Armeniens statsvapen
Armeniens nationalvapen består av en örn och ett lejon som stöder en sköld. Vapnet kombinerar nya och gamla symboler. Örnen och lejonet är gamla armeniska symboler som härstammar från de första armeniska kungadömena som fanns före Kristus.
Det nuvarande vapnet antogs den 19 april 1992 genom ett beslut av Armeniens högsta råd. Den 15 juni 2006 antog det armeniska parlamentet lagen om Armeniens statsvapen.
Symbolik
Sköld
Skölden består av många delar. I mitten finns en bild av berget Ararat med Noaks ark på toppen. Enligt traditionen ska arken slutligen ha vilat på berget efter den stora floden. Ararat anses vara Armeniens nationalsymbol och har därför stor betydelse för vapenskölden. Runt berget Ararat finns symboler för gamla armeniska dynastier. I den nedre vänstra delen av skölden finns det två örnar som tittar på varandra, vilket symboliserar längden på det armeniska territoriet under Artaxiadynastin som regerade på 1000-talet f.Kr. I den övre vänstra delen finns ett lejon med ett kors, emblem för Bagratuni-dynastin som regerade under medeltiden, mellan 700- och 1000-talen. Under denna dynasti blomstrade Armenien kulturellt och dess huvudstad Ani blev ett av de viktigaste kulturella, sociala och kommersiella centra under sin tid. Bagratuni förstördes av det bysantinska rikets intrång och av seldjukiska invasioner på 1000-talet e.Kr. I den övre högra delen finns en tvåhövdad örn, emblemet för den första dynastin som regerade över ett kristet Armenien, den arsakidiska dynastin i Armenien. Tiridates III från den arsakidiska dynastin gjorde Armenien till den första kristna nationen år 301 e.Kr. Denna dynasti regerade från det första århundradet e.Kr. till 428 e.Kr. I den nedre högra delen finns ett lejon med ett kors, emblemet för den rubenidiska dynastin. Denna dynasti regerade i det armeniska kungariket Kilikien, en stat som expanderade och blomstrade under 1100- och 1200-talen, tills mamelukerna och turkarna så småningom erövrade den.
Örnen och lejonet
Örnen stöder skölden på vänster sida av vapenskölden, medan lejonet står på höger sida. Örnen var symbolen för Artaxiadynastin och senare symbolen för Arsaciddynastin i Armenien. Den håller Artaxiadynastins gren av skölden. Medan lejonet var symbolen för Bagratuni-dynastin och senare symbolen för Rubeniddynastin. Den innehar Rubeniddynastins gren av skölden.
Båda dessa djur valdes ut på grund av deras kraft, mod, tålamod, visdom och ädelhet i djurriket.
Fem viktiga delar
- Svärdet representerar nationens makt och styrka och bryter förtryckets kedjor.
- Den brutna kedjan representerar den ansträngning som nationen har gjort för att vinna frihet och oberoende.
- Vetekorns ax representerar det armeniska folkets hårt arbetande natur.
- Fjädern representerar det armeniska folkets intellektuella och kulturella arv.
- Bandet representerar färgerna i Armeniens flagga.
Historia
Demokratiska republiken Armeniens vapensköld
Dagens armeniska vapen har sitt ursprung i inrättandet av Demokratiska republiken Armenien (DRA) 1918. Det året antogs en tidig variant av vapenskölden av DRA. Symbolerna på denna tidigare version var placerade i en något annorlunda ordning och örnen och lejonet har tungorna utdragna, vilket ger dem ett mer hotfullt utseende. Det är också värt att notera att endast berget Ararat (tillsammans med Lilla Ararat) avbildas medan Noaks ark saknas. Vapnet utformades av arkitekten och medlem av den ryska konstakademin Alexander Tamanian (mest känd för sitt arbete med Jerevans stadsplan) och konstnären Hakob Kojoyan.
Transkaukasiska SFSR
1922 införlivades Armenien i Transkaukasiska SFSR tillsammans med Georgien och Azerbajdzjan. Transkaukasiska SFSR:s vapensköld antogs av regeringen i Transkaukasiska SFSR. Det är osäkert när exakt det antogs. Det innehåller mönster från var och en av de tre stora grupperna som samlades i Transkaukasiska SFSR, armenier, azerier och georgier, och innehåller ovanligt nog islamisk konst och kommunistiska element sida vid sida. Själva stjärnans gitterverk påminner om Georgiens tidigare vapensköld från 1918-1921, som antogs på nytt 1991-2004. Halvmånen representerar de muslimska azerierna, på en bakgrund som visar armeniernas nationella symbol, berget Ararat.
Sovjetiska vapenskölden
År 1937 antogs ett nytt vapen. Liksom DRA:s vapensköld visade denna vapensköld berget Ararat tillsammans med den sovjetiska hammaren och sickeln och den röda stjärnan bakom den. Införandet av Ararat ledde till invändningar från Turkiet eftersom berget är en del av landets territorium. Kreml replikerade att även om den turkiska symbolen var halvmånen betydde det inte att de gjorde anspråk på månen. Sovjetunionen bröts sönder 1991 och Armenien blev därmed en självständig republik.
Den demokratiska republiken Armeniens vapen 1918-1922.
Transkaukasiska SFSR:s vapensköld 1922 - 1936.
Sovjetiska Armeniens vapensköld 1936-1991.
Relaterade sidor
- Armeniens flagga
Frågor och svar
F: Vad är Armeniens nationalvapen?
S: Armeniens nationalvapen består av en örn och ett lejon som stöder en sköld.
F: Vilka symboler kombineras i vapenskölden?
S: Vapnet kombinerar nya och gamla symboler, nämligen örnen och lejonet som är gamla armeniska symboler från de första armeniska kungadömena.
F: När antogs det nuvarande vapenskölden?
S: Det nuvarande vapnet antogs den 19 april 1992 genom ett beslut av Armeniens högsta råd.
F: När antogs lagen om Armeniens statsvapen?
Svar: Lagen om Armeniens statsvapen antogs av det armeniska parlamentet den 15 juni 2006.
Fråga: Vad representerar örnen och lejonet i den armeniska kulturen?
S: Örnen och lejonet är gamla armeniska symboler som härstammar från de första armeniska kungadömena som fanns före Kristus.
F: Vem fattade beslutet att anta det nuvarande vapnet?
Svar: Armeniens högsta råd fattade beslut om att anta den nuvarande vapenskölden den 19 april 1992.
F: Vilken betydelse har vapenskölden för Armenien?
S: Vapnet symboliserar både landets gamla historia och dess moderna identitet.