Ainu (språk)
Ainu-språket är ett språk som talas av ainu-folket i norra Japan. Det skrevs inte förrän på 1800-talet. Sedan dess har det skrivits med katakana eller det latinska alfabetet.
På 1800-talet talades ainu i Ezo (inklusive ön Hokkaidō och den södra delen av Chishimaöarna), den södra delen av Karapto (Sakhalin) och den norra delen av Chishimaöarna (Kurilerna). Nu talas det endast i Hokkaidō.
Ainu hade många dialekter, bland annat Chitose, Saru och Karapto. Nu är det bara dialekten Hokkaidō som finns kvar. Dialekterna var så olika varandra att en talare av en dialekt inte kunde förstå en talare av en annan dialekt.
Historiskt sett bodde de som talade ainu i närheten av de som talade japanska och Itelmen (från Kamtjatka). Nivkh, som talades i norra delen av Sakhalin, är ett annat isolerat språk.
Grammatik
Ainu har subjekt-objekt-verb ordföljd, som japanskan. Ainu-fraser har en struktur med vänsterförgreningar: ordet för en egenskap står före ordet för en person eller sak.
Exempelord
Ordet ainu betyder "människa" och är det namn som ainu använder för att beteckna sig själva. Kamuy betyder däremot "gud". Ainu anser att all existens som har sinne och spelar en roll i denna värld är kamuy. Sparvar eller stående träd är kamuy. I ainus perspektiv på världen går allting bra och människan kan också bli lycklig om ainu och kamuy hjälper varandra.
De flesta lingvister tror att ainus talsystem är baserat på tjugo.
| Siffror | |||
| nummer | Ainu (på Saru-dialekt) | Nivkh | Japanska |
| 1 | siné | ñaqř | Hej |
| 2 | tu | meqř | hu |
| 3 | ţaqř | mi | |
| 4 | íne | nəkř | yo |
| 5 | asíkne | t'oqř | itsu |
| 6 | iwán | mu | |
| 7 | árwan | na | |
| 8 | tupésan | Ja | |
| 9 | sinépesan | ko | |
| 10 | wan | mxoqř | tō |
- Ape - eld.
- Iyomante - En festival för att skicka en björns själ till himlen.
- Kunnechupu - Månen.
- Kotan - by.
- Konru - is.
- Sumari - (uttalas som i "Shumari") - räv.
- Seta - hund.
- Tonoto - sake.
- Nonno-blomma.
- Huci - (uttalas som i "Hoochi") - mormor, gamla kvinnor.
- Pone - ben.
- Pirka - Skönhet, söt.
- wakka - "drickbart" vatten.
Relationer med andra språkfamiljer
Ainu-språket klassificeras som ett isolerat språk, även om det finns flera teorier om ett genetiskt samband. Vissa lingvister föreslår ett samband med de altaiska språken medan andra föreslår en koppling till de indoeuropeiska språken. Vissa likheter finns också med de nordamerikanska språken.
Frågor och svar
F: Vad är Ainu-språket?
S: Ainu-språket är språket för Ainu-folket i norra Japan.
F: Skrevs ainuspråket före 1800-talet?
A: Nej, det skrevs inte förrän på 1800-talet.
F: Med vilka skriftsystem skrivs ainuspråket i dag?
S: Ainu-språket skrivs med katakana eller det latinska alfabetet.
F: I vilka regioner talades ainuspråket på 1800-talet?
Svar: Ainu-språket talades i Ezo (inklusive ön Hokkaidō och den södra delen av Chishimaöarna), den södra delen av Karapto (Sakhalin) och den norra delen av Chishimaöarna (Kurilöarna).
Fråga: Har ainuspråket fortfarande flera dialekter i dag?
Svar: Nej, numera finns endast Hokkaidō-dialekten kvar.
F: Var ainus dialekter ömsesidigt förståeliga?
Svar: Nej, dialekterna var så olika varandra att en talare av en dialekt inte kunde förstå en talare av en annan dialekt.
F: Vilka andra språk talades historiskt sett i närheten av de som talar auu-dialekter?
S: Historiskt sett levde talare av ainu i närheten av talare av japanska och itelmen (från Kamtjatka). Nivkh, som talades i norra delen av Sachalin, är ett annat isolerat språk.
