Ido

Särskilda punkter om Ido

Ido är lätt att lära sig av många skäl:

• Stavningen är enkel och regelbunden. På engelska har orden doughnut, tough och through alla bokstäverna ough, men talaren säger dem på olika sätt. På Ido är ordet skolo sko-lo, ordet multa är mool-ta och så vidare.
• Verben (handlingsord) fungerar alla på samma sätt - på engelska säger talaren "I learn, you learn, we learn, she learns". På Ido är verbet alltid detsamma - "Me lernas, tu lernas, ni lernas, el lernas".
• Ido liknar många andra språk. Om eleverna redan kan engelska, franska eller något annat europeiskt språk kan de förmodligen förstå mycket av ido även utan att studera det. Me lernas kun mea amiko en la skolo betyder "Jag lär mig tillsammans med min vän i skolan". En person kan se att ordet för "jag" ser ut som "jag", "lernas" är "lära sig" och "skolo" är "skolan". Om personen är fransman känner han eller hon också till ordet "amiko" som betyder vän och som ser ut som det franska ordet "ami" eller "amie". Det liknar också det italienska ordet "amico" och det spanska/portugisiska ordet "amigo".

 

Grammatik (hur man använder språket)

Varje ord på ido kommer från ett mindre ord som kallas rotord. Ett rotord har en rot och en ändelse. Talaren kan ta roten och sätta den på ett annat ord för att skapa ett nytt ord. Till exempel betyder urbo "stad" och -estro betyder "ledare". Roten till urbo är urb-, och om -estro sätts på slutet blir det urbestro, som betyder borgmästare (ledare för en stad). Eller så kan talaren sätta på något före; chef- betyder chef eller ledare, och om talaren sätter det före ordet blir det chefurbo, som betyder huvudstad.

Här är några av slutorden:

• -o : enkelt substantiv (föremål och saker). Bok - libro. Vän - amiko.
• -i : plural substantiv (mer än ett objekt). Böcker - libri. Vänner - amiki.
• -a : adjektiv (ord som beskriver föremål). Snabbt - rapida. Kort - kurta.
• -e : adverb (ord som beskriver hur man gör en handling). Snabbt - rapide. Kort, kort - kurte.
• -ar : verb (handlingsord), infinitiv i presens (som att gå, se, hitta). Att gå - irar. Att se - vidar.
• -is : verb, förfluten tid. Gjorde - iris. Såg - vidis.
• -as : verb, nutid (nu). Gå, går - iras. Se, ser - vidas.
• -os : verb, framtid. Kommer att gå - iros. Kommer att se - vidos.
• -us : verb, konditionellt (som engelskans would). (Jag) skulle gå - irus. (Jag) skulle se - vidus.
• -ez : verb, imperativ (som säger åt någon att göra något). Gå! - irez! Se! - videz!

 

Pronomen

Pronomen är ord i ett språk som jag, du, han, hon, det, vi, ni, de och så vidare. Ido har skapats av esperanto, och alla esperantos pronomen slutar på -i. De som gjorde Ido tyckte att de lät för mycket lika och att det kunde vara för svårt att höra ibland. Dessutom har de flesta språk två sätt att säga du så de bestämde sig för att ha två sätt att säga du. Slutligen bestämde de sig för att göra ett pronomen som kan betyda han eller hon. Vissa språk som finska och estniska har något liknande.

Här är en tabell med alla pronomen på engelska, ido och esperanto.

Pronomen

singular (en)

plural (fler än en)

Allmänt

första

andra

tredje

första

andra

tredje

bekant (med vänner)

formell (personer som man inte känner)

män

kvinnor

objekt

han eller hon

Engelska

I

Arkaiskt, dialektalt: thou Modernt: you

du

han

hon

den

han/hon

vi

du

de

en

Esperanto

mi

ci

vi

li

ŝi

ĝi

ĝi

ni

vi

ili

oni

Ido

mig

tu

vu

il(u)

el(u)

ol(u)

lu

ni

vi

li

on(u)

 

Ido och esperanto

Ido är ett språk som härstammar från esperanto, så de är väldigt lika varandra. Eftersom esperanto har fler talare än ido har de flesta som kan ido först lärt sig esperanto och sedan senare lärt sig att ido också är ett språk. Ibland är idister (personer som talar ido) och esperantister (personer som talar esperanto) inte överens med varandra. Som tur är är de båda överens om att det är en bra idé att skapa ett språk som alla kan lära sig. De flesta idister och esperantister kan förstå det mesta av varandras språk.

 

Prover

Här finns exempel på språket Ido för att visa hur språket ser ut. Till höger är en sida från en tidskrift på ido som heter Adavane! (framåt), som skrivs av en Ido-grupp i Spanien varannan månad. Det här är en sida ur en dagbok av en flicka som heter Anne Frank, en judisk flicka från Nederländerna som mördades 1944 av Adolf Hitlers tyska regering.

Nedan finns en liten del av boken Den lille prinsen som heter La Princeto in Ido.

La Princeto

KAPITEL XVII

Bona nokto ! - dicis la surprizata princeto.

Bona nokto ! - dicis la serpento.

Vad är det för planeto som är fel? - questionis la princeto.

Adsur Tero, sur Afrika. - respondis la serpento.

Ha !... Kad esas nulu sur Tero ?

To esas la dezerto, e nulu esas sur la dezerti. Tero esas tre granda - dicis la serpento.

La princeto sideskis sur stono e levis lua okuli a la cielo.

Me questionas a me - lu dicis- ka la steli intence brilas por ke uladie singlu povez trovar sua stelo. Videz mea planeto, olu esas exakte super ni... ma tre fore !

Olu esas bela planeto - dicis la serpento-. Por quo vu venis adhike ?

Esas chagreneto inter floro e me - dicis la princeto.

Ha ! - dicis la serpento.

E la du permanis tystnad.

Var det dessa personer? - klamis fine la princeto-. Onu esas kelke sola sur la dezerto...

Inter la personi onu anke esas sola - dicis la serpento.

La princeto regardis la serpento longatempe.

Vu esas stranja animalo ! - dicis la princeto-. Vu esas tam tenua kam fingro...

Ja, ma me esas plu potenta kam fingro di rejo - dicis la serpento.

La princeto ridetis.

Me ne kredas ke vu esas tre potenta, mem vu ne havas pedi... nek vu povas voyajar...

Me povas transportar vu plu fore kam navo -dicis la serpento.

Ed olu spulis la maleolo di la princeto, same kam ora braceleto.

Ta quan me tushas retroiras a la tero deube lu venis. Ma vu esas pura e vu venas de stelo...

La princeto nulon respondis.

Me kompatas vu, qua esas tante sola sur ta harda granita Tero. Me povas helppar vu se vu sentas nostalgio a vua planeto. Me povas...

Ho ! - dicis la princeto-. Me bone komprenis, ma pro quo vu sempre parolas enigmatoze ?

Me solvas omna enigmati - dicis la serpento.

E la du permanis tystnad.

Mea vido-cirklo (horizonto)

Detta var en sång av en bard från Ryssland vid namn Alexandr Sukhanov; han använde ord från en annan rysk persons poesi vid namn Yunna Mortis. Detta är Ido-versionen, sjungen med gitarr.
(lyssna)

Me nule savas la Angla, la Franca, la Greka,

Mea vid-cirklo do restas sat mikra e streta -

En mea vid-cirklo trovesas nur flori, arbori,

Nur tero e maro, aero, fairo, amoro.

Me nule savas la Dana e la Portugala,

Mea vid-cirklo restas sat infantala -

Nur joyi rapide pasant', bruligiva aflikto,

Nur esperi, e timi noktal' es en mea vid-cirklo.

Me savas nek la Sanskrito e nek la Latina,

Mea vid-cirklo es ancien-mod' quale tino

Bara död och dödlig, bara grani och astri

Aden mea vid-cirklo penetras e standas sat mastre.

Mea savo artala esas fakultativa.

Mea vid-cirklo restas presk' primitiva -

En olu es nia afero intima, interna

Por ke kun homaro la Tero flugadez eterne.

Mea vid-cirklon restriktas nur timi, esperi,

En olu trovesas nur amo, nur maro e tero.

Aden mea vid-cirklo penetras e standas sat mastre

Nur morto e nasko homala, nur grani ed astri.  

Konventioner

Människor som känner till Ido samlas under några dagar varje år för att träffa varandra och tala språket. De flesta som talar ido bor i Europa och därför har kongresserna (möten mellan människor) ägt rum i Europa. Information om Ido-konvent (avsnittet där det står raporto är rapporten om konventet skriven på Ido).

 
En Ido-konferens i den tyska staden Dessau 1922.