Amerikansk delstat – definition, funktioner och politiska rättigheter i USA

I USA är en stat en politisk enhet som ingår i en nationell federation. Det finns för närvarande 50 delstater, och de är sammanbundna i en federation. Var och en har en egen regering och kan stifta lagar som gäller inom statens geografiska område. Delstaterna har delad suveränitet med den federala regeringen, vilket innebär att vissa befogenheter ligger hos den federala nivån medan andra är reserverade för delstaterna enligt USA:s konstitution. Personer som är födda eller naturaliserade i delstaterna är medborgare både i Förenta staterna och i den delstat där de befinner sig. Människor kan normalt flytta fritt mellan stater utan att behöva tillstånd, såvida inte en domstol beslutat något annat. Fyra delstater använder i sina officiella namn termen "commonwealth": Kentucky, Massachusetts, Pennsylvania och Virginia. Washington, D.C. är ett federalt distrikt och är varken en delstat eller belägen i en delstat.

Hur delstaterna är organiserade

Delstaterna delar vanligtvis upp sitt territorium i administrativa enheter som län (counties) eller motsvarande termer, till exempel parish i Louisiana eller boroughs i Alaska. Dessa enheter är inte suveräna i samma mening som delstaterna; de får sina befogenheter av delstatens regering och varierar i omfattning och ansvar mellan delstaterna. De flesta delstater ger sina grevskap vissa regeringsbefogenheter, medan några få stater ger dem mindre eller inga sådana befogenheter.

Delstaternas maktdelning och institutioner

Varje delstat har normalt en tredelad statsförvaltning:

  • Exekutiv makt – ledd av en guvernör (governor) och ofta kompletterad med andra valda eller utnämnda ämbetsmän (t.ex. viceguvernör, attorney general, state treasurer).
  • Legislativ makt – en delstatsförsamling som i de flesta delstater är tvåkammare (senat och representanthus), men i Nebraska är den ensamkammare (unicameral).
  • Judiciell makt – delstatliga domstolar med en högsta domstol (state supreme court) som sista instans för tolkning av delstatens lagar och konstitution.

Delstaterna har egna konstitutioner som ofta är mer detaljerade än den federala konstitutionen och reglerar många vardagliga rättsområden som familjerätt, egendom, civil- och straffrätt, utbildning och lokal förvaltning.

Rättigheter, relationer mellan stater och federal lag

Delstaterna har ett antal rättigheter enligt Förenta staternas konstitution. Viktiga principer som påverkar relationen mellan delstater och federala myndigheter är bland annat:

  • 10th Amendment (tillagt i konstitutionen): reserverar icke-delegerade befogenheter till delstaterna eller folket.
  • Supremacy Clause: federal lag går före motstridig delstatlig lag.
  • Full Faith and Credit: domar och officiella handlingar från en delstat erkänns normalt av andra delstater.
  • Privileges and Immunities: delstater får inte diskriminera medborgare från andra delstater i grundläggande rättigheter.
  • Extradition mellan delstater och möjligheten till interstate compacts (överenskommelser mellan stater) för att hantera gemensamma frågor.

Trots överhögheten hos federal lag har delstaterna ett brett område av självstyre, särskilt inom straffrätt, familjerätt, fastighetsrätt, utbildning, trafikregler och hälso- och sjukvård.

Representation och val

Delstaterna och deras invånare representeras i Förenta staternas kongress, i både senaten och representanthuset. Varje delstat har två senatorer oberoende av befolkningsstorlek, medan antalet representanter i representanthuset baseras på befolkning (minst en per delstat). Vid presidentval utser varje delstat ett antal elektorer till elektorskollegiet som motsvarar delstatens totala antal senatorer och representanter. Dessa elektorer röstar sedan för att välja USA:s president.

Delstaterna administrerar i stor utsträckning sina egna val — från registrering av väljare till genomförandet av val — vilket leder till variationer i röstregler och procedurer mellan stater.

Medborgarskap, migration och rättsliga begränsningar

Personer födda eller naturaliserade i USA är medborgare både i Förenta staterna och i den delstat där de är bosatta. Rätten att fritt flytta mellan delstater är en grundläggande princip; endast särskilda rättsliga beslut, t.ex. domstolars begränsningar, kan hindra flyttning. Delstater kan dock stifta lagar som påverkar villkor för boende, licenser och tillgång till vissa statliga förmåner för nyinflyttade under en kortare tid.

Territorier och möjlig utvidgning

Utöver de 50 delstaterna finns flera amerikanska territorier, och frågan om framtida statsbildning diskuteras ibland. Puerto Rico, ett amerikanskt territorium, betraktas ofta som en möjlig kandidat för att bli den 51:a delstaten i framtiden. Andra territorier inkluderar Guam, Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa och Nordmarianerna, som har olika grader av självstyre och representation i federala institutioner.

Särskilda symboler och inre mångfald

Varje delstat har egna symboler som en huvudstad, flagga och sigill samt egna administrativa och rättsliga traditioner. Statskonstitutionernas utformning, politiska kultur och policyprioriteringar varierar mycket mellan staterna, vilket gör att lagar och service snabbt kan skilja sig åt över landet.

Upptagande av nya delstater

Nya delstater kan upptas genom beslut i Kongressen och enligt principen om "equal footing" får nya delstater i regel samma suveränitet som befintliga. Processen kräver normalt ett kongressbeslut och ofta en lokal folkomröstning eller annan beslutsprocedur i det aktuella området.

Sammanfattningsvis är varje amerikansk delstat en självständig politisk enhet med omfattande lagstiftnings- och förvaltningsbefogenheter inom sitt territorium, samtidigt som den ingår i en större federal struktur med delad suveränitet och gemensamma nationella institutioner.

Delstater i Förenta staterna

De 50 staterna i alfabetisk ordning, tillsammans med varje stats flagga:

About this image

 

Frågor och svar

F: Vad är en delstat i USA?


S: En delstat i USA är en politisk enhet. Det finns för närvarande 50 stycken och de är sammanbundna i en federation. Var och en har sin egen regering och kan stifta lagar över ett visst område som staten omfattar. Alla delstater har delad suveränitet med USA:s federala regering.

F: Vilka är medborgare i både Förenta staterna och deras respektive delstater?


Svar: Personer som är födda eller naturaliserade i en delstat är medborgare i både Förenta staterna och den delstat de befinner sig i.

F: Får människor flytta mellan stater utan att be om tillstånd?


S: Ja, människor kan flytta mellan stater utan att fråga eller säga det, såvida inte en domstol har sagt att de inte får det.

F: Hur många "commonwealths" finns det i USA?


S: Fyra stater kallar sig själva för "commonwealths" i sina officiella namn.

F: Är Washington D.C. en delstat?


Svar: Nej, Washington D.C. anses inte vara en stat eller en del av någon annan stat, utan klassificeras i stället som ett federalt distrikt enligt amerikansk lag.

F: Har länen suveräna befogenheter inom respektive delstat?



S: Nej, länen har inte suveräna befogenheter inom respektive delstat. De flesta ger dem vissa regeringsbefogenheter medan andra inte ger dem några alls.

F: Varifrån får delstatsregeringarna sin makt?


S: Delstatsregeringarna får sin makt från folket i den aktuella delstaten genom representation i kongressen (senaten och representanthuset) och genom elektorer som väljs ut för att rösta i elektorskollegiet som väljer USA:s president vart fjärde år.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3