Honungsbin | alla bin som tillhör släktet Apis
Ett honungsbi (eller honungsbi) är ett bi som tillhör släktet Apis. De är alla eusociala flygande insekter som lever i kolonier av olika storlek. De utgör bara en liten del av de 20 000 kända biarterna.
De producerar och lagrar honung och bygger fleråriga koloniala bon av vax, till skillnad från de stinglösa honungsbina.
Honungsbin är de enda levande medlemmarna av stammen Apini, alla i släktet Apis. Det finns endast sju arter av honungsbin, med totalt 44 underarter. Historiskt sett har mellan sex och elva arter erkänts.
Vissa andra typer av bin producerar och lagrar honung, men endast medlemmar av släktet Apis är riktiga honungsbin. Studiet av honungsbin kallas melittologi.
De första Apis-bina dyker upp i de europeiska fossilregistren vid gränsen mellan Eocen och Oligocen (för 34 miljoner år sedan). Detta visar att bina fanns i Europa vid den tiden. Få fossila lämningar är kända från Sydasien, den förmodade ursprungsregionen för honungsbina.
Ingen Apis-art fanns i Nya världen under människans tid innan européerna introducerade A. mellifera. Endast en fossil art är känd, ett enda 14 miljoner år gammalt exemplar från Nevada.
De nära släktingarna till de moderna honungsbina - humlor och stinglösa bin - är också sociala, men med ett mindre antal familjemedlemmar.
Alla honungsbin (och kanske alla bin) använder dofter för att samordna sina aktiviteter. Nasonovs körtel producerar ett feromon som används för att samla arbetsbina. Feromonet kan locka till sig arbetare till en svärm och locka tillbaka bin som har gått vilse till kupan.
Information om parning
- Drottningar föds genom parning mellan honor och drönare (hanar), och matas med kunglig gelé (honung och pollen). Denna speciella utfodring sker under larvens andra och tredje dag. Det är vanligt med en drottning per kupa. Amningsbin sköter vård och utfodring av drottningen och nästa generation. De är haploida honor.
- Parningen sker mellan en drottning och drönare från andra kolonier.
- En befruktad drottning kan lägga han- eller honägg. Ägg som läggs av drottningen är vanligtvis obefruktade. De blir till haploida arbetskvinnor: de bin som man vanligtvis ser samla in pollen och nektar från blommor är arbetskvinnor.
- En drottning har en genomsnittlig livslängd på tre till fyra år. Dronorna dör vanligtvis efter parningen eller stöts ut från kupan före vintern. Arbetarna lever i några veckor till flera månader.
Relaterade sidor
- Biodling
Frågor och svar
F: Vad är ett honungsbi?
S: Ett honungsbi är alla bin som tillhör släktet Apis. De är eusociala flygande insekter som lever i kolonier och producerar och lagrar honung.
F: Hur många kända arter av bin finns det?
S: Det finns 20 000 kända arter av bin.
F: Hur många arter av äkta honungsbin finns det?
S: Det finns sju arter av äkta honungsbin, med totalt 44 underarter.
F: Vad kallas studiet av honungsbin?
S: Studiet av honungsbin kallas melittologi.
F: När dök Apis-bina upp för första gången i de europeiska fossilregistren?
S: Apis-bina dök först upp i de europeiska fossilregistren vid gränsen mellan Eocen och Oligocen (för 34 miljoner år sedan).
Fråga: Finns det några Apis-arter som var inhemska i Nya världen innan européerna introducerade dem?
S: Nej, det fanns inga Apis-arter som var inhemska i Nya världen innan européerna introducerade dem. Den enda fossila art som hittades var ett enda 14 miljoner år gammalt exemplar från Nevada.
F: Hur kommunicerar honungsbin med varandra?
S: Honungsbin kommunicerar med varandra genom att använda en doft som produceras av Nasonovs körtel, som producerar ett feromon som används för att samla arbetsbin eller locka tillbaka förlorade bin till kupan.
