Byzantinska greker
De bysantinska grekerna (eller bysantinerna) var det grekiska folket under senantiken och medeltiden. De bodde i det bysantinska rikets (eller östromerska rikets) områden som Grekland, Mindre Asien och Cypern. De talade medeltida grekiska, bevarade den grekiska kulturen, lydde romersk lag och följde östlig kristendom. I deras samhälle fanns bönder, handelsmän, lärare, soldater och präster.
Identitet
Bysantinerna kallade sig romare (Romaioi), greker (Graikoi) och kristna (Christianoi) under hela sin historia. De använde dessa namn synonymt eftersom de var romarrikets politiska arvtagare, ättlingar till de gamla grekerna och troende på Jesus Kristus. Bysantinerna kallade också allt som inte var grekiskt för "barbariskt".
Samhälle
Det bysantinska grekiska samhället hade olika klasser som fattiga, bönder, soldater, lärare, köpmän och präster.
Fattiga och bönder
I den grekiska världen fanns det sedan Homeros tid två grupper av fattiga: ptochos (πτωχός, "passiv fattig") och penes (πένης, "aktiv fattig"). Bysantinska grekiska bönder bodde i byar, drack vin och åt spannmål, bönor, fisk, bröd och oliver. De var jägare, fiskare, biodlare, hantverkare, smeder, skräddare och skomakare.
Soldater och lärare
Soldaterna valdes ut för militärtjänstgöring varje år och tjänstgjorde som sjukvårdare och tekniker. Deras utseende, seder, vanor och liv var en del av den grekiska och romerska militära traditionen. Tillsammans med bönder åt de en typ av torkat kexbröd som kallas paximadion (ursprungligen kallat boukelaton).
Den bysantinska utbildningen var en del av en gammal grekisk utbildningstradition som började på 500-talet f.Kr. Den bestod av tre nivåer: 1) grundskola med elever i åldrarna sex till tio år, 2) gymnasium med elever i åldrarna tio till sexton år, 3) högre utbildning.
Läskunnigheten var mycket högre i det bysantinska riket än i Västeuropa. Grundskoleutbildning var allmänt tillgänglig i t.ex. städer och på landsbygden. Gymnasieskolor fanns mestadels i större städer och högre utbildning erbjöds vid universitetet i Konstantinopel.
I grundskolan använde lärarna enkla sagoböcker som Esop's Fables. I gymnasieskolan använde lärarna gamla grekiska texter som Homeros Iliad och Odyssé.
Kvinnor
En bysantinsk grekisk kvinnas liv var uppdelat i tre faser: 1) flickålder, 2) moderskap och 3) änkestånd. Kvinnornas dagliga liv bestod av hushålls- och jordbruksarbete. Fattiga kvinnor bar ibland ärmlösa tunikor och de flesta bar en slöja som kallades "maphorion" och som täckte deras hår. Förmögna kvinnor köpte och bar silkestyg och kläder med dyra smycken. Vissa kvinnor arbetade som handelsmän, präster och lärare.
Handlare och präster
De bysantinska grekiska handelsmännen var rörliga och utvecklade nya metoder för att investera pengar, t.ex. "chreokoinonia". De bysantinska grekiska prästerna stod nära resten av samhället och fick gifta sig (utom biskoparna).
Mosaik från 1100-talet i Hagia Sofia. Till vänster Konstantin IX, "kejsare trogen Kristus Gud, romarnas kung".
Scener av jordbrukslivet i ett bysantinskt evangelium från 1000-talet.
Frågor och svar
Fråga: Vilka var de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna var det grekiska folk som levde i det bysantinska rikets länder under senantiken och medeltiden.
F: Var bodde de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna levde i det bysantinska rikets länder, inklusive Grekland, Mindre Asien och Cypern.
F: Vilket språk talade de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna talade medeltida grekiska.
F: Vilka aspekter av kulturen bevarade de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna bevarade den grekiska kulturen.
F: Vilken lag lydde de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna lydde romersk lag.
F: Vilken religion följde de bysantinska grekerna?
S: De bysantinska grekerna följde den österländska kristendomen.
F: Vilka typer av människor ingick i det bysantinska grekiska samhället?
S: Det bysantinska grekiska samhället bestod av bönder, handelsmän, lärare, soldater och präster.
