokalyps visas Uriel vara lika grym som vilken demon som helst när han tvingar fram omvändelse. Han ska också vara en av de änglar som begravde Adam och Abel i Eden.