Tibor Sekelj | upptäcktsresande, författare och advokat

Tidigt liv

Sekelj föddes i Spišská Sobota, som då låg i det österrikisk-ungerska imperiet. Det heter nu Poprad i Slovakien. Hans far var veterinär (djurläkare) och familjen flyttade ofta runt. De flyttade till Cheney, som nu ligger i Rumänien. År 1922 flyttade de till Kikinda i Serbien. Han gick i grundskola i Kikinda. Familjen flyttade till Nikšić i Montenegro där han gick ut gymnasiet. Han åkte till Zagreb där han studerade juridik vid universitetet.

Arbetsliv

Han var ointresserad av att praktisera juridik och började arbeta som journalist i Zagreb. År 1939 åkte han till Argentina för att skriva om före detta kroater som lämnat Jugoslavien för att bosätta sig i Sydamerika. Han stannade där de kommande 15 åren som journalist och upptäcktsresande. År 1944 ingick han i ett vandringsteam som klättrade upp till toppen av det högsta berget på västra halvklotet Aconcagua 6 962 m, nära Argentina. Han använde denna erfarenhet för att skriva en roman (berättelse) på spanska om Aconcagua, som blev en bästsäljare där. År 1946 företog han den första av två expeditioner till Amazonas djungel, varav den första gav upphov till en populär bok (Por Tierra De Indios). Hans följeslagare från den expeditionen, Mary Reznik - som han senare gifte sig med - var den första vita kvinna som trängde så djupt in i den brasilianska djungeln. Tillsammans återvände de till Amazonas 1948, varefter han skrev "Where Civilization Ends" (Donde La Civilizacion Termina). Av äktenskapet framkom en son, Diego. År 1954 återvände Sekelj till Jugoslavien och bosatte sig i Belgrad, även om han fortfarande reste mycket. År 1962 reste han genom Afrika. Han gifte sig med Erzsebet Sekelj, en ung kvinna som han träffat på en resa genom Ungern. Från 1972 bodde han i Subotica (Vojvodina), nu i Serbien. Han var ansvarig för ett museum i Subotica. Han dog i Subotica och är begravd där.

Reseböcker

• Storm på Aconcagua , en roman om Aconcagua, skriven på spanska, Buenos Aires: Ediciones Peuser, 1944, 274 sidor.
• Indianernas territorier, om att leva bland indianer i de brasilianska skogarna, skriven på spanska, 1946.
• Excursión to the Indios del Araguaia (Brasilien), om Karajá-indianerna och Javaé i Brasilien, på spanska, 1948.
• Window on Nepal, skriven på esperanto, Laguna: Régulo, 1959, 212 sidor.
• Ĝambo rafiki, Vänskapskaravanen i Afrika, skriven på esperanto, Pisa: Edistudio, 1991,173 sidor, ISBN 88-7036-041-5.
• Ridu per Esperanto (Skämt på esperanto), en samling skämt och berättelser på esperanto, Zagreb 1973, 55 sidor.
• Premiitaj kaj aliaj noveloj (Prize and other stories), sju berättelser skrivna på esperanto, Zagreb: Internacia Kultura Servo, 1974, 52 sidor.
• Kumeŭaŭa, djungelns son, en barnbok på esperanto om livet hos Indianer i Brasilien. ** 1:a upplagan Antwerpen 1979.
• World of Adventures, självbiografi och äventyr genom de fem kontinenterna. Pisa: 1981. Andra upplagan, 1990, 284 sidor, ISBN 8870360121.
• Snögubbe, berättelser om hans bergsklättring, Wien: Pro Esperanto 1988, 20 sidor.
• Kolektanto of ĉielarkoj, berättelser och dikter skrivna på esperanto, Pisa: Edistudio, 1992, 117 sidorj, ISBN 88-7036-052-0.
• Temuĝino, stäppens son, en roman för ungdomar, översatt till serbiska av Tereza Kapista, Belgrad 1993, 68 sidor, ISBN 8690107347.

Böcker om esperanto

• Det internationella språkets betydelse i utbildningen för en bättre värld, Mexico City: Mexican Esperanto Federation, 1953, 13 sidor.
• Esperanto, the international language; a common language for Africa, a common language for the world, översatt från esperanto till engelska av John Christopher Wells, Rotterdam: UEA, 1962, 11 sidor.
• Det språkliga problemet inom de alliansfria ländernas rörelse och möjligheten att lösa det, Rotterdam: UEA, 1981,16 sidor

Böcker om att lära sig esperanto

• Den nya trovita feliĉo, för barn, Buenos Aires: Progreso, 1945.
• tillsammans med Antonije Sekelj: Kurs i esperanto, en strukturerad metod, 1960, 48 sidor.
• med Antonije Sekelj: Dopisni tečaj Esperanta, Belgrad: Serbia Esperanto-Ligo, 1960,63 sidor.

Andra kulturer

Under sina resor i Sydamerika, Afrika, Asien och Oceanien samlade Sekelj in många viktiga föremål från andra kulturer. Han skänkte dessa till det etnografiska museet i Zagreb.

Hans viktigaste bok om andra kulturer är Tirez the arrow: oral poetry of the world , Rotterdam: UEA, 1983, 187 sidor, ISBN 92-9017-025-5. Han översatte till esperanto den poesi han samlat in under sina resor.

Ordbok

Sekelj arbetade tillsammans med många andra författare med en ordbok över museer, Dictionarium Museologicum, 1986.