Plattmaskar (Platyhelminthes) – beskrivning, arter, parasiter & livsmiljö

Plattmaskar (Platyhelminthes) – upptäck arter, parasiter, livsmiljöer och påverkan på människor & djur. Fakta, bilder och behandlingar.

Plattmaskar (Platyhelminthes, grekiska "platy": platt; "helminth": mask) är en stam av ryggradslösa djur. De är relativt enkla djur med mjuka, ofta dorsoventralt tillplattade kroppar och utgör en viktig grupp i både fria vattenmiljöer och som parasiter i andra organismers kroppar.

Kännetecken och anatomi

Plattmaskar har bilateral symmetri, tredelad vävnadsorganisation (ektoderm, mesoderm, endoderm) men saknar kroppshålighet (coelom). Många arter är ytterst platta vilket ger stor yta i förhållande till volym och underlättar gasutbyte via hudytan. Några viktiga anatomiska drag:

• Yttäckande epitel — ofta cilierat hos frilevande former vilket ger rörelseförmåga.
• Enkla utsöndringssystem med så kallade flamceller (protonefridier) för osmoreglering.
• Nervsystem i form av ganglier och nervsträngar; vissa frilevande arter har enkla ögonfläckar som kan urskilja ljus.
• Matspjälkningssystemet varierar: många trematoder har tvåöppningars matsmältningssystem medan Cestoda (bandmaskar) saknar eget tarmsystem och tar upp näring genom hudytan.
• Reproduktionsorgan är ofta välutvecklade; många arter är hermafroditer och kan reproducera sexuellt, och flera parasitiska grupper har komplexa livscykler med flera värdar.

Systematik och arter

Med omkring 25 000 kända arter är plattmaskarna den största stamgruppen av djur utan kroppshålighet. De förekommer i marina, sötvatten och även i fuktiga landmiljöer. Klassificeringen omfattar flera grupper där stora andelen är parasiter.

De traditionella fyra klasserna är:

• Trematoda (flukes): inre parasiter, ofta med komplexa livscykler och flera mellanvärdar.
• Cestoda (bandmaskar): inre parasiter. Bandmaskar saknar eget matsmältningssystem och kan bli mycket långa i sina slutliga värdar.
• Monogenea: i regel yttre parasiter, speciellt på fiskars hud och gälar, ofta med enkel livscykel.

och

• Turbellaria: frilevande plattmaskar, ibland kallade "planarier". Planaria är egentligen ett släkte.

Frilevande arter och beteenden

Frilevande plattmaskar, som många Turbellaria, är i allmänhet små — i Storbritannien ofta 5 mm till under 1 cm — och lever på bottnar i sötvattensmiljöer, i marina miljöer eller i fuktiga markområden. De kan vara svarta eller färgade och kan lätt misstas för skräp. Vissa arter visar anmärkningsvärd regeneration: en del kan återskapa hela individer från stora bitar av kroppen, vilket gjort dem till modellorganismer i biologisk forskning.

Parasitism: livscykler och medicinsk betydelse

Över 50 % av plattmaskarterna är parasiter på andra djur. Parasiternas livscykler kan vara komplicerade och innefatta flera mellanvärdar (t.ex. snäckor, fiskar, insekter) innan de når sin slutliga värd. Exempel på viktiga parasiter:

• Schistosoma-arter (trematoder) orsakar schistosomiasis, en kronisk och allvarlig sjukdom hos människor i många tropiska regioner.
• Bandmaskar (Cestoda) som Echinococcus och Taenia kan infektera människor och husdjur, leda till cystbildningar eller näringsbrist.
• Monogeneer kan orsaka stora problem inom fiskuppfödning genom massinfektioner på gälar och hud.

Schistosomiasis är ett särskilt betydande problem globalt och räknas som en av de mest förödande parasitära sjukdomarna hos människor efter malaria. Sjukdomen sprids via vatten där snäckor fungerar som mellanvärdar. Idag finns effektiva behandlingar, och folkhälsoprogram som snabbar upp diagnos, behandling och kontroll av snäckbestånd har minskat bördan i flera områden.

Invasiva arter och ekologiska effekter

Ett känt problem är den nyzeeländska plattmasken Arthurdendyus triangulatus, som är en invasiv art som har koloniserat stora delar av Irland och Skottland. Den fördes dit av en slump på 1960-talet och har sedan dess haft negativ effekt på inhemska inhemska daggmaskar, vilka är viktiga för jordhälsa och nedbrytning. Invasiva plattmaskar kan rubba lokala ekosystem genom att konkurrera med eller direkt äta inhemska maskar och andra markorganismer.

Betydelse för människor, djur och jordbruk

Plattmaskar är ofta inkluderade i skolans biologiundervisning eftersom de illustrerar grundläggande anatomiska och ekologiska principer, och på grund av deras medicinska och ekonomiska betydelse. Parasitiska plattmaskar kan infektera människor, husdjur och lantbruksdjur och orsaka stora skador och produktionsförluster. I många länder har regleringar och slaktkontroller minskat risken för att smittat kött når människor, och rutiner för karantän och avmaskning minskar infektionstrycket i domesticerade djur.

Förebyggande, kontroll och behandling

Åtgärder för att minska sjukdoms- och skadebördan från plattmaskar omfattar:

• Hälsovårdsinsatser som screening och massbehandling vid endemiska områden (t.ex. mot schistosomiasis).
• Kontroll av mellanvärdar (t.ex. snäckor) och förbättring av vatten- och sanitetsförhållanden.
• Veterinär övervakning, regelbunden avmaskning och livsmedelssäkerhet för att förhindra spridning genom kött.
• Biologiska och kulturella åtgärder för att begränsa spridning av invasiva arter, inklusive noggrann hantering av plantor och jord i internationell handel.

Sammanfattning

Plattmaskarna (Platyhelminthes) är en mångsidig och ekologiskt viktig stam av ryggradslösa djur som omfattar både frilevande arter och många parasiter med komplexa livscykler. De har betydelse för ekosystemfunktion, jordbruk, akvakultur och folkhälsa. Förståelse av deras anatomi, livscykler och spridningsvägar är central för att kunna förebygga och behandla infektioner samt för att hantera ekologiska effekter av invasiva arter.

Frågor och svar

F: Vad är det vetenskapliga namnet på plattmaskar?

F: Hur många kända arter av plattmaskar finns det?

F: Var kan man hitta plattmaskar?

F: Vad är ett exempel på en besvärlig plattmask?

F: Hur stora är de flesta frilevande plattmaskar som finns i Storbritannien?

F: Vilka klasser tillhör parasitära plattmaskar?

Sök med bokstav