Hemorrojder (även kallade pålar) är kärlstrukturer (som liknar vener) i analkanalen som hjälper till med avföringen av avföring. Vi talar bara om hemorrojder (eller pålar) när de blir svullna eller inflammerade. Men hemorrojder är en normal del av anatomin och alla har dessa strukturer. De fungerar som en kudde av mjuk vävnad och kärl som hjälper till att sluta analkanalen och underlätta avföringspassagen.
Förekomst och typer
Hemorrojder är mycket vanliga. Nästan tre av fyra vuxna upplever symtom från hemorrojder någon gång i livet. Man delar ofta in dem i:
- Inre hemorrojder – sitter innanför analkanalen och ger ofta blod på toalettpapper eller i toaletten. De är vanligtvis inte smärtsamma.
- Yttre hemorrojder – sitter utanför analkanalen och kan ge smärta, svullnad och klåda, särskilt om de blir trombotiska (fyllda med blodpropp).
- Blandade hemorrojder – har inslag både innanför och utanför analöppningen.
Orsaker och riskfaktorer
Hemorrojder uppstår när trycket i bäckenets blodkärl ökar och får kärlen att vidgas eller svälla. Vanliga orsaker och riskfaktorer är:
- Förstoppning och hårt krystande vid avföring
- Långvarigt sittande på toaletten
- Graviditet (tryck från livmodern och hormonella förändringar)
- Övervikt och brist på fysisk aktivitet
- Upprepad diarré
- Åldrande – bindväven i området degenererar med åren
- Stark hosta, tunga lyft eller annat som ökar buktrycket
Symtom
Vanliga symtom är:
- Ljusrött blod på toalettpapperet eller i toaletten
- Klåda eller irritation runt analöppningen
- Smärta eller obehag, särskilt vid yttre hemorrojder eller trombos
- Känsla av en klump eller utbuktning (prolaps) vid analöppningen
- Slemsekretion eller känsla av ofullständig tömning
Diagnos
Läkaren ställer ofta diagnosen genom anamnes och klinisk undersökning. Undersökningar kan inkludera:
- Visuell inspektion av området
- Digital rektalundersökning
- Anoskopi eller proktoskopi för att se inre hemorrojder
- Vid misstanke om annan sjukdom (t.ex. inflammatorisk tarmsjukdom eller tumör) kan ytterligare utredning krävas
Behandling
Behandlingen beror på symtomens svårighetsgrad.
Konservativ (första hand):
- Ökad fibermängd i kosten (frukt, grönsaker, fullkorn) och/eller fiberpreparat för att mjuka upp avföringen
- Tillräckligt vätskeintag och regelbunden fysisk aktivitet
- Sitz-bad (varma sittbad) flera gånger dagligen för att minska obehag
- Undvik att sitta länge på toaletten och kraftigt krystande
- Kortsiktigt bruk av receptfria lokala läkemedel (milda kortisonkrämer eller lokalanestetika) enligt anvisning
- Lindrande analgetika vid behov
Medicinska och procedurmässiga behandlingar:
- Gummibandsligering (rubber band ligation) för inre hemorrojder – en vanlig poliklinisk åtgärd
- Skleroterapi eller infraröd koagulation vid utvalda fall
- Kirurgisk hemorrojdektomi – vid svåra eller återkommande problem
- Staplad hemorrojdopexi (PPH) i vissa fall för prolaps
Förebyggande
- Ät en fiberrik kost och drick tillräckligt med vätska
- Undvik att sitta länge på toaletten och att krysta kraftigt
- Motionera regelbundet för att främja tarmrörelser
- Vid förstoppning: använd vid behov mjukgörande medel eller laxermedel enligt rekommendation
När du bör söka vård
- Om du får kraftig eller återkommande blödning från ändtarmen
- Om smärtan är svår eller om en utbuktning inte går att trycka tillbaka
- Om du får feber, svår svullnad eller tecken på infektion
- Om du upplever tecken på blodbrist (trötthet, yrsel) eller om blödningen är betydande
Komplikationer
De flesta hemorrojder är godartade, men komplikationer kan förekomma:
- Tromboserade hemorrojder (smärtsamma blodproppar i yttre hemorrojder)
- Perianala fissurer eller hudflikar efter läkning
- Infektion och långvarig smärta eller blödning
- Anemi vid kronisk blödning
Sammanfattningsvis är hemorrojder vanliga och oftast ofarliga. Många förbättras med livsstilsåtgärder och enkla behandlingar, men vid svåra eller ihållande symtom finns effektiva medicinska och kirurgiska alternativ.