Esperanto

Historia

Zamenhofs barndom

L. L. Zamenhof skapade esperanto. Han växte upp i Białystok, en stad som låg i det ryska imperiet men som nu ligger i Polen. Människorna i Białystok talade många språk. Zamenhof såg konflikter mellan enskilda etniska grupper som bodde där (ryssar, polacker, tyskar och judar). Han trodde att bristen på ett gemensamt språk orsakade dessa konflikter, så han började skapa ett språk som folk kunde dela och använda internationellt. Han ansåg att detta språk borde skilja sig från de nationella språken. Han ville att det skulle vara kulturellt neutralt och lätt att lära sig. Han tyckte att människor skulle lära sig det tillsammans med de nationella språken och använda esperanto för kommunikation mellan människor med olika modersmål.

Första försöken

Först tänkte Zamenhof på att återinföra latinet. Även om han hade lärt sig det i skolan insåg han att det var för svårt för normal användning. Han studerade också engelska och förstod att språk inte behövde bjuda verb efter person eller antal. En gång såg han två ryska ord: швейцарская (reception, härlett från швейцар - receptionist) och кондитерская (konfektyr, härlett från кондитер - konditor). Dessa ord med samma ändelse gav honom en idé. Han bestämde sig för att regelbundna prefix och suffix skulle kunna minska antalet ordstammar, som man skulle behöva för en kommunikation. Zamenhof ville att ordstammarna skulle vara neutrala, så han bestämde sig för att använda ordstammar från romanska och germanska språk. Dessa språk undervisades i många skolor på många platser i världen vid den tiden.

Utarbetande av den slutliga versionen

Zamenhof genomförde sitt första projekt Lingwe uniwersala (universellt språk) 1878. Men hans far, som var språklärare, ansåg att sonens arbete var orealistiskt. Så han förstörde det ursprungliga arbetet. Mellan 1879 och 1885 studerade Zamenhof medicin i Moskva och Warszawa. Under dessa dagar arbetade han återigen med ett internationellt språk. År 1887 publicerade han sin första lärobok Международный языкъ ("Det internationella språket"). Enligt Zamenhofs pseudonym Doktoro Esperanto ("Doktor som hoppas") började många kalla språket för esperanto.

Första försöken att ändra

Zamenhof fick många entusiastiska brev. I breven skrev folk sina förslag till ändringar av språket. Han noterade alla förslagen. Han publicerade dem i tidningen La Esperantisto. I denna tidskrift kunde esperantospråkiga rösta om förändringarna. De accepterade dem inte. Tidningen hade många prenumeranter i Ryssland. Den förbjöds (stoppades) så småningom där på grund av en artikel om Lev Nikolajevitj Tolstoj. Publiceringen av tidningen upphörde efter det. Den nya tidskriften Lingvo Internacia ersatte den.

Gemenskapens framsteg

Under de första åren av Esperantos liv använde man det bara i skriftlig form, men 1905 organiserade man den första (1:a) världskongressen för esperanto i Boulogne-sur-Mer i Frankrike. Detta var den första anmärkningsvärda användningen av esperanto i internationell kommunikation. På grund av kongressens framgång anordnas den varje år (utom under världskrigens år) fram till i dag.

År 1912 avgick Zamenhof från sin ledande ställning i rörelsen under den åttonde (8:e) världskongressen för esperanto i Kraków, Polen. Esperantos tionde (10:e) världskongress i Paris, Frankrike, ägde inte rum på grund av att första världskriget inleddes. Nästan 4 000 personer anmälde sig till denna kongress.

Världskrigens tider

Under första världskriget hade World Esperanto Association sitt huvudkontor i Schweiz, som var neutralt i kriget. Hector Hodlers grupp av frivilliga med stöd av Romain Rolland hjälpte till att skicka brev mellan de fientliga länderna genom Schweiz. Totalt hjälpte de till med 200 000 fall.

Efter första världskriget fanns det nytt hopp för esperanto eftersom människor ville leva i fred. Esperanto och dess gemenskap växte under dessa dagar. Den första världskongressen efter kriget ägde rum i Haag i Nederländerna 1920. Ett esperantomuseum öppnades i Wien i Österrike 1929. I dag är det en del av det österrikiska nationalbiblioteket.

Andra världskriget satte stopp för denna utveckling av språket. Många esperantister skickades ut i strid. Nazisterna splittrade esperantogrupper eftersom de såg språket som en del av en världsomspännande judisk konspiration. Många esperantotalare dog i koncentrationsläger. Sovjetunionen behandlade också esperantisterna illa när Stalin var deras ledare.

Efter krigen

Efter andra världskriget var det många som stödde esperanto. 80 miljoner människor skrev under en petition som stödde esperanto för användning i FN.

Varje år anordnar de stora esperantomöten, t.ex. världskongressen för esperanto, den internationella ungdomskongressen för esperanto och SAT-kongressen (möte för Sennacieca Asocio Tutmonda - World Non-national Association).

1990 publicerade Heliga stolen dokumentet Norme per la celebrazione della Messa in esperanto, som tillåter användning av esperanto i mässor utan särskilt tillstånd. Esperanto är det enda konstruerade språket som fått ett sådant tillstånd från den romersk-katolska kyrkan.

Esperanto har många webbsidor, bloggar, podcasts och videor. Människor använder också esperanto i sociala medier och diskussioner på nätet och i sin privata kommunikation via e-post och snabbmeddelanden. Flera program (särskilt program med öppen källkod och fri programvara) har en egen språkversion på esperanto. Internetradiostationen Muzaiko har sänt dygnet runt på esperanto sedan 2011.

Första läroboken i esperanto från 1887 på ryska.


Familjer av L. L. Zamenhof och Alfred Michaux [på den första världskongressen för esperanto, Boulogne


De flesta av deltagarna vid ett esperantomöte i Xanten (Tyskland) 2006.

Esperantorörelsens mål

Zamenhof ville skapa ett enkelt språk för att öka den internationella förståelsen. Han ville att esperanto skulle bli ett universellt andraspråk. Med andra ord, även om han inte ville att esperanto skulle ersätta de nationella språken, ville han att en majoritet av människorna i världen skulle tala esperanto. Många esperantister delade till en början detta mål. Unescos generalförsamling erkände esperanto 1954. Sedan dess har World Esperanto Association fått officiella förbindelser med Unesco. Esperanto valdes dock aldrig av FN eller andra internationella organisationer och det har inte blivit ett allmänt accepterat andraspråk.

Vissa esperantotalare gillar esperanto av andra skäl än att det är ett universellt andraspråk. De gillar esperantogemenskapen och kulturen. Att utveckla esperantokulturen är ett mål för dessa människor.

Personer som bryr sig mer om esperantos nuvarande värde än om dess potential för universellt bruk kallas ibland raŭmistoj på esperanto. Dessa personers idéer kan tillsammans kallas raŭmismo, eller "Raumism" på engelska. Namnen kommer från namnet på staden Rauma i Finland. Den internationella ungdomskongressen för esperanto träffades där 1980 och gjorde ett stort uttalande. De sade att det inte var deras huvudmål att göra esperanto till ett universellt andraspråk.

Personer som har mål för esperanto som mer liknar Zamenhofs mål kallas ibland finvenkistoj på esperanto. Namnet kommer från fina venko, en esperantofras som betyder "slutlig seger". Det syftar på en teoretisk framtid där nästan alla på jorden talar esperanto som andraspråk.

Pragmanifestet (1996) innehåller idéer från de vanliga människorna i esperantorörelsen och dess huvudorganisation, World Esperanto Association (UEA).

Den tyska staden Herzberg am Harz använder smeknamnet die Esperanto-Stadt/la Esperanto-urbo ("Esperantostaden") sedan den 12 juli 2006. De undervisar också i språket i grundskolor och anordnar en del andra kulturella och pedagogiska evenemang på esperanto tillsammans med den polska vänorten Góra.

Esperanto är det enda konstruerade språk som den romersk-katolska kyrkan erkänner som liturgiskt språk. De tillåter mässor på språket och Vatikanradion sänder varje vecka på esperanto.

Påven Johannes Paulus II tar över Esperanto Missal och Lectionary från organisationen Esperanto Catholics.

Esperantokultur

Många människor använder esperanto för att kommunicera med esperantister i andra länder via post, e-post, bloggar eller chattrum. Vissa reser till andra länder för att träffa och prata esperanto med andra esperantister.

Möten

Esperantisterna har årliga möten. Det största är Universala Kongreso de Esperanto ("Esperantos världskongress"), som hålls i ett annat land varje år. Under de senaste åren har omkring 2 000 personer deltagit i den, från 60 eller fler länder. För ungdomar finns Internacia Junulara Kongreso ("Internationell ungdomskongress i esperanto").

Många olika kulturella aktiviteter äger rum under esperantomötena: konserter med esperantomusiker, teater, diskotek, presentationer av värdlandets kultur och kultur från deltagarnas länder, föreläsningar, språkkurser och så vidare. På platsen för esperantomötena finns också en pub, en tehall, en bokhandel osv. med esperantotalande personal. Antalet aktiviteter och möjligheter beror på mötets storlek eller tema.

Litteratur

Det finns böcker och tidskrifter på esperanto. Mycket litteratur har översatts till esperanto från andra språk, inklusive kända verk som Bibeln (första gången 1926) och pjäser av Shakespeare. Verk som är mindre kända har också översatts till esperanto, och en del av dessa saknar engelsk översättning.

Viktiga esperantoförfattare är till exempel: Det kan till exempel vara Trevor Steele (Australien), István Nemere (Ungern) och Mao Zifu (Kina). William Auld var en brittisk författare av poesi på esperanto och hedersordförande för Esperanto PEN Centre (Esperanto del av International PEN). Vissa personer rekommenderade honom för Nobelpriset i litteratur.

Musik

Det finns musik av olika genrer på esperanto, inklusive folksånger, rockmusik, kabaré, sånger för solosångare, körer och opera. Bland aktiva esperantomusiker finns till exempel den svenska samhällskritiska musikgruppen La Perdita Generacio, den occitanska sångaren JoMo, den finska gruppen Dolchamar, den brasilianska gruppen Supernova, den frisiska gruppen Kajto eller den polska singer-songwritern Georgo Handzlik. Även vissa författare och artister inom populärmusiken, däribland Elvis Costello och den amerikanske sångaren Michael Jackson, har spelat in låtar på esperanto, komponerat låtar som inspirerats av språket eller använt det i sitt reklammaterial. Några låtar från albumet Esperanto från Warner Bros, som släpptes - alla på esperanto - i Spanien i november 1996, nådde en hög position på den spanska skivlistan. 1999 blev hiphopgruppen Freundeskreis känd i Tyskland med sin singel Esperanto. Klassiska verk för orkester och kör med texter på esperanto är La Koro Sutro av Lou Harrison och The First Symphony av David Gaines. I Toulouse i Frankrike finns Vinilkosmo som producerar esperantomusik. Den viktigaste sångboken för esperanto på internet, KantarViki, hade i maj 2013 3 000 sånger, både original och översatta.

Teater och film

De spelar dramer av olika författare som Carlo Goldoni, Eugène Ionesco och William Shakespeare även på esperanto. Filmskapare använder ibland esperanto i bakgrunden av filmer, till exempel i The Great Dictator av Charlie Chaplin, i actionfilmen Blade: Trinity eller i den komiska sci-fi-tv-serien Red Dwarf. Spelfilmer på esperanto är inte särskilt vanliga, men det finns cirka 15 spelfilmer som har esperantoteman.

Filmen Incubus från 1966 är anmärkningsvärd eftersom dess dialoger endast är på esperanto. I dag finns det personer som översätter undertexter till esperanto för olika filmer. Webbplatsen Verda Filmejo samlar dessa undertexter.

Radio och TV

Radiostationer i Brasilien, Kina, Kuba och Vatikanen sänder regelbundet program på esperanto. Vissa andra radioprogram och podcasts finns tillgängliga på Internet. Internetradiostationen Muzaiko sänder esperantoprogram på internet 24 timmar om dygnet sedan juli 2011. Mellan 2005 och 2006 fanns också ett projekt för internationell television "Internacia Televido" på esperanto. Esperanto TV sänder på Internet från Sydney, Australien, sedan den 5 april 2014.

Internet

På Internet finns det många diskussioner på Esperanto om olika ämnen. Det finns många webbplatser, bloggar, podcasts, videor, tv- och radiostationer på esperanto (se ovan). Google Translate stöder översättningar från och till esperanto sedan den 22 februari 2012 som sitt 64:e språk.

Förutom esperantisternas och esperantoorganisationernas webbplatser och bloggar finns det också en esperanto-Wikipedia (Vikipedio) och andra projekt inom Wikimedia Foundation som också har en esperantospråkig version eller använder esperanto (Wikibooks, Wikisource, Wikinews, WikimediaCommons och Wikidata). Människor kan också använda en esperantoversion av sociala nätverk, till exempel Facebook, Diaspora och andra webbplatser.

Flera datorprogram har också en esperantoversion, till exempel webbläsaren Firefox och kontorspaketet LibreOffice (uppsättning program för användning på ett kontor).

Deltagare på en resa till Pragborgen under den internationella ungdomskongressen för esperanto 2009.


Spela upp media Videoklipp till esperantosången La fina venk' av i.d.c.


Studentteatern DOMA från Svitavy (Tjeckien) spelade 2012 dramat R.U.R. av Karel Čapek på esperanto.


Huvudsidan på Wikipedia på esperanto 2012.

Språket

Esperanto använder grammatik och ord från många naturliga språk, som latin, ryska och franska. Morfem i esperanto (de minsta delarna av ett ord som kan ha en betydelse) kan inte ändras och människor kan kombinera dem till många olika ord. Språket har gemensamma egenskaper med isolerande språk (de använder ordföljd för att ändra betydelsen av en mening), t.ex. kinesiska, medan esperantovordens inre struktur har gemensamma egenskaper med agglutinerande språk (de använder affix för att ändra betydelsen av ett ord), t.ex. turkiska, swahili och japanska.

Alfabetet

Esperantoalfabetet är baserat på det latinska alfabetet. Det har sex bokstäver med diakritiska tecken: ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ (med circumflex) och ŭ (med breve). Alfabetet har inte bokstäverna q, w, x eller y.

Alfabetet med 28 bokstäver är:

Esperantoalfabetet

Antal

1

2

3

4

5

6

8

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

Stor bokstav

A

B

C

Ĉ

D

E

F

G

Ĝ

H

Ĥ

I

J

Ĵ

K

L

M

N

O

P

R

S

Ŝ

T

U

Ŭ

V

Z

Litet brev

a

b

c

ĉ

d

e

f

g

ĝ

h

ĥ

i

j

ĵ

k

l

m

n

o

p

r

s

ŝ

t

u

ŭ

v

z

IPA-fonem

a

b

t͡s

t͡ʃ

d

e

f

ɡ

d͡ʒ

h

x

i

j=i̯

ʒ

k

l

m

n

o

p

r

s

ʃ

t

u

w=u̯

v

z

• A är som a i far
• B är som b i boy
• C är som zz i pizza
• Ĉ är som ch i chair
• D är som d i hund
• E är som e i ägg
• F är som f i blomma
• G är som g i go
• Ĝ är som j i sylt
• H är som h i honung
• Ĥ är som ch i skotsk loch
• Jag är som jag i den
• J är som y i ja
• Ĵ är som s i mått
• K är som k i king
• L är som l i look
• M är som m i man
• N är som n i no
• O är som o i open
• P är som p i paj
• R är som r i road men rullas (trillas, som i spanska, italienska, arabiska och ryska).
• S är som s i enkel
• Ŝ är som sh i får
• T är som t i träd
• U är som u i tjur
• Ŭ är som w i brunn
• V är som v i grottan
• Z är som s i hans.

Skrivning av diakritiska tecken

Även om världen använder Unicode kan bokstäverna med diakritiska tecken (som finns i avsnittet "Latin-Extended A" i Unicode-standarden) orsaka problem vid utskrift och datoranvändning, eftersom de inte finns på de tangentbord som vi använder.

Det finns två lösningar på detta problem, som båda använder digrafer för bokstäver med diakritiska tecken. Zamenhof, uppfinnaren av esperanto, utarbetade ett "h-system", som ersätter ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ och ŭ med ch, gh, hh, jh, sh respektive u. Ett nyare "x-system" har också använts, som ersätter ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ och ŭ med cx, gx, hx, jx, sx respektive ux.

Det finns tangentbord för datorer som stöder esperantoalfabetet, till exempel Amiketo för Microsoft Windows, Mac OS X och Linux, Esperanta Klavaro för Windows Phone och Gboard & AnySoftKeyboard för Android.

Exempel på ord

• från romanska språk

• från latin: abio (gran), sed (men), okulo (öga), akvo (vatten)
• från franska: dimanĉo (söndag), frapi (knacka), ĉevalo (häst)
• från italienska: ĉielo (himmel), fari (göra), voĉo (röst)
• från fler romanska språk: facila (lätt, enkel), fero (järn), tra (genom), verda (grön)

• från germanskaspråk

• från tyska: baldaŭ (på kort tid), bedaŭri (att ångra), jaro (år), nur (endast)
• från engelska: birdo (fågel), ŝarko (haj), jes (ja)
• från fler germanska språk: fiŝo (fisk), fremda (främmande), ofta (ofta)

• från slaviska språk

• från polska: ĉu (ord för ja/nej-frågor)
• från ryska: barakti (slåss), vosto (svans)
• från tjeckiska: ne (nej, inte), roboto (robot), ĉerpi (att pumpa)
• från fler slaviska språk: krom (utom), celo (slut, mål, mål)

• från andra indoeuropeiska språk

• från grekiska: hepato (lever), kaj (och), biologio (biologi), politiko (politik)
• från litauiska: du (två), tuj (på en gång)
• från sanskrit: budho (buddha), nirvano (Nirvana), pado (väg)

• från finsk-ugriska språk

• från finska: saŭno (bastu)
• från ungerska: ĉardaŝo (Csárdás - ungersk nationaldans), ĉuro (sperma)

• från semitiska språk

• från hebreiska: kabalo (kabbala)
• från arabiska: aŭ (eller)

• från andra språk

• från japanska: cunamo (tsunami), zeno (zen)
• från kinesiska: tofuo (tofu), teo (te)
• från hawaiiska: vikio (wiki)

Tryckta och handskrivna bokstäver i esperantoalfabetet.


Folk säger ofta att esperanto är ett språkpussel.

Grammatik

Esperantos grammatik (språkregler) är tänkt att vara enkel. Esperantos regler ändras aldrig och kan alltid tillämpas på samma sätt.

Artiklar

Esperanto har endast den bestämda artikeln la (samma sak som "the" på engelska) och ingen obestämd artikel (samma sak som "a" eller "an" på engelska). De använder den bestämda artikeln när de talar om saker som de redan har berättat något om.

Substantiv och adjektiv

	Nominativ	Ackusativ
Singular	-o	-på
Plural	-oj	-ojn

Substantiv slutar på -o. Patro betyder till exempel far. För att göra ett substantiv till plural, lägg till -j. Till exempel: patroj betyder fäder.

	Nominativ	Ackusativ
Singular	-a	-en
Plural	-aj	-ajn

Adjektiv slutar på -a, adverbier slutar på -e, till exempel granda betyder stor, bona betyder bra, bone betyder bra.

Endelsen -n markerar det direkta objektet (ackusativ kasus) i substantiv och adjektiv. Till exempel:

• Mi vidas vin. - Jag ser dig.
• Li amas ŝin. - Han älskar henne.
• Ili havas belan domon. - De har ett fint hus.

I adjektiv och adverbier görs jämförelsen med orden pli (mer) och plej (mest). Till exempel:

• pli granda - större
• plej granda - störst
• pli rapide - snabbare
• plej rapide - snabbast

Pronomen

		Singular	Plural
Första person		mi (I)	ni (vi)
Andra person		ci (du singular)	vi (du singular eller plural)
Tredje person	Maskulin	li (han)	ili (de)
	Feminin	ŝi (hon)
	Kastrering	ĝi (it)
Osäkert		oni ("en")
Reflexivt		si (själv)

• Personliga pronomen är: mi - jag, ci - du singular, li - han, ŝi - hon, ĝi - det, ni - vi, vi - du singular eller plural, ili - de, oni - en/dem, si (själv). Pronomenet oni används för osäkert subjekt (som man i tyskan). Pronomenet ci betyder du, men folk använder det inte så mycket. I stället använder de vi, nästan uteslutande, som singularform av du, eller pluralform - ni alla.
• Possessiva pronomen skapas genom att lägga till ändelsen -a till ett personligt pronomen: mia - min, cia - din singular, lia - hans, ŝia - hennes, ĝia - dess, nia - vår, via - din plural, ilia - deras. Människor använder possessiva pronomen som adjektiv.
• Ackusativ (ändelsen -n) används också i pronomen: min - mig, cin - dig, lin - honom, ŝin - henne, ĝin - det, nin - oss, vin - ni eller ni alla, ilin - dem. Som nämnts med ci används cin mycket sällan i modernt talad esperanto.

Så för att säga hur gammal någon är på esperanto, säg bara:

• Lia aĝo estas dudek = Han är tjugo (20) år gammal (ord för ord: Han är tjugo (20) år gammal). )

Verben

	Indikativt humör	Aktivt deltagande	Passivt participium	Infinitiv	Jussivt stämningsläge	Konditionellt humör
Förfluten tid	-är	-int-	-it-	-i	-u	-us
Nutid	-som	-ant-	-at-
Framtid	-os	-på-	-ot-

Verben slutar på -as när de är i presens. På engelska används I am, you are, he is. Men på esperanto finns det bara ett ord för am, are, is - estas. På samma sätt kan kuras betyda springa eller rinner. Infinitiv slutar på -i. Till exempel betyder esti att vara, povi betyder att kunna. Det är lätt att göra förfluten tid - lägg alltid till ändelsen -is. För att göra futurum lägger du till -os. Till exempel:

• kuri - att springa
• mi kuras - jag springer
• vi kuras - du springer
• li kuris - han sprang
• ĝi kuros - det kommer att springa

Många ord kan göras motsatta genom att lägga till mal i början.

• bona = bra. malbona = dåligt.
• bone = bra, malbone = dåligt
• granda = stor, malgranda = liten
• peza = tung, malpeza = lätt

Exempel på meningar som visar reglerna:

• Mi povas kuri rapide. = Jag kan springa snabbt.
• Vi ne povas kuri rapide. = Du kan inte springa snabbt.
• Mi estas knabo. = Jag är en pojke.
• Mi estas malbona Esperantisto. = Jag är en dålig esperantist.

Ja/Nej-frågor

Om du vill göra en ja-eller-nej-fråga lägger du till Ĉu i början. Till exempel:

• Ĉu vi parolas Esperanton? = Talar du esperanto?
• Jes, mi parolas Esperanton tre bone. = Ja, jag talar esperanto mycket bra.
• Ne, mi estas komencanto. = Nej, jag är nybörjare.

Till skillnad från engelskan kan de på en ja/nej-fråga bara svara jes (ja) eller ne (nej).

Siffror

Siffrorna är:

0	noll
1	unu
2	du
3	tri
4	kvar
5	kvin
6	ses
7	sep
8	ok
9	naŭ
10	dek
100	cent
1000	mil

Tal som tjugoett (21) skapas genom att de sammansätts i storleksordning. Exempel: dek tri betyder tretton (13), dudek tri betyder tjugotre (23), sescent okdek tri betyder sexhundraåttiotre (683), mil naŭcent okdek tri betyder (ett) tusen niohundraåttiotre (1983).

Prefix och suffix

Esperanto har över 20 specialord som kan ändra betydelsen av ett annat ord. Man sätter dem före eller efter roten till ett ord.

Dessa ord kan tillsammans bilda mycket långa ord, till exempel malmultekosta (billig), vendredviandmanĝmalpermeso (förbud mot att äta kött på fredagen).

Prefix

Prefixen läggs till före ordets rot.

• bo- - betyder "svåger". Patro betyder far och bopatro betyder svärfar.
• dis- - betyder "alla eller många riktningar". Iri betyder gå, och disiri betyder gå i olika riktningar.
• ek- - betyder "början" på något. Kuri betyder springa och ekkuri betyder börja springa.
• eks- - gör ordet "tidigare". Amiko betyder vän och eksamiko betyder tidigare vän.
• fi- - gör ordet värre. Knabo betyder pojke och fiknabo betyder dålig pojke; odoro betyder lukt och fiodoro betyder dålig lukt.
• ge- - ändrar ordets betydelse till "båda könen". Frato betyder bror, och gefratoj betyder bror(er) och syster(er).
• mal- - gör ordet motsatt. Bona betyder bra och malbona betyder dåligt.
• mis- - betyder "fel". Kompreni betyder att förstå, och miskompreni betyder att förstå fel.
• pra- - betyder "förhistoriskt", "mycket gammalt" eller "primitivt". Homo betyder människa och prahomo betyder förhistorisk människa.
• re- - betyder återigen. Vidi betyder se, och revidi betyder se igen.

Suffix

Suffix läggs till efter ordets rot, men före ändelsen.

• -aĉ- - gör ordet fulare. Domo betyder hus, domaĉo betyder fult hus.
• -ad- - betyder att något görs kontinuerligt. Fari betyder att göra och Faradi betyder att göra kontinuerligt.
• -aĵ- - betyder något. Bela betyder vacker och belaĵo betyder en vacker sak; trinki betyder dricka och trinkaĵo betyder en dryck ("något att dricka").
• -an- - betyder medlem av något. Klubo betyder klubb och klubano betyder medlem i en klubb.
• -ar- - betyder många saker av samma slag. Arbo betyder träd och arbaro betyder skog.
• -ĉj- - bildar manliga diminutiv. Patro betyder far och paĉjo betyder pappa.
• -ebl-- betyder förmåga eller möjlighet. Manĝi betyder äta, och manĝebla betyder ätbar.
• -ec- - betyder kvalitet. Granda betyder stor och grandeco betyder storlek.
• -eg- - gör ordet större. Domo betyder hus, och domego betyder stort hus.
• -ej- - betyder en plats. Lerni betyder lära och lernejo betyder skola ("plats för lärande").
• -em- - betyder tendens. Mensogi betyder ljuga och mensogema betyder med tendens att ljuga.
• -end- - betyder något som måste göras. Pagi betyder betala och pagenda betyder något som måste betalas.
• -er- - betyder en lite större grupp. Neĝo' betyder snö och neĝero betyder snöflinga.
• -estr- - betyder en chef för. Urbo betyder stad och urbestro betyder borgmästare ("chef för en stad").
• -et- - gör ordet mindre. Domo betyder hus, och dometo betyder litet hus.
• -id- - betyder barn till. Kato betyder katt och katido betyder kattunge.
• -il- - betyder instrument. Ŝlosi mens betyder låsa, och ŝlosilo betyder nyckel (ett instrument för att låsa).
• -ind- - betyder värdighet. Ami betyder älska, och aminda betyder något som är värt att älska.
• -in- - ändrar ordets genus till kvinnligt. Patro betyder far och patrino betyder mor.
• -ing- - betyder en hållare. Kandelo betyder ljus, och kandelingo betyder ljusstake ("ljushållare").
• -ism- - betyder en ideologi eller rörelse. Nacio betyder nation, naciismo betyder nationalism.
• -ist- - betyder någon som gör något (kanske ett arbete). Baki betyder baka och bakisto betyder bagare; scienco betyder vetenskap och sciencisto betyder vetenskapsman. Esperantisto betyder esperantotalare.
• -nj- - bildar kvinnliga diminutiv. Patrino betyder mor och panjo betyder mamma.
• -obl- - betyder gånger. Tri betyder tre, och trioble betyder tre gånger. Det betyder också multiplar. Kvin betyder fem, och kvinoblo betyder multipel av fem.
• -on- - bildar bråk. Kvar betyder fyra (4) och kvarono betyder fjärdedel (en fjärdedel av något).
• -uj- - betyder i allmänhet ett kärl. Salo betyder salt, och salujo betyder saltstrykare ("ett kärl för salt").
• -ul- - betyder en person av viss kvalitet. Juna betyder ung och junulo betyder ung person.
• -um- är ett suffix för fall då man inte kan skapa ett ord med hjälp av andra suffix, preffix eller rötter.

Omslaget till boken Detala Gramatiko de Esperanto ("Detaljgrammatik för esperanto") av Bertilo Wennergren, medlem av Esperantoakademin.


Esperanto har regelbundna ändelser för dessa grammatiska tider: -är - förfluten tid -as - nutid -os - framtida tempus

Kritik

En del av kritiken mot esperanto är gemensam för alla projekt för konstruerade internationella språk: ett nytt språk har små möjligheter att ersätta dagens internationella språk som engelska, franska och andra.

Kritiken, som är specifik för esperanto, riktar sig mot olika delar av själva språket (de särskilda esperantobokstäverna, ändelsen -n, språkets ljud och så vidare).

Vissa ^[who?]säger att användningen av diakritiska tecken (bokstäverna ĉ, ĝ, ĥ, ĵ, ŝ, ŭ) gör språket mindre neutralt än om man bara använde det latinska alfabetets grundbokstäver. Inget annat språk använder bokstäverna ĉ, ĥ och ĵ. Bokstaven ĥ är den minst använda bokstaven i esperanto och ĵ används inte heller ofta, vilket leder till att människor ifrågasätter hur nödvändiga de är.

Kritiker av esperantos ^{[vässelord d]}säger också att samma ändelse av ett adjektiv och ett substantiv (t.ex. "bona lingvo", "bonaj lingvoj", "bonajn lingvojn") är onödig. Engelskan har till exempel inget krav på att ett adjektiv och ett substantiv måste överensstämma i tempus, och har ingen indikator för ackusativ kasus.

De kritiserar också det faktum att de flesta ord i esperanto kommer från indoeuropeiska språk, vilket gör språket mindre neutralt.

En av de vanligaste kritiken från både icke esperantotalande och esperantotalande personer är att det finns en språklig sexism i esperanto. Vissa ord hänvisar som standard till män, och de feminina motsvarigheterna måste konstrueras genom att lägga till suffixet -in- till den maskulina roten. Sådana ord är ord som patro (far) och patrino (mor), filo (son) och filino (dotter), onklo (farbror) och onklino (moster) och så vidare. Majoriteten av alla esperantoord har ingen specifik betydelse på grundval av kön. Vissa föreslog suffixet -iĉ- med manlig betydelse för att göra betydelsen av grundordet neutral. Detta förslag är dock inte allmänt accepterat av esperantospråkare.

Kritiken av vissa delar av esperanto motiverade skapandet av olika nya konstruerade språk som Ido, Novial, Interlingua och Lojban. Inget av dessa konstruerade språk har dock lika många talare som esperanto.

Exempel på text

Normalt prov: Ĉiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj laŭ digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu la alian en spirito de frateco.

Version i h-system: Chiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj lau digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu la alian en spirito de frateco.

Version i x-system: Cxiuj homoj estas denaske liberaj kaj egalaj laux digno kaj rajtoj. Ili posedas racion kaj konsciencon, kaj devus konduti unu la alian en spirito de frateco.

Enkel engelsk översättning: Alla människor är fria och lika i värdighet och rättigheter. De är förnuftiga och moraliska och bör vara vänliga mot varandra.

Herrens bön

Esperanto			Engelska
Normal	H-system	X-system
Patro nia, kiu estas en la ĉielo,	Patro nia, kiu estas en la chielo,	Patro nia, kiu estas en la cxielo,	Fader vår, som är i himlen,
Cia nomo estu sanktigita.	Cia nomo estu sanktigita.	Cia nomo estu sanktigita.	Helgat vare ditt namn.
Venu Cia regno,	Venu Cia regno,	Venu Cia regno,	Ditt rike kommer,
plenumiĝu Cia volo,	plenumighu Cia volo,	plenumigxu Cia volo,	Din vilja skall ske,
kiel en la ĉielo, tiel ankaŭ sur la tero.	kiel en la chielo, tiel ankau sur la tero.	kiel en la cxielo, tiel ankaux sur la tero.	på jorden som i himlen.
Nian panon ĉiutagan donu al ni hodiaŭ.	Nian panon chiutagan donu al ni hodiau.	Nian panon cxiutagan donu al ni hodiaux.	Ge oss i dag vårt dagliga bröd.
Kaj pardonu al ni niajn ŝuldojn,	Kaj pardonu al ni niajn shuldojn,	Kaj pardonu al ni niajn sxuldojn,	Och förlåt oss våra skulder,
kiel ankaŭ ni pardonas al niaj ŝuldantoj.	kiel ankau ni pardonas al niaj shuldantoj.	kiel ankaux ni pardonas al niaj sxuldantoj.	som vi förlåter dem som har gjort oss skyldiga.
Kaj ne konduku nin en tenton,	Kaj ne konduku nin en tenton,	Kaj ne konduku nin en tenton,	Och låt oss inte hamna i frestelse,
sed liberigu nin de la malbono.	sed liberigu nin de la malbono.	sed liberigu nin de la malbono.	utan räddar oss från det onda.

Metaforisk användning av ordet "Esperanto"

Folk använder ibland ordet "esperanto" på ett metaforiskt sätt (inte i bokstavlig mening). De använder det för att säga att något syftar till att vara internationellt eller neutralt, eller att det använder en bred blandning av idéer. De säger att programmeringsspråket Java är "oberoende av specifika datorsystem [t.ex. Windows, Android], precis som esperanto är oberoende av ... nationer". På samma sätt kallar de typsnittet Noto för "typsnittets Esperanto" eftersom det försöker fungera bra för alla kulturers skrivstilar.