1944: Året i historien — händelser, datum och betydelse
Upptäck 1944 — avgörande händelser, viktiga datum och deras historiska betydelse. Krig, politik och kultur som formade världen detta år.
1944 (MCMXLIV) var ett skottår som började på lördag i den gregorianska kalendern, det 1944:e året i den gemensamma eran (CE) och Anno Domini (AD), det 944:e året i det andra årtusendet, det 44:e året i 1900-talet och det femte året i 1940-talets decennium.
Översikt
År 1944 blev ett avgörande år i andra världskriget och i den globala politiska omdaningen som följde. Det präglades av stora militära offensiver på öst- och västfronten, viktiga politiska skiften i flera länder samt förberedelser för den internationella ordning som skulle byggas efter kriget. Samtidigt pågick omfattande civila lidanden, deportationer och förstörelse i många delar av Europa och Asien.
Viktiga händelser (urval)
- 6 juni – Dagen D (Normandieinvasionen): De allierade landsteg i Normandie, Frankrike, och öppnade en västfront mot Nazityskland. Invasionen blev början på den stora befrielsekampanjen i Västeuropa.
- 22 juni – Operation Bagration: Sovjetunionens stora offensiv mot tyskarnas centrala styrkor på Östfronten resulterade i en katastrofal tysk tillbakadragning och kraftigt försvagat tyskt försvar i östra Europa.
- 1 augusti–2 oktober – Warszawaupproret: Den polska motståndsrörelsen gjorde ett försök att befria Warszawa från tysk ockupation före den framryckande Röda armén, men upproret krossades med stora förluster och omfattande förstörelse av staden.
- 19 september – Vapenstilleståndet mellan Finland och Sovjetunionen: Finland undertecknade ett vapenstillestånd (Vapenvila i Moskva) och inledde senare en konflikt med tyska trupper i Lappland för att driva bort dem.
- 25 augusti – Paris befrias: Franska motståndsrörelsen och allierade styrkor befriade Paris från tysk ockupation.
- 23 augusti – Rumänien byter sida: Ett palatskupp under kung Michael I av Rumänien störtade marskalk Antonescu, och Rumänien gick över till de allierade, vilket kraftigt påverkade krigsbilden på Balkan.
- 20–27 september – Operation Market Garden: Ett stort luftlandsättnings- och markangrepp i Nederländerna som syftade till att snabbt korsa Rhen; operationen misslyckades delvis och ledde till hårda strider.
- Oktober – Slaget vid Leyte och återerövringen av Filippinerna: Allierade styrkor inledde återtagandet av Filippinerna vilket inverkade starkt på Japans ställning i Stilla havet.
- Juli – Bretton Woods-konferensen: Representanter från 44 länder möttes i Bretton Woods, New Hampshire, och lade grunden för Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken, viktiga institutioner för efterkrigstidens ekonomiska ordning.
- Internationella planeringsmöten: Under 1944 hölls konferenser (bl.a. Dumbarton Oaks) där strukturer för en framtida världsorganisation diskuterades – steg som ledde fram till Förenta nationerna (FN).
- Raoul Wallenberg i Budapest: Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg anlände i juli till Budapest och inledde insatser för att rädda ungerska judar genom utfärdande av skyddspass och upprättande av skyddade hus.
Sverige 1944
- Neutralitet och inrikespolitik: Sverige förblev formellt neutralt under andra världskriget. I september 1944 hölls riksdagsval (17 september) där Socialdemokraterna behöll sin ställning. Politik och ekonomi präglades av krigets påfrestningar, ransoneringar och beredskap.
- Humanitär och diplomatisk verksamhet: Sverige var aktivt som transitland för flyktingar och bedrev diplomatiska insatser (exempelvis Wallenberg och andra diplomater) för att hjälpa hotade grupper i Europa.
- Ekonomi och samhälle: Den svenska industrin fortsatte att producera, delvis riktad mot export. Samtidigt ökade pressen på att hantera krigsrelaterade leveranser, energiförsörjning och civil försörjning.
Kulturellt och vetenskapligt
- Många konstnärliga och litterära uttryck speglade krigstidens erfarenheter och oro. Film, litteratur och teater tog upp teman om ockupation, motstånd och mänskligt lidande.
- Vetenskapliga projekt som Manhattanprojektet fortsatte intensivt (även om den första atombombsprovningen sker 1945). Samtidigt pågick internationellt samarbete inom ekonomi och politik för efterkrigstiden (t.ex. Bretton Woods).
Betydelse och efterverkningar
År 1944 markerade ett avgörande skifte i andra världskriget: de allierades öppning av en andra front i väst och Sovjetunionens offensiver i öst försvagade Nazityskland radikalt och banade väg för 1945 års slutgiltiga seger. De politiska omvälvningarna under året (t.ex. Rumäniens svepning över till de allierade, Finlands vapenstillestånd) förändrade maktbalansen i Europa. Samtidigt tog man viktiga steg mot en ny internationell ordning genom konferenser som lade grunden för IMF, Världsbanken och senare FN.
Noterbara födda och avlidna (urval)
- Födda: Bland dem som föddes 1944 finns personer som senare blivit framträdande inom politik, kultur och film (t.ex. Michael Douglas, född 25 september 1944).
- Avlidna: Krigsåret krävde många civila och militära offer. Ett välkänt exempel är den amerikanska orkesterledaren Glenn Miller, som försvann över Engelska kanalen i december 1944 och här räknas som omkommen.
Sammanfattning
1944 var ett år då krigets riktning förändrades avgörande till de allierades fördel. Militära landvinningar, politiska byten av sida och internationella konferenser skapade förutsättningar för slutet på andra världskriget och för efterkrigstidens politiska och ekonomiska struktur. Året lämnar efter sig en historia av både seger och stort mänskligt lidande — en vändpunkt som formade resten av 1900-talet.
Händelser
- 4 januari - Slaget vid Monte Cassino inleds.
- 5 januari - Mordet på den danske dramatikern Kaj Munk
- 17 januari - Brittiska styrkor i Italien korsar Garigliano-floden.
- 17 januari - Köttransonering upphör i Australien
- 20 januari - Royal Air Force släpper 2 300 ton bomber över Berlin; den amerikanska arméns 36:e infanteridivision i Italien försöker korsa floden Rapido.
- 22 januari - De allierade inleder Operation Shingle, anfallet mot Anzio i Italien. Den amerikanska arméns 45:e infanteridivision står emot våldsamma angrepp i Anzio i fyra månader.
- 27 januari - Den tvååriga belägringen av Leningrad hävs.
- 29 januari - Slaget vid Cisterna äger rum.
- 30 januari - Amerikanska trupper invaderar Majuro, Marshallöarna.
- 31 januari - Amerikanska styrkor landar på Kwajalein Atoll och andra öar i de japanskkontrollerade Marshallöarna.
Födslar
- 9 januari - Jimmy Page, engelsk gitarrist (Led Zeppelin)
- 23 februari - Johnny Winter
- 1 mars - Roger Daltrey, engelsk sångare (The Who)
- 28 mars - Ken Howard (död 2016)
- 7 april - Gerhard Schröder
- 9 april - Leila Khaled
- 8 maj - Gary Glitter
- 14 maj - George Lucas
- 19 maj - Peter Mayhew (död 2019)
- 4 juni - Michelle Phillips, amerikansk sångerska och musiker (The Mamas & the Papas)
- 13 juli - Ernő Rubik
- 19 juli - Tim McIntire (död 1986)
- 21 augusti - Peter Weir, australisk regissör
- 10 september - Judit Pogány, ungersk skådespelerska
- 18 september - Veronica Carlson, brittisk skådespelare.
- 9 oktober - John Entwistle, brittisk basgitarrist (The Who).
- 24 oktober - Ray Downs
- 2 november - Michael Buffer, amerikansk ringspeakare
- 2 november - Keith Emerson, engelsk keyboardspelare (Emerson, Lake & Palmer).
- 10 november - Sir Tim Rice, engelsk textförfattare
- 25 november - Ben Stein
Dödsfall
- 7 januari 1944 - Lou Henry Hoover, USA:s presidentfru
- 21 juli 1944 - Claus Schenk Graf von Stauffenberg, tysk officer.
- 14 oktober 1944 - Erwin Rommel, tysk arméofficer
- 26 oktober 1944 Princess Beatrice of the United Kingdom Princess Henry of Battenberg yngsta dotter och yngsta barn till drottning Victoria och prins Albert av Sachsen - Coburg och Gotha
Nya böcker
- Ett amerikanskt dilemma - Gunnar Myrdal
- Au rendez-vous allemand - (Till det tyska mötet) - Paul Éluard
- En klocka för Adano - John Hersey
- Bortom palissaden (poesi) - James K. Baxter
- Boken om fantasivarelser - Jorge Luis Borges
- Naturvetarnas bok - Charles William Beebe
- Fallet med mrs Wingate - Oscar Micheaux
- Den dinglande mannen - Saul Bellow
- Gryningen kommer - Annie Greene Nelson
- Fredagsbarn - Georgette Heyer
- Det gyllene skinnet - Robert von Ranke Graves
- Hästens mun - Joyce Cary
- Johnny Tremain - Esther Forbes
- Den förlorade helgen - Charles R. Jackson
- Blommornas jungfru - Jean Genet
- Razor's Edge - W. Somerset Maugham
- Den stora boken med barnkammarberättelser - Feodor Rojankovsky
- Terras do Sem Fim (Den våldsamma marken) - Jorge Amado
- Du som bor i trädgårdarna - Hayyim Hazaz
- Två gränser (poesi) - Edwin James Bradley
Nobelpris
- Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Joseph Erlanger, amerikansk läkare (1874-1965) och Herbert Gasser, amerikansk läkare (1888-1963).
Frågor och svar
F: Vilket år hänvisas till i texten?
A: 1944 (MCMXLIV).
F: Vilken kalender användes för att hänvisa till året?
S: Den gregorianska kalendern.
F: Hur många år har gått sedan början av det andra årtusendet?
Svar: 944 år.
F: Vilket århundrade tillhör detta år?
S: Till 1900-talet.
F: Vilket årtionde tillhör det här året?
S: Årtiondet 1940.
F: Hur benämns detta år när det gäller beteckningarna Common Era och Anno Domini? S: 1944 (MCMXLIV) för både gemensam tid och Anno Domini.
F: Är 1944 ett skottår eller inte? S: Ja, 1944 är ett skottår.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com 1944: Året i historien — händelser, datum och betydelse Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/111993