Keltisk polyteism
Keltisk polyteism är namnet på en uppsättning trosuppfattningar eller religioner. En annan term som ofta används för keltisk polyteism är keltisk hedendom. Den utövades ursprungligen av det europeiska folk som idag kallas kelter. Det fanns en rörelse för att konvertera detta folk till kristendomen; denna process var avslutad omkring 500 e.Kr.
De första fynden som rör denna trosuppfattning kan dateras till omkring 500 f.Kr. Systemet av trosuppfattningar varade ungefär ett årtusende, under La Tène-perioden och den romerska eran.
När det gäller kelterna på de brittiska öarna omfattade detta även delar av järnåldern. Den keltiska polyteismen var en av järnålderns polyteistiska religioner inom den indoeuropeiska familjen.
Det finns många olika namn på gudarna i det keltiska pantheonet. Dessa namn har antingen registrerats av forntida grekiska eller forntida romerska geografer, eller så har de hittats i inskriptioner på gravar. Bland de mest framträdande av dessa gudar finns Teutatis, Taranis och Lugus. Personer som sysslar med jämförande mytologi har också lagt till figurer från den medeltida irländska mytologin till denna lista. De säger att dessa figurer är gudar eller hjältar från tidigare tider som har tolkats på ett annat sätt. Denna process kallas euhemerisering, efter Euhemeros, en filosof från det antika Grekland som beskrev denna process.
Enligt romerska historiker praktiserade kelterna människooffer som en del av sin religion. Det verkar också ha funnits en kast av "magisk-religiösa specialister", som kallades druider i Gallien, Storbritannien och Irland. Idag vet man inte mycket om dem.
Romarriket erövrade Gallien mellan 58 och 51 f.Kr. och södra Britannien år 43 e.Kr. Efter detta förändrades de keltiska religiösa sedvänjorna, och inslag av romanisering började synas. Detta resulterade i en gallo-romersk kultur, som hade sina egna gallo-romerska religiösa traditioner. Antalet gudomar ökade och gudomar som Cernunnos tillkom.
Under 500- och 600-talet skedde ytterligare en förändring, då kristendomen blev den dominerande tron i det keltiska området. Den ersatte de tidigare religionerna, men påverkade den senare mytologin. På 1900-talet uppstod en ny religiös rörelse som kallas keltisk nypaganism.
Kelternas maximala expansion i ljusgrönt, omkring 300 f.Kr. Den ursprungliga omfattningen, omkring 500 f.Kr., visas i mörkgrönt.
Coligny-kalendern hittades i närheten av Lyon 1897. Det är en lunisolär kalender.
Bild av en hornfigur på Gundestrup-kitteln, om guden Cernunnos.
Frågor och svar
F: Vad är keltisk polyteism?
S: Keltisk polyteism är namnet på en uppsättning trosuppfattningar eller religioner som ursprungligen hade det europeiska folk som kallas kelter. Den praktiserades ungefär ett årtusende, under La Tène-perioden och den romerska eran.
F: När uppstod denna trosuppfattning för första gången?
S: De första fynden som rör denna trosuppfattning kan dateras till omkring 500 f.Kr.
F: Vilka är några av de gudar som förknippas med keltisk polyteism?
S: Några av de gudar som förknippas med keltisk polyteism är Teutatis, Taranis och Lugus. Personer som sysslar med jämförande mytologi har också lagt till figurer från den medeltida irländska mytologin till denna lista.
F: Var människooffer en del av deras religion?
S: Enligt romerska historiker praktiserade kelterna människooffer som en del av sin religion.
F: Vilka var druider?
Svar: Druiderna var en kast av "magisk-religiösa specialister" som fanns i Gallien, Storbritannien och Irland. Idag vet man inte mycket om dem.
F: Hur påverkade kristendomen den senare mytologin?
S: När kristendomen blev dominerande på 500- och 600-talet ersatte den tidigare religioner men påverkade senare mytologi.
F: Vad är keltisk nypaganism?
S: På 1900-talet uppstod en ny religiös rörelse som kallas keltisk nypaganism och som återupplivade vissa aspekter av gamla keltiska hedniska sedvänjor och trosuppfattningar.
