Lista över Neptunus månar

Ovanliga omloppsbanor

Neptunus har månar som har ovanliga banor. Triton, Neptunus största måne, har en retrograd omloppsbana (vilket innebär att Triton kretsar eller rör sig i motsatt riktning jämfört med Neptunus rotation).

Två månar, Psamathe (upptäckt 2002) och Neso (upptäckt 2003), är ovanliga eftersom de har de största banorna för alla månar som hittills upptäckts i solsystemet. De tar ungefär 25 år för att göra en omloppsbana och är 125 gånger längre bort från Neptunus än vad vår måne är från jorden.

 

Hur Neptunus månar bildades

Många astronomer och forskare tror att Neptunus inre månar inte var ursprungliga kroppar som bildades tillsammans med Neptunus, utan var rester av spillror från Triton som långsamt samlades ihop. Andra forskare tror att när Triton fångades av Neptunus gjorde Tritons massa och udda bana att Neptunus ursprungliga månar förstördes av gravitationen, för att sedan återbildas efter att Triton bildat en stabil bana.

Många astronomer är överens om att Triton inte var en ursprunglig Neptunusmåne, men vissa tror att Triton fångades in i ett "möte mellan tre kroppar". Det som måste ha hänt var att Triton ingick i ett binärt par med en annan okänd himlakropp. Paret fångades sedan in men Triton överlevde och den andra kroppen påverkades av Neptunus gravitation.

Halimede, som upptäcktes 2002, var kanske en bit av Nereid när månen träffades av ett annat föremål. Båda månarna verkade ha samma gråa färger. Även Halimede beräknades också att månen hade stor chans att kollidera med Nereid i det förflutna.

 

Förteckning över månar

De neptuniska månarna är här listade efter sin omloppstid, från kortast till längst. Triton, som inte bara är tillräckligt massiv för att dess yta ska ha kollapsat till en sfär, utan också är jämförbar i storlek med vår egen måne, är markerad i lila. Oregelbundna (fångade) månar visas i grått; prograd i ljusgrått och retrograd i mörkgrått. (Triton tros också vara fångad.)

Beställ	Etikett	Namn	Uttryck (nyckel)	Bild	Diameter (km)	Massa ( ×10 16kg)	Halvstor axel  (km)	Omloppstid  (d)	Lutning  (°)	Excentricitet	Upptäcktsår
1	Neptunus III	Naiad	ˈneɪ.əd		66 ( 96 × 60 × 52)	19	48,227	0.294	4.691	0.0003	1989
2	Neptunus IV	Thalassa	θəˈlæsə		82 ( 108 × 100 × 52)	35	50,074	0.311	0.135	0.0002	1989
3	Neptunus V	Despina	dɨsˈpiːnə		150 ( 180 × 148 × 128)	210	52,526	0.335	0.068	0.0002	1989
4	Neptunus VI	Galatea	ˌɡæləˈtiːə		176 ( 204 × 184 × 144)	212	61,953	0.429	0.034	0.0001	1989
5	Neptunus VII	Larissa	ləˈrɪsə		194 ( 216 × 204 × 168)	460	73,548	0.555	0.205	0.0014	1981
6	Neptunus XIV	Hippocamp	ˈhɪpoʊkæmp		~18	n/a	104,200	0.9362	~ 0.0	~ 0.000	2013
7	Neptunus VIII	Proteus			420 ( 436 × 416 × 402)	4,400	117,646	1.122	0.075	0.0005	1989
8	Neptunus I	Triton ♠	ˈtraɪtən		2,705.2 ± 4.8 (2,709 × 2,706 × 2,705)	2,140,800 ± 5200	354,759	5.877	156.865	0.0	1846
9	Neptunus II	Nereid	ˈnɪəriː.ɪd		340 ± 50	2,700	5,513,818	360.13	7.090	0.7507	1949
10	Neptun IX	Halimede ♠	ˌhælɨˈmiːdiː		62	16	16,611,000	1,879.08	112.712	0.2646	2002
11	Neptun XI	Sao	ˈseɪ.oʊ		44	5.8	22,228,000	2,912.72	53.483	0.1365	2002
12	Neptunus XII	Laomedeia	ˌleɪ.ɵmɨˈdiːə		42	5.0	23,567,000	3,171.33	37.874	0.3969	2002
13	Neptunus X	Psamathe ♠	ˈsæməθiː		40	4.4	48,096,000	9,074.30	126.312	0.3809	2003
14	Neptunus XIII	Neso ♠	ˈniːsoʊ		60	15	49,285,000	9,740.73	136.439	0.5714	2002

Oregelbundna månar

Bilden till höger visar banorna för Neptunus oregelbundna månar som hittills upptäckts. Banornas excentricitet representeras av de gula segmenten (som sträcker sig från pericentrum till apocentrum) och lutningen representeras på Y-axeln. Satelliterna ovanför X-axeln är prograd, satelliterna under är retrograd. X-axeln är märkt i Gm (miljoner km) och bråkdelen av Hillssfärens (gravitationsinflytande) radie (~116 Gm för Neptunus).

Med tanke på att deras banor liknar varandra har man föreslagit att Neso och Psamathe skulle kunna ha ett gemensamt ursprung genom att en större måne har brutits sönder.

Triton, den största månen som följer en retrograd men nästan cirkulär bana, och som också tros vara en fångad satellit, visas inte. Nereid, som befinner sig på en prograd men mycket excentrisk bana, tros ha blivit utspridd under Tritons fångst.

 
Neptunus oregelbundna satelliter.  

Anteckningar om namngivning

Vissa asteroider har också samma namn som Neptunus månar: 74 Galatea, 1162 Larissa.

Observera att Triton inte hade ett officiellt namn förrän på 1900-talet. Även om namnet föreslogs 1880 av Camille Flammarion, började det inte användas förrän åtminstone på 1930-talet. Vanligtvis kallades den helt enkelt för "Neptunus satellit" (den andra satelliten, Nereid, upptäcktes inte förrän 1949). En av de 14 månarna heter Neptunus.

 

Relaterade sidor

• Neptunus
• Satellit (naturlig), ordet för månar på andra planeter.