AlegsaOnline.com

Presidentskapet Bombay — en historisk provins i Brittiska Indien

Översikt av Presidentskapet Bombay: uppkomst som handelsnätverk, geografisk utbredning, administration med brittiska distrikt och furststater, samt dess ekonomi och eftermäle efter 1947.

Författare: Leandro Alegsa

12-04-2026

Översikt

Presidentskapet Bombay (eng. Bombay Presidency) var en större administrativ enhet under det brittiska styret i Sydasien. Det uppstod gradvis från 1600‑talet när handelsstationer och faktorerier anlades av det engelska Ostindiska kompaniet. Med tiden växte presidenset genom förvärv, traktater och militärt inflytande och kom att omfatta kustområden, inland och ett antal furststater. För en generell introduktion och sammanfattning, se översikt om presidentskapet och företagets roll via Ostindiska kompaniet.

Geografisk utbredning

I sin mest omfattande form inkluderade Presidentskapet områden som motsvarar dagens Gujarat och stora delar av Maharashtra, inklusive kustbandet Konkan, inlandet (Desh och Kandesh) samt delar av nordvästra Karnataka. Under olika perioder administrerades även områden som tillhörde det som senare blev provinsen Sindh och det fanns brittiska handelsposter med förbindelser ut i Arabiska halvön. Presidensets utbredning sträckte sig således över delar av västra och centrala Indien och nådde gränser mot det centrala Indien.

Administrativ struktur

Administrationen kombinerade direkt brittiskt styre i form av distrikt och civila myndigheter med ett omfattande system av infödda eller furststater som behöll ett visst inre självstyre under brittisk överhöghet. Relationerna till dessa furststater reglerades genom traktater och representerades av residensier och politiska agenter. Högsta civila ämbetsmannen i presidenset var guvernören, och den rättsliga och administrativa organisationen reformerades successivt under 1800‑ och 1900‑talen.

Ekonomi och infrastruktur

Regionens ekonomi byggde starkt på handel via väl etablerade hamnar som Bombay och Surat, export av textilier, bomull och kryddor samt lokal jordbruksproduktion. Under 1800‑talet skedde stora investeringar i infrastruktur: järnvägar, hamnar och telegraf kopplade samman kustområden med inlandet och underlättade export till Europa och Mellanöstern. Städerna i presidenset utvecklades till industriella och kommersiella centra med växande banker, handelsfirmor och tillverkningsindustrier.

Kultur och befolkning

Presidentskapets befolkning var mångspråkig och mångkulturell. Viktiga språk var bland annat marathi och gujarati i stora delar av kust- och inlandet, samt lokala språk som kannada och sindhi i respektive regioner. Urbaniseringen ökade i hamnstäderna, vilket skapade sociala och ekonomiska förändringar samt en bredare spridning av utbildning och reformidéer. Missioner, handelskolonier och senare institutioner bidrog till etableringen av skolor och högre lärdomscentra i området.

Politik, rättsväsen och konflikter

Brittisk rättspraxis och administrativa lagar infördes i de direktstyrda delarna, medan furststaterna ofta bibehöll sina egna rättsordningar inom ramen för traktaten. Området var också scen för politiska spänningar: lokala uppror, jordbrukskrav på reformer och rörelser för självstyre blev särskilt framträdande under 1800‑ och 1900‑talen. Presidensets roll i större geopolitisk politik och handel gjorde det till ett viktigt mål för både ekonomiska och politiska intressen.

Nedgång, omorganisation och arv

Under 1900‑talet förändrades presidensets gränser genom administrativa omorganiseringar. På 1930‑talet separerades vissa områden, och brittiska besittningar som Aden kom att få annan status. Efter Indiens självständighet 1947 omvandlades de brittiska administrativa enheterna successivt till indiska delstater, och senare delstatlig omstrukturering formade dagens politiska karta i västra Indien. Arvet från presidenset syns i infrastrukturen, stadsmiljöerna, rätts- och utbildningsinstitutionerna samt i handelns fortsatta betydelse.

Vidare forskning

För den som vill fördjupa sig finns beskrivningar av västra Indien och centrala Indien, analyser av Ostindiska kompaniets expansion via kompaniets källor samt detaljerade redogörelser för de infödda staternas förhållande till britterna vid beskrivningar av de infödda staterna. Regionala översikter kan också ge perspektiv på utvecklingen i Gujarat, Maharashtra, Konkan och Karnataka, liksom på områden som blev del av moderna Pakistan eller hade förbindelser med Arabiska halvön.

Presidentskapet Bombay är en central del av södra Asiens koloniala historia och utgör en nyckel till att förstå ekonomiska förändringar, statsskapande och kulturell samverkan i regionen under flera århundraden.

Tidig historia

Den första brittiska bosättningen i Bombay Presidency skedde 1618, då Ostindiska kompaniet etablerade en fabrik i Surat. Britterna skyddades av en stadga från mogulkejsaren Jahangir. Bombay var vid den tiden under Portugals kontroll. År 1661 gavs Bombay till den brittiska regeringen, som en del av hemgiften till Katarina av Braganza när hon gifte sig med Karl II av England. År 1668 gavs Bombay till Ostindiska kompaniet mot en årlig betalning på 10 pund. År 1687 blev Bombay huvudstad för kompaniets territorier i Indien. År 1753 fick dock Calcutta ansvaret för regeringen i Bombay.

Utvidgning

Under 1700-talet växte Maratha-imperiet snabbt och erövrade Konkan och stora delar av östra Gujarat från mogulriket. I västra Gujarat, inklusive Kathiawar och Kutch, gjorde den försvagade mogulska kontrollen det möjligt för många lokala härskare att bli självständiga. Det första slaget mellan britterna och maraterna var det första anglo-marathakriget som inleddes 1774 och resulterade i Salbai-fördraget 1782. Fördraget innebar att ön Salsette, som ligger bredvid ön Bombay, gavs till britterna. Britterna tog över Surat år 1800. Det brittiska territoriet blev större i det andra anglo-marathakriget som avslutades 1803.

År 1803 omfattade Bombays presidentskap endast Salsette, öarna i hamnen (sedan 1774), Surat och Bankot (sedan 1756), men 1803 och 1827 växte presidentskapet ytterligare. Gujarat-distrikten övertogs av Bombay 1805 och blev större 1818. De små delstaterna Kathiawar och Mahikantha organiserades till furststater under brittisk kontroll mellan 1807 och 1820.

Efter revolten 1857 upphörde det brittiska Ostindiska kompaniets styre och Indien kom under direkt kontroll av den brittiska regeringen. År 1932 separerades Aden från Bombay och blev en separat provins, och Sind blev en separat provins den 1 april 1936.

Personer

Bombay Presidency hade en stor och varierad befolkning. Enligt folkräkningen 1901 fanns det totalt 25 468 209 invånare. Sett till religion var befolkningen 19 916 438 hinduer, 4 567 295 muslimer, 535 950 jainer, 78 552 zoroastrier och cirka 200 000 kristna.

I Sindh har islam varit den viktigaste religionen sedan den arabiska erövringen på 700-talet. I Gujarat är hinduismen den huvudsakliga religionen, även om muslimska kungariken har lämnat sitt inflytande i många delar av provinsen. Deccan är hemvist för marathierna, som utgjorde 30 % av befolkningen. I Konkan fanns olika kristna kaster på grund av portugisernas styre.

Ordförandeskapets huvudspråk var Sindhi i Sindh, Kutchi i Kutch, Gujarati och Hindustani i Gujarat, Marathi i Thana och den centrala delen, Gujarati och Marathi i Khandesh samt Marathi och Kannada i den södra delen. Det fanns också bhil- (120 000) och zigenardialekter (30 000).

Efter självständigheten

1947 blev Bombayprovinsen en del av det nyligen självständiga Indien och Sindhprovinsen en del av Pakistan. År 1950 omorganiserades Bombayprovinsen till Bombay State, som omfattade furststaterna.

Frågor och svar

F: Vad är Bombay Presidency?

S: Bombay Presidency var en tidigare provins i Brittiska Indien.

F: Hur började Bombaypresidentskapet?

S: Bombay Presidency började på 1600-talet som handelsstationer för det brittiska Ostindiska kompaniet.

F: Vilka territorier omfattade Bombaypresidentskapet när det var som mest omfattande?

Svar: Bombaypresidentskapet omfattade stora delar av västra och centrala Indien samt delar av Pakistan och Arabiska halvön. När det var som mest omfattande bestod det av den nuvarande delstaten Gujarat, de västra två tredjedelarna av delstaten Maharashtra, inklusive regionerna Konkan, Desh och Kandesh, och nordvästra delstaten Karnataka i Indien.

Fråga: Vad bestod Bombay Presidency av?

S: Bombay Presidency bestod dels av distrikt, som stod direkt under brittiskt styre, och dels av infödda eller furstliga stater, som styrdes av lokala härskare under en guvernörs förvaltning.

Fråga: Vem styrde de inhemska eller furstliga staterna i Bombay Presidency?

Svar: De inhemska eller furstliga staterna i Bombay Presidency styrdes av lokala härskare under en guvernörs ledning.

Fråga: Vilka regioner i delstaten Maharashtra ingick i Bombaypresidentskapet?

Svar: De västra två tredjedelarna av delstaten Maharashtra, inklusive regionerna Konkan, Desh och Kandesh, ingick i Bombay Presidency.

Fråga: Vilka andra territorier ingick i Bombay Presidency?

S: Bombaypresidentskapet omfattade också stora delar av västra och centrala Indien, delar av Pakistan och det brittiska territoriet Aden i Jemen.