Devon (419–359 Mya) – geologisk period och övergången till land

Devon (419–359 Mya) – livets övergång till land: fiskars utveckling till tetrapoder, första skogar och insekter, massiva rev och kontinentrörelser på väg mot Pangaea.

Författare: Leandro Alegsa

Devon är den fjärde perioden av den paleozoiska eran och den fanerozoiska eran. Den varade från cirka 419 miljoner år sedan (mya) till cirka 359 mya. Den har fått sitt namn efter Devonshire i England, där bergarter från denna period först studerades. Perioden delas klassiskt i tre huvudavsnitt (nedre, mellersta och övre) och mer precist i sju stratigrafiska stadier: Lochkovian, Pragian, Emsian, Eifelian, Givetian, Frasnian och Famennian.

Geologi och miljö

Under devon var den globala havsnivån generellt hög vilket gav omfattande grunda havsområden och rik sedimentation. I många områden avlagrades kalkstenar och sandstenar, bland annat de så kallade Old Red Sandstone-avlagringarna i Euramerica. Tektoniskt präglades perioden av flera orogeneser (bergskedjeveckningar), till exempel Acadian-orogenesen i områden som idag utgör delar av Nordamerika och Europa. Mot slutet av perioden började kontinenterna konvergera och den slutliga sammanfogningen som skulle bilda Pangaea inleddes.

Havsliv — "fiskarnas tidsålder"

Devon kallas ofta för ’’fiskarnas tidsålder’’Agnatha (fisk utan käkar), Acanthodii (taggig fisk), Placoderms (pansarfisk), Chondrichthyes (broskfisk) och de tidiga Osteichthyes (benfisk). Bland de bensfiskar som utvecklades fanns både strålfeniga och loberfeniga former; de loberfeniga (Sarcopterygii) är särskilt viktiga eftersom de gav upphov till de första tetrapoderna. Havsrev byggdes upp av koraller och stromatoporoider och kunde bli mycket omfattande, men drabbades av kraftiga nedgångar vid slutet av perioden.

Övergången till land

Under devon skedde en avgörande övergång från vattenlevande till landlevande ryggradsdjur. Fiskar utvecklades gradvis till tidiga tetrapoder — övergångsformer som Tiktaalik (mellanstadium mellan fisk och fyrfot), samt mer landanpassade former som Acanthostega och Ichthyostega — visar viktiga steg i utvecklingen av slutna luftvägar, robusta bröstfenor/skelett och gångförmåga. Olika landlevande leddjur, som tidiga spindeldjur, mångfotingar och de första insekterna, etablerade sig också på land och i markvegetationen.

Växter och skogar

Växtlivet genomgick en snabb utveckling. Tidiga kärlväxter spred sig över torra landområden och gav upphov till de första stora skogarna. Trädliknande växter som Archaeopteris bildade täta, flerskiktade skogar och bidrog till utvecklingen av markprofil och jordmån. Mot slutet av perioden uppträdde de första fröbärande växterna, vilket var ett viktigt steg för kolonisationen av torra habitat och för växternas spridning i varierande klimat.

Klimat, paleogeografi och havsförhållanden

Superkontinenten Gondwana låg i söder och kontinenten Sibirien i norr, medan den mindre kontinenten Euramerica fanns däremellan. Havstemperaturerna var generellt varmare under större delen av perioden, vilket bidrog till utbredda grunda hav och rik biologisk produktion. Mot slutet av devon finns tecken på betydande miljöförändringar: havsankioxik (syrebrist) inträffade flera gånger, och havsnivåsvängningar samt klimatförändringar har föreslagits som förklaringar till stora faunaförluster.

Massutdöenden vid slutet av devon

Den sena devonperioden präglas av en serie utbrott av biologisk kris, ofta samlat som de sena devoniska utdöendena (särskilt kring Frasnian–Famennian-gränsen). Dessa händelser påverkade särskilt marina grupper som revbyggande organismer, många fiskgrupper och plankton. Orsakerna är komplexa och sannolikt multifaktoriella — förslag inkluderar marin anoxi, klimatförändringar, havsnivåsvängningar och ekologisk omstrukturering i samband med den landvegetationens expansion.

Betydelse

Devon är en nyckelperiod i jordens historia: här ser vi en av de största övergångarna i livets historia när djur koloniserar land och ekosystem komplexifieras genom utvecklingen av skogar och jordar. Periodens geologiska avlagringar och fossil är därför viktiga för att förstå både evolutionära samband och paleoklimatisk utveckling.

I slutet av devonianen hade marken koloniserats av växter och insekter. I haven byggdes massiva rev. Euramerica och Gondwana började konvergera till det som skulle bli Pangaea.




  Tiktaalik var en utdöd tetrapodomorph som levde under devon.  Zoom
Tiktaalik var en utdöd tetrapodomorph som levde under devon.  

Perioden avslutades med utdöenden

Den tektoniska och vulkaniska aktiviteten var hög. En rad utdöende händelser inträffade mot slutet av devon, inklusive en stor händelse vid gränsen mellan Frasniska och Famenniska i sena devon, omkring 364 mya.

Ett stort utdöende inträffade i början av den sista fasen av den devoniska perioden, gränsen mellan Frasniska och Famenniska perioden, omkring 372,2 mya. Nästan alla fossila agnathanfiskar försvann plötsligt. Ett andra kraftigt utdöende avslutade den devoniska perioden. Det sena devoniska utdöendet var ett av fem stora utdöenden i jordens historia. Orsaken eller orsakerna är inte kända.



 

Frågor och svar

F: Vilken period av den paleozoiska eran är devonianen?


S: Devon är den fjärde perioden av den paleozoiska eran.

F: När var den devoniska perioden slut?


S: Den devoniska perioden varade från cirka 419 miljoner år sedan (mya) till cirka 359 mya.

F: Var är den uppkallad efter?


S: Devonianen har fått sitt namn efter Devonshire i England, där man först studerade bergarter från denna period.

F: Vilken typ av fisk fanns under denna tid?


S: Under devon fanns det olika typer av fiskar, bland annat Agnatha (käklös fisk), Acanthodii (taggig fisk), Placoderms (pansarfisk), Chondrichthyes (broskfisk) och tidiga Osteichthyes (benfisk).

F: Vilka andra organismer utvecklades under denna tid?


S: Under devonianen skedde en utveckling av fiskar till tetrapoder och olika landlevande leddjur etablerade sig också. Dessutom spreds fröbärande växter över torra landområden och bildade enorma skogar.

F: Vilka kontinenter fanns under denna tid?


S: Under devon fanns det en superkontinent med Gondwana i söder och Sibirien i norr med en tidig form av Euramerika mellan dem. Pangaea började också precis att bildas vid den tiden.

F: Hur hade landet koloniserats i slutet av den här perioden? S: I slutet av devonperioden hade land koloniserats av växter och insekter medan massiva rev byggdes i haven. Dessutom började Euramerica och Gondwana konvergera till det som skulle bli Pangaea.


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3