Andijanregionen är en av Uzbekistans mest tätbefolkade och geografiskt små regioner. Den ligger i den yttersta östra delen av Uzbekistan, i den nedre delen av Ferganadalen, och gränsar till Namanganregionen, Ferganaregionen och till landet Kirgizistan. Regionen utgör ungefär 1 % av Uzbekistans landyta (ungefär 4 300 km²) och har cirka 3 000 000 invånare, vilket ger en mycket hög befolkningstäthet – över 600 invånare per kvadratkilometer, högst i landet.

Geografi och klimat

Andijanregionen ligger i Ferganadalen, ett bördigt inlandslalom omgivet av bergskedjor. Terrängen är huvudsakligen lågslätt och starkt präglad av bevattningssystem för jordbruket. Klimatet är kontinentalt med varma, torra somrar och relativt milda vintrar. Vatten från lokala floder och konstgjord bevattning är avgörande för odling av frukt, grönsaker och bomull.

Befolkning och språk

Regionens befolkning talar i huvudsak uzbekiska och är till största delen islamiskt troende. Andijan är etniskt dominerad av uzbeker, men det finns även minoriteter och etniska grupper som lever och verkar i området. Den höga befolkningstätheten leder till tätbebyggda städer och intensivt nyttjad jordbruksmark.

Administration och städer

Andijanregionen är indelad i 14 administrativa distrikt. Det finns 11 städer och omkring 95 mindre bosättningar/byar. Regionens administrativa centrum och största stad är Andijan. Regionens hokim (guvernör) anges i regionens officiella källor; i textkällor nämns Shuhratbek Abdurahmonov som hokim (observera att ämbetsinnehav kan förändras över tid).

Historia och viktiga händelser

  • Under sovjettiden (1924–1991) var Uzbekistan en del av Sovjetunionen. Religionsutövning försvårades under många år — moskéer stängdes och religiösa institutioner kontrollerades. Efter självständigheten har religion åter blivit mer synlig i det offentliga livet och islam dominerar idag.
  • År 1902 drabbades Andijan av en svår jordbävning som enligt samtida rapporter dödade mer än 4 000 människor och orsakade omfattande förstörelse.
  • I modern tid har Andijan uppmärksammats internationellt, bland annat på grund av våldsamma händelser i maj 2005 i stadens centrum, vilket ledde till många dödsoffer och politisk uppmärksamhet både inom landet och utomlands.

Ekonomi och naturresurser

Ekonomin i Andijanregionen bygger både på jordbruk och industri. Området är känt för intensiv frukt- och grönsaksodling samt för odling av bomull och andra grödor tack vare bevattningssystemen i Ferganadalen. Regionen är särskilt känd för sina söta vattenmeloner och meloner, men även andra frukter och grönsaker är viktiga exportprodukter.

Andijan har även naturresurser inklusive olja, kalksten och naturgas, vilka bidrar till lokal industri och energiförsörjning. Lokala industrier omfattar livsmedelsförädling, textil- och lättmaskinindustri samt byggmaterialstillverkning.

Transport och infrastruktur

Regionen har vägnät och järnvägsförbindelser som knyter Andijan till resten av Uzbekistan och till grannländerna, vilket underlättar handel och godstransporter. Andijan stad har även en regional flygplats som erbjuder inrikes- och begränsade utrikesförbindelser. Infrastruktur för bevattning och jordbrukslogistik är särskilt utvecklad på grund av dalens jordbruksintensiva karaktär.

Utbildning, kultur och samhälle

Andijan är ett regionalt centrum för utbildning med högre utbildningsinstitutioner och yrkesutbildningar. Staden och regionen har ett rikt kulturliv med traditionella hantverk, marknader och lokala festivaler som speglar Ferganadalens kulturella arv. Folklig mat, musik och hantverk är viktiga delar av den lokala identiteten.

Sammanfattning

Andijanregionen är en liten men mycket tätbefolkad region i östra Uzbekistan, belägen i Ferganadalen. Regionen spelar en viktig roll i landets jordbruksproduktion och har ytterligare betydelse genom sina naturresurser och industriverksamheter. Historiska händelser och en stark lokal kultur gör Andijan till en både strategisk och kulturellt rik del av Uzbekistan.