Das Lied der Deutschen (tyskt uttal: [das ˌliːt dɛːʁ ˈdɔʏtʃn̩]; "Det tyska folkets sång"), även känd som Deutschlandlied, (tyskt uttal: [ˈdɔʏtʃlantˌliːt] (
lyssna); "Tysklands sång"), är en sång skriven av Joseph Haydn och Hoffmann von Fallersleben. En del av denna sång är Tysklands nationalsång (Tysk nationalsång).
En rad från denna sång, "Einigkeit und Recht und Freiheit" ("Enighet och rättvisa och frihet"), anses vara Tysklands inofficiella motto.
Upphov och melodi
Melodin till sången skrevs av Joseph Haydn år 1797 som hyllningssången Gott erhalte Franz den Kaiser till kejsaren Franz II av Österrike. Den blev känd i Centraleuropa och brukade senare i olika sammanhang. Verserna som brukar förknippas med melodin skrevs av poeten August Heinrich Hoffmann von Fallersleben år 1841 på ön Heligoland – då en plats med stark tysk nationalkänsla. Hoffmanns text var avsedd som en patriotisk sång för ett enat Tyskland under 1800-talets nationalromantiska rörelse.
Textens uppbyggnad och tolkning
Das Lied der Deutschen består ursprungligen av tre verser. Innehållet i verserna skiljer sig tematiskt:
- Första versen inleder med raderna "Deutschland, Deutschland über alles" och betonade ursprungligen enhet och prioritering av en enad tysk nation framför de då existerande småstaterna. Denna formulering har emellertid senare tolkats och missbrukats politiskt, särskilt under 1900-talets extrema nationalism.
- Andra versen hyllar kulturella och intellektuella värden, som tyska kvinnor, tyska viner och tysk konst – typiska uttryck för 1800-talets nationalistiska ideal.
- Tredje versen, med rader som "Einigkeit und Recht und Freiheit", betonar enighet, lag och frihet och har en tydligt demokratisk och rättsstatlig ton. Denna vers framhålls idag som den del av texten som bäst överensstämmer med moderna, demokratiska värderingar.
Historisk användning och kontroverser
Efter att texten och melodin blivit populära användes sången i olika former under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Under Nazityskland (1933–1945) användes främst den första versen, vilket bidrog till att den blev förknippad med aggressiv nationalism och expansionism. Efter andra världskriget var sådana kopplingar starkt problematiska, vilket ledde till en långvarig debatt om sångens lämplighet som nationalsymbol.
Officiell status och modern användning
Under Förbundsrepubliken Tysklands tid efter 1945 började man successivt använda endast den tredje versen vid officiella ceremonier för att undvika den första versens nationalistiska och missbrukade konnotationer. Idag är det i praktiken endast den tredje versen som används som Tysklands nationalsång vid statsceremonier, internationella evenemang och idrottsmatcher. Raden "Einigkeit und Recht und Freiheit" från tredje versen uppfattas i dag som ett uttryck för Tysklands demokratiska och rättsliga värdegrund och brukar kallas landets inofficiella motto.
Betydelse i dag
Deutschlandlied har fortfarande en viktig symbolisk roll i Tyskland, men tolkningen och användningen är präglad av historisk medvetenhet. Diskussioner om textens historia och vilka verser som är lämpliga att framföra återkommer då och då i offentligheten. Samtidigt förekommer melodin i kulturella sammanhang och dess ursprung i Haydns musikaliska tradition påminner om de komplexa historiska kopplingarna mellan konst, politik och nationell identitet i Europa.
Snabbfakta
- Melodi: Joseph Haydn, ursprungligen 1797.
- Text: August Heinrich Hoffmann von Fallersleben, 1841.
- Användning: Idag används i praktiken endast tredje versen som nationalsång.
- Känd rad: "Einigkeit und Recht und Freiheit" – ofta kallad Tysklands inofficiella motto.
Om du vill ha en full översättning av verserna, en notbild eller mer detaljerade årtal för officiella beslut kring nationalsången, säg till så kompletterar jag texten.