Devon är den fjärde perioden av den paleozoiska eran och den fanerozoiska eran. Den varade från cirka 419 miljoner år sedan (mya) till cirka 359 mya. Den har fått sitt namn efter Devonshire i England, där bergarter från denna period först studerades. Perioden delas klassiskt i tre huvudavsnitt (nedre, mellersta och övre) och mer precist i sju stratigrafiska stadier: Lochkovian, Pragian, Emsian, Eifelian, Givetian, Frasnian och Famennian.
Geologi och miljö
Under devon var den globala havsnivån generellt hög vilket gav omfattande grunda havsområden och rik sedimentation. I många områden avlagrades kalkstenar och sandstenar, bland annat de så kallade Old Red Sandstone-avlagringarna i Euramerica. Tektoniskt präglades perioden av flera orogeneser (bergskedjeveckningar), till exempel Acadian-orogenesen i områden som idag utgör delar av Nordamerika och Europa. Mot slutet av perioden började kontinenterna konvergera och den slutliga sammanfogningen som skulle bilda Pangaea inleddes.
Havsliv — "fiskarnas tidsålder"
Devon kallas ofta för ’’fiskarnas tidsålder’’Agnatha (fisk utan käkar), Acanthodii (taggig fisk), Placoderms (pansarfisk), Chondrichthyes (broskfisk) och de tidiga Osteichthyes (benfisk). Bland de bensfiskar som utvecklades fanns både strålfeniga och loberfeniga former; de loberfeniga (Sarcopterygii) är särskilt viktiga eftersom de gav upphov till de första tetrapoderna. Havsrev byggdes upp av koraller och stromatoporoider och kunde bli mycket omfattande, men drabbades av kraftiga nedgångar vid slutet av perioden.
Övergången till land
Under devon skedde en avgörande övergång från vattenlevande till landlevande ryggradsdjur. Fiskar utvecklades gradvis till tidiga tetrapoder — övergångsformer som Tiktaalik (mellanstadium mellan fisk och fyrfot), samt mer landanpassade former som Acanthostega och Ichthyostega — visar viktiga steg i utvecklingen av slutna luftvägar, robusta bröstfenor/skelett och gångförmåga. Olika landlevande leddjur, som tidiga spindeldjur, mångfotingar och de första insekterna, etablerade sig också på land och i markvegetationen.
Växter och skogar
Växtlivet genomgick en snabb utveckling. Tidiga kärlväxter spred sig över torra landområden och gav upphov till de första stora skogarna. Trädliknande växter som Archaeopteris bildade täta, flerskiktade skogar och bidrog till utvecklingen av markprofil och jordmån. Mot slutet av perioden uppträdde de första fröbärande växterna, vilket var ett viktigt steg för kolonisationen av torra habitat och för växternas spridning i varierande klimat.
Klimat, paleogeografi och havsförhållanden
Superkontinenten Gondwana låg i söder och kontinenten Sibirien i norr, medan den mindre kontinenten Euramerica fanns däremellan. Havstemperaturerna var generellt varmare under större delen av perioden, vilket bidrog till utbredda grunda hav och rik biologisk produktion. Mot slutet av devon finns tecken på betydande miljöförändringar: havsankioxik (syrebrist) inträffade flera gånger, och havsnivåsvängningar samt klimatförändringar har föreslagits som förklaringar till stora faunaförluster.
Massutdöenden vid slutet av devon
Den sena devonperioden präglas av en serie utbrott av biologisk kris, ofta samlat som de sena devoniska utdöendena (särskilt kring Frasnian–Famennian-gränsen). Dessa händelser påverkade särskilt marina grupper som revbyggande organismer, många fiskgrupper och plankton. Orsakerna är komplexa och sannolikt multifaktoriella — förslag inkluderar marin anoxi, klimatförändringar, havsnivåsvängningar och ekologisk omstrukturering i samband med den landvegetationens expansion.
Betydelse
Devon är en nyckelperiod i jordens historia: här ser vi en av de största övergångarna i livets historia när djur koloniserar land och ekosystem komplexifieras genom utvecklingen av skogar och jordar. Periodens geologiska avlagringar och fossil är därför viktiga för att förstå både evolutionära samband och paleoklimatisk utveckling.
I slutet av devonianen hade marken koloniserats av växter och insekter. I haven byggdes massiva rev. Euramerica och Gondwana började konvergera till det som skulle bli Pangaea.
