Skillnader mellan fjärilar och nattfjärilar
Lepidoptera är fjärilar och nattfjärilar. Även om fjärilarna är en naturlig monofyletisk grupp, är nattfjärilar inte det. Fjärilar placeras ofta i underordningen Rhopalocera, som omfattar Papilionoidea (äkta fjärilar), Hesperiidae (skippers) och Hedylidae (fjärilsfjärilar).
I Linnétaxonomin placeras nattfjärilar vanligtvis i underordningen Heterocera. Detta tenderar att dölja det faktum att de inte är en riktig naturlig monofyletisk grupp. Nattfjärilar ser dock ut och beter sig ganska annorlunda än fjärilar, vilket förklarar varför man började kalla dem för olika namn.
Andra taxonomiska system har föreslagits, men inget av dem är perfekt. Både taxonomer och amatörer använder sig av de uppenbara skillnaderna mellan fjärilar och nattfjärilar.
En Kamehameha fjäril med klubbade antenner och smal kropp.
Polyphemus-mot: observera de fjäderförsedda antennerna.
Parningspar av poppelhökar, Laothoe populi, som visar två olika färgvarianter. Lägg märke till de feta kropparna som liknar malar.
En monarkfjäril som visar en vanlig viloposition för fjärilar.
Tetragonus sp., en dagflygande Callidulid-mot håller sina vingar som en fjäril men saknar de knoppade antennerna.
Morfologiska skillnader
Antennernas form och struktur
Den mest uppenbara skillnaden är känseln, eller antennerna. De flesta fjärilar har tunna, smala, trådformade antenner som är klubbformade i slutet. Nattfjärilar däremot har ofta kamliknande eller fjäderliknande antenner, eller trådformiga och oklubbade. Denna distinktion ligger till grund för de tidigaste taxonomiska indelningarna inom Lepidoptera - Rhopalocera ("klubbade horn", fjärilarna) och Heterocera ("varierade horn", nattfjärilarna).
Det finns dock undantag från denna regel och några få malar (familjen Castniidae) har klubbade antenner. Vissa fjärilar, som Pseudopontia paradoxa från Centralafrikas skogar, saknar klubbade ändar. Hesperiiderna har ofta en vinkel på antennspetsen.
Mekanismer för vingkoppling
Många nattfjärilar har en frenulum eller vingkoppling. Frenulum kan bara ses när man har ett exemplar i handen. Det finns olika typer. Det kan vara en tråd från bakvingen som kopplas ihop med taggar på framvingen. Fjärilar saknar vanligtvis dessa strukturer. Deras vingkoppling sker vanligen genom att vingkanterna helt enkelt överlappar varandra.
Pupae
De flesta larver spinner en kokong av silke när de går in i puppstadiet. De flesta fjärilar däremot bildar en exponerad puppa som kallas för puppa.
Det finns många undantag från denna regel. Hökfjärilar bildar en exponerad puppa som ligger under jorden. Gypsy moths bildar ibland puppor i fjärilsstil som hänger på kvistar eller trädbark, men vanligtvis skapar de tunna kokonger av silkessträngar och några blad, vilket delvis blottar puppan. Några få larver av skipperfjärilar tillverkar också grova kokonger som de förpuppar sig i, vilket blottar puppan lite grann. Parnassiusfjärilens larver tillverkar en tunn kokong för förpuppning och de förpuppar sig nära markytan mellan skräp.
Färg på vingarna
De flesta fjärilar har ljusa färger på vingarna. Nattfjärilar däremot är vanligtvis bruna, grå, vita eller svarta och har ofta döljande mönster i form av sicksacks eller virvlar som hjälper dem att kamouflera sig när de vilar på dagen. Många dagflygande nattfjärilar är dock starkt färgade, särskilt om de är giftiga. Några få fjärilar är ganska enfärgade, som den vitkålade fjärilen.
Kroppens uppbyggnad
Nattfjärilar tenderar att ha kraftiga och håriga eller lurviga kroppar. Fjärilar däremot har slanka och slätare bukdelar. Nattfjärilar har större fjäll på sina vingar. Dessa gör att de ser mer täta och fluffiga ut. Fjärilar å andra sidan har fina fjäll. Denna skillnad beror möjligen på att malarna måste bevara värmen under de svalare nätterna medan fjärilar kan absorbera solstrålning.
Beteendemässiga skillnader
Tidpunkt för verksamheten
De flesta nattfjärilar är nattaktiva eller gräsrosa, medan de flesta fjärilar är dagaktiva. Det finns dock undantag, bland annat den dagaktiva zigenarmotten och de spektakulära "Uraniidae" eller solnedgångsmotterna.
Vilande hållning
Nattfjärilar vilar vanligtvis med vingarna utspridda på sidorna. Fjärilar fäller ofta in sina vingar över ryggen när de sitter i sittande, även om de ibland "solar" med utbredda vingar under korta perioder. Vissa fjärilar, som t.ex. skippers, kan dock hålla vingarna antingen platta eller hopfällda eller till och med mellan dem (den så kallade "jetplanspositionen") när de sitter på en sittplats. De flesta nattfjärilar fäller också ibland in sina vingar över ryggen när de befinner sig på en viss plats (t.ex. när det inte finns utrymme att breda ut vingarna helt och hållet). En ibland förvirrande familj kan vara "Geometridae" (t.ex. vinterfjärilar) eftersom de vuxna fjärilarna ofta vilar med vingarna vikta vertikalt. Dessa malar har tunna kroppar och stora vingar som många fjärilar men kan lätt särskiljas genom strukturella skillnader i antennerna (t.ex. bipectinate).
Frågor och svar
F: Vad är Lepidoptera?
Svar: Lepidoptera är fjärilar och nattfjärilar.
F: Är fjärilar en naturlig monofyletisk grupp?
A: Ja, fjärilar är en naturlig monofyletisk grupp.
F: Är nattfjärilar en naturlig monofyletisk grupp?
Svar: Nej, nattfjärilar är inte en naturlig monofyletisk grupp.
F: Vilken underordning omfattar äkta fjärilar, skippers och fjärilsfjärilar?
S: Underordningen Rhopalocera omfattar äkta fjärilar, skippers och Hedylidae (fjärilsmot).
Fråga: Vilken underordning tillhör vanligtvis nattfjärilar i den linneanska taxonomin?
S: Nattfjärilar placeras vanligtvis i underordningen Heterocera i den linneanska taxonomin.
F: Ser och beter sig nattfjärilar annorlunda än fjärilar?
S: Ja, nattfjärilar ser ut och beter sig ganska annorlunda än fjärilar, vilket förklarar varför människor började kalla dem för olika namn.
F: Finns det några perfekta taxonomiska system som föreslagits för Lepidoptera?
Svar: Nej, inget av de taxonomiska system som föreslagits för Lepidoptera är perfekt.
